Annons

Johan Rockström:Macrons reaktion på Thunbergs kritik bisarr

Greta Thunberg i samband med ett framträdande i Iowa, USA, den 4 oktober.
Greta Thunberg i samband med ett framträdande i Iowa, USA, den 4 oktober. Foto: Jeff Topping/TT

Läget är extremt allvarligt – och det har världens medborgare förstått. Nu reser de sig för klimatet som aldrig förr. Men de flesta politiker hanterar fortfarande klimatfrågan som en sektorsfråga som får kliva åt sidan för andra frågor. Det är djupt oroande.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

FN:s generalsekreterare António Guterres och Greta Thunberg i FN:s högkvarter i New York, USA.

Foto: Pontus Lundahl/TT Bild 1 av 4

Människor tågar på Götgatan under en stor klimatdemonstration i Stockholm den 27 september.

Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 4

”Klimathjälten” Emmanuel Macron och Greta Thunberg.

Foto: Philippe Wojazer/AP/TT, Lev Radin/TT Bild 3 av 4

Demonstranter samlade i Kungsträdgården i Stockholm.

Foto: Tomas Oneborg Bild 4 av 4

Havsytan höjs snabbare än forskningen hittills förväntat och IPCC bekräftar att glaciärer på Västantarktis kan ha knuffats över en tröskel redan nu. Det intecknar framtida generationer till cirka tre meters ytterligare havsyteökning.

Läget är med andra ord mycket allvarligt. FN:s generalsekreterare António Guterres är fullt medveten om detta globala krisläge och bjöd in till årets FN-toppmöte för klimatet i syfte att bryta den farliga trenden. Just nu ser vi ut att spräcka 1,5-gradersgränsen redan om 10–20 år – och går mot katastrofala 3–4 graders uppvärmning när barnen till dagens ungdomar är vuxna. En temperatur vi inte har haft på jorden de senaste fyra miljoner åren.

Hur gick det då på FN-toppmötet? Tyvärr var det ett misslyckande. Och det är oerhört allvarligt. Tiden håller på att rinna ut. Vi har, sedan klimatmötet i Köpenhamn 2009, förlorat ytterligare 10 år utan att böja utsläppskurvorna.

I FN har vi Guterres, Greta Thunberg och vetenskapen på ena sidan av ravinen. På andra sidan, världens stats- och regeringschefer. Guterres var kristallklar inför mötet. Från 2020 måste alla nya investeringar i kolkraft stoppas. Alla subventioner till fossil energi måste bort. Alla länder måste slå fast nationella planer för att nå netto-nollutsläpp till 2050. Världens alla länder måste införa ett pris på kol.

Annons
Annons

FN:s generalsekreterare António Guterres och Greta Thunberg i FN:s högkvarter i New York, USA.

Foto: Pontus Lundahl/TT Bild 1 av 2

Människor tågar på Götgatan under en stor klimatdemonstration i Stockholm den 27 september.

Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 2
FN:s generalsekreterare António Guterres och Greta Thunberg i FN:s högkvarter i New York, USA.
FN:s generalsekreterare António Guterres och Greta Thunberg i FN:s högkvarter i New York, USA. Foto: Pontus Lundahl/TT

Vetenskapen backar upp alla dessa policybeslut. I United in Science-rapporten, som presenterades i början av FN-veckan, sammanfattar vetenskapssamfundet läget och vägen till en fossilfri framtid. Ovanpå detta, i ett sakligt och moraliskt crescendo, Greta Thunbergs sylvassa ”how dare you”-tal.

Svaret på denna kavalkad av vetenskapligt baserade krav och förväntningar, blev... ja, vadå? Jo, applåder. Och sen, inte mycket mer.

De tre länderna med de största planerna för fortsatt kolexpansion – Indien, Kina och Turkiet – hade bjudits in att tala. Inget av dem tog upp denna avgörande fråga(!). Bara detta – att inga framsteg gjordes för att stoppa kol – är mycket oroväckande. Vår senaste forskning visar att redan pågående och planerad utbyggnad av kolkraft kommer ”äta upp” den återstående globala kolbudgeten för att kunna hålla 1,5-gradersgränsen.

Och dessutom: Inget av de stora utsläppsländerna svarade på Guterres uppmaning att skärpa klimatmålen. Tvärtom, Kina gjorde till och med en markering som hör gårdagen till, när man sa att det är upp till de rika länderna att leda klimatomställningen.

Människor tågar på Götgatan under en stor klimatdemonstration i Stockholm den 27 september.
Människor tågar på Götgatan under en stor klimatdemonstration i Stockholm den 27 september. Foto: Tomas Oneborg
Annons
Annons

”Klimathjälten” Emmanuel Macron och Greta Thunberg.

Foto: Philippe Wojazer/AP/TT, Lev Radin/TT Bild 1 av 1

Hade det varit för 10 år sedan skulle jag nog ha kallat detta toppmöte för en delframgång. Det är trots allt så att 77 länder, däribland Sverige, har satt mål för nollutsläpp till 2050 eller tidigare. Det är mycket bra. Till och med imponerande.

Men snart stängs den globala klimatdörren, och då måste världens alla 195 länder med. Vi kan inte förlora ytterligare 10 år. Vi kan inte ens förlora ett år. Därför var det en besvikelse att EU inte backade upp Guterres mer, som behövde all klimatammunition han kunde få. EU:s ursäkt: att en ny EU-kommission håller på att bildas.

Vi är utan tvekan nära, eller vid, en social tipping point.

Vi befinner oss i en mycket speciell situation. Å ena sidan har världen ett klimatmomentum som överstiger allt vi sett hittills. Det känns verkligen som att polletten har trillat ner hos den stora majoriteten i världen.

Å andra sidan har inte den växande medvetenheten översatts till agerande på den skala som situationen kräver. Klimatomställningen hanteras fortfarande som en sektorsfråga där förändringar sker på marginalen. Det är absolut inte tal om några stora strukturella omställningar – som slutdatum för förbränningsmotorn, totalstopp för kolkraft, eller ett globalt pris på kol.

”Klimathjälten” Emmanuel Macron och Greta Thunberg.
”Klimathjälten” Emmanuel Macron och Greta Thunberg. Foto: Philippe Wojazer/AP/TT, Lev Radin/TT

Vi befinner oss helt enkelt på olika mentala planeter när vi försöker lösa samma planetära problem. Det är då vi får den här typen av bisarr politisk reaktion som när Frankrikes president Emmanuel Macron, som anser sig själv vara en ”klimathjälte”, blir irriterad över Greta Thunbergs kritik. Han känner nog att hon borde tacka honom. När han i själva verket – trots sina goda intentioner – bedriver en politik som fortfarande behandlar klimatet som en inkrementell sidofråga, i stället för en globalt överordnad fråga.

Annons
Annons

Demonstranter samlade i Kungsträdgården i Stockholm.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

Det är denna djupa klyfta vi måste överbrygga.

Finns det då inget positivt? Jodå. Näringslivet fortsätter sin medvetna resa mot fossilfrihet som en väg till morgondagens framgång. Över 700 multinationella bolag har nu satt vetenskapligt baserade mål för utfasning av växthusgaser, där ett 80-tal har höjt ambitionen för att matcha 1,5-graderskraven.

Demonstranter samlade i Kungsträdgården i Stockholm.
Demonstranter samlade i Kungsträdgården i Stockholm. Foto: Tomas Oneborg

Finanssektorn engagerar sig alltmer, liksom oljeindustrin. Walmarts ”Project Gigaton” – att minska utsläppen med en miljard ton CO₂ längs hela värdekedjan (motsvarande 1/40 av världens årliga utsläpp!) – liksom andra konsumentriktade bolag, som Ikea, H&M och Unilever, menar verkligen allvar med omställningen. Scanias samtliga 52 000 anställda över hela världen la ner sitt arbete och pratade klimat under en timme till stöd för klimatstrejken den 20 september.

Sex miljoner människor demonstrerade för klimatomställningen förra veckan. Det är troligen den enskilt största demonstrationen i mänsklighetens historia. 60 000 människor gick ut på gatorna i Stockholm. Större än Pride. 500 000 människor i Montreal. 3,5 procent av Nya Zeelands befolkning var på gatorna. Vi är utan tvekan nära – eller vid – en social tipping point. Och det är på tiden.

Frågan är: hinner vi?

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons