Annons

Therese Larsson Hultin:Macron vann – nu börjar problemen

Med söndagens valseger bakom sig väntar nu ännu större utmaningar för Frankrikes näste president. Att Emmanuel Macron inte har något av de två stora partierna bakom sig ställer till det för honom, skriver SvD:s utrikesanalytiker Therese Larsson Hultin.

Under strecket
Publicerad

Emmanuel Macron segertalar efter att han valts till Frankrikes näste president.

Foto: Thibault Camus/APBild 1 av 6

Franska väljare viftar med tricoloren och EU-flaggan efter Macrons seger 7 maj.

Foto: Buhran Ozbilici/APBild 2 av 6

Emmanuel Macron på väg för att möta sina supportrar efter segern på söndagskvällen.

Foto: Christophe Ena/APBild 3 av 6

Tillsammans, Frankrike! står det på Macrons pamflett.

Foto: Emilio Morenatti/APBild 4 av 6

Frihet har den här Macron-anhängaren skrivit under ögat.

Foto: Francois Mori/APBild 5 av 6

Emmanuel Macron och den sittande presidenten François Hollande möttes redan dagen efter valet. Här vid en minnesceremoni för andra världskrigets slut den 8 maj.

Foto: Philippe Wojazer/APBild 6 av 6

Emmanuel Macron segertalar efter att han valts till Frankrikes näste president.

Foto: Thibault Camus/APBild 1 av 2

Franska väljare viftar med tricoloren och EU-flaggan efter Macrons seger 7 maj.

Foto: Buhran Ozbilici/APBild 2 av 2
Emmanuel Macron segertalar efter att han valts till Frankrikes näste president.
Emmanuel Macron segertalar efter att han valts till Frankrikes näste president. Foto: Thibault Camus/AP

”Jag vill inte bli någon vanlig president” slog Emmanuel Macron fast i en intervju med radiokanalen Europe 1 i slutet av förra veckan. Ett uttalande som givetvis syftade på att han vill modernisera landet, men som ändå måste besvaras med ett ”det finns inte en chans”.

Den före detta ekonomiministern Macron, som är den förste presidenten genom tiderna att inte komma från antingen vänsterns socialistparti eller högerns republikaner, står nämligen inför utmaningar som ingen annan fransk president ens behövt tänka på:

Hitta kandidater

Franska väljare viftar med tricoloren och EU-flaggan efter Macrons seger 7 maj.
Franska väljare viftar med tricoloren och EU-flaggan efter Macrons seger 7 maj. Foto: Buhran Ozbilici/AP
Annons
Annons

Emmanuel Macron på väg för att möta sina supportrar efter segern på söndagskvällen.

Foto: Christophe Ena/APBild 1 av 1

Med presidentvalet lagt till handlingarna börjar nu nästa franska valrörelse – parlamentsvalet, som äger rum den 11 och 18 juni. Där ska de 577 ledamöterna till Nationalförsamlingen utses.

Problemet för Macron – och det här är inget litet problem – är att han inte har tillräckligt med kandidater till alla 577 valkretsar. Macron grundade sin rörelse ”En Marche!” i början av april i fjol, och har i skrivande stund presenterat 14 (!) kandidater.

Han kommer givetvis ha betydligt fler än så när det är dags att rösta, men klockan tickar. Senast den 19 maj ska alla kandidater ha registrerats.

Vilka ska han välja då?

Emmanuel Macron på väg för att möta sina supportrar efter segern på söndagskvällen.
Emmanuel Macron på väg för att möta sina supportrar efter segern på söndagskvällen. Foto: Christophe Ena/AP

Emmanuel Macron har själv sagt att han vill se förnyelse. Därför ska åtminstone hälften av partiets kandidater inte vara politiker utan komma från ”civilsamhället”.

Andra hälften kan alltså vara politiker, men vilka då? Han måste övertyga ett stort antal befintliga politiker att välja bort sina egna partier och ställa upp under Macrons flagga. (Dagen efter presidentvalsegern lät En Marche! meddela att de byter namn, och ska nu istället heta ”La République en marche”, vilket kan översättas som Republiken rör sig framåt).

Till saken hör dessutom att även om de etablerade partierna uppmanade sina väljare att rösta på Macron i presidentvalets andra omgång, så kommer de att bekämpa honom med näbbar och klor i parlamentsvalet.

Annons
Annons

Tillsammans, Frankrike! står det på Macrons pamflett.

Foto: Emilio Morenatti/APBild 1 av 2

Frihet har den här Macron-anhängaren skrivit under ögat.

Foto: Francois Mori/APBild 2 av 2

Macrons parti har 250 000 medlemmar. Alla medlemmar som vill ställa upp i parlamentsvalet kan registrera sig online, vilket 14 000 hade gjort strax innan presidentvalet. Man behöver inte vara ett geni för att förstå att det kommer att bli en logistisk mardröm att utvärdera och kontrollera alla kandidater.

Ingen regering, ingen makt

Tillsammans, Frankrike! står det på Macrons pamflett.
Tillsammans, Frankrike! står det på Macrons pamflett. Foto: Emilio Morenatti/AP

Varför ska Emmanuel Macron då bry sig, han har ju redan blivit president? Jo, enligt konstitutionen har presidenten rätt att utse sin premiärminister, som i sin tur utser resten av ministrarna. Men för att presidenten ska få igenom sin premiärminister så måste en majoritet av parlamentsledamöterna rösta ja. Får inte presidentens parti minst hälften av parlamentets 577 platser, måste han kohandla med övriga partier och bilda en koalition.

Går inte det blir det premiärministern och dennes regering som styr, och presidenten får ägna sig åt utrikespolitik, försvarspolitik och att klippa band.

Hur ska det hela finansieras?

Frihet har den här Macron-anhängaren skrivit under ögat.
Frihet har den här Macron-anhängaren skrivit under ögat. Foto: Francois Mori/AP

Att kampanja är dyrt och eftersom Macrons parti (eller rörelse, som han själv envisats med att kalla En Marche!) har NOLL parlamentariker har de inte haft rätt till partistöd. Pengarna har i stället kommit från donationer från anhängarna. I början av mars hade Macron 8 miljoner euro i kampanjkassan.

Annons
Annons

Emmanuel Macron och den sittande presidenten François Hollande möttes redan dagen efter valet. Här vid en minnesceremoni för andra världskrigets slut den 8 maj.

Foto: Philippe Wojazer/APBild 1 av 1

Enligt fransk lagstiftning får man tillbaka hälften av det man spenderat på presidentvalskampanjen om man får en viss andel av rösterna. Det gäller även efter parlamentsvalet. Får ”Republique en Marche” mer är 5 procent då, så får de tillbaka pengar.

Men vart ska pengarna komma ifrån innan dess? Enligt franska medier kommer Macron be en del av parlamentskandidaterna att finansiera sina egna kampanjer.

Entusiasmera väljarna

Emmanuel Macron och den sittande presidenten François Hollande möttes redan dagen efter valet. Här vid en minnesceremoni för andra världskrigets slut den 8 maj.
Emmanuel Macron och den sittande presidenten François Hollande möttes redan dagen efter valet. Här vid en minnesceremoni för andra världskrigets slut den 8 maj. Foto: Philippe Wojazer/AP

Många fransmän tyckte att det var som att välja mellan pest och kolera när de tvingades rösta på Emmanuel Macron eller Marine Le Pen. Det gjorde att hela 24,67 procent av alla röstberättigade valde att stanna hemma. Till det kommer 3,8 miljoner blankröster och att många av de som röstade på Macron gjorde det för att stänga ut den högerextrema Le Pen.

Den stora utmaningen för Emmanuel Macron kommer därför att bli att övertyga väljarna att gå emot de stora partierna och rösta så att han får ett starkt mandat även i parlamentet.

Om de gör det återstår att se. Den franska valrysaren är långt från över.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons