Annons

Majoritet av handlarna kommer vägra kontanter

Två tredjedelar av Sveriges handlare tror att de slutar acceptera kontanter senast 2030. Det visar en undersökning som offentliggörs under hösten. Sverige kan bli det första kontantlösa samhället, enligt Niklas Arvidsson, forskare KTH.

– Svenskar litar i högre grad än andra länder på banker, säger han.

Men nu hotas bankernas monopol av konkurrensen från nya typer av betaltjänster.

Under strecket
Publicerad

Niklas Arvidsson, docent vid KTH som på uppdrag av Konkurrensverket studerar marknaden för betaltjänster.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 3
Foto: Fredrik Sandberg/TTBild 2 av 3

Att sluta med kontanter är ett sätt att trycka till den svarta sektorn.

Foto: ColourboxBild 3 av 3

Niklas Arvidsson, docent vid KTH som på uppdrag av Konkurrensverket studerar marknaden för betaltjänster.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1
Niklas Arvidsson, docent vid KTH som på uppdrag av Konkurrensverket studerar marknaden för betaltjänster.
Niklas Arvidsson, docent vid KTH som på uppdrag av Konkurrensverket studerar marknaden för betaltjänster. Foto: Lars Pehrson

Två tredjedelar av Sveriges handlare uppger att de kommer att sluta att acceptera kontanter senast år 2030. Det visar uppgifter från en ännu opublicerad rapport från KTH som SvD har tagit del av. I rapporten finns svar från drygt 740 handlare från de mest kontantintensiva branscherna, som livsmedel och alla typer av konsumentbutiker, utom besöksnäringen.

Niklas Arvidsson, docent i industriell dynamik och lektor KTH är en av forskarna bakom rapporten, och spår att Sverige kan komma att bli kontantlöst senast 2030.

– Det går väldigt fort just nu, säger han. För bankerna innebär hantering av kontanter bara en kostnad, så kontanter kommer bara att finnas så länge människor och butiker efterfrågar dem, konstaterar Niklas Arvidsson.

Annons
Annons
Foto: Fredrik Sandberg/TTBild 1 av 1

I Sverige gäller två olika lagar när det gäller kontanthantering i handeln.

Det kan också bero på ett visst önskemål om integritet – man ska kunna göra en betalning utan att banken ser det.

Dels riksbankslagen, som säger att kontanter i svenska kronor är lagliga betalningsmedel. Sedan finns avtalsrätten, som säger att så länge en butik har tydlig information om att de inte accepterar kontanter, får de säga nej till en kund som vill betala kontant. Så länge informationen är tydlig, anser man att kunden har accepterat ett avtal med butiken. Då gäller det avtalet framför riksbankslagen.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Den handlare som först över disk meddelar kunden att hen inte accepterar kontanter, bryter däremot mot lag. Men inget sådant fall har hittills varit uppe i rätten. Däremot finns rättsliga fall, där vårdcentraler som nekat kontanter ställts inför rätta. Statliga offentliga inrättningar måste alltså acceptera kontanter.

I Sverige görs i dag 80 procent av alla transaktioner i detaljhandeln med kort, och andelen ökar konstant, enligt Svensk Handel.

Men i Sverige finns grupper som är mer kontantberoende än andra, som äldre och immigranter, konstaterar Niklas Arvidsson. I vissa andra europeiska länder har man också en annan syn på kontanter än vad svenskar har, menar han.

Annons
Annons

Att sluta med kontanter är ett sätt att trycka till den svarta sektorn.

Foto: ColourboxBild 1 av 1

– I Tyskland använder man till exempel mer kontanter och känner sig tryggare med det. Det kan också bero på ett visst önskemål om integritet – man ska kunna göra en betalning utan att banken ser det.

Sedan får man inte vara för naiv – det är bankerna som tjänar på korthanteringen.

Svenskar litar däremot i högre grad än andra på institutioner och banker, tror Niklas Arvidsson.

Nu i augusti – när delar av ett nytt direktiv i syfte att motverka penningtvätt trätt i kraft –  kommer handlarna dessutom att bli ännu mer angelägna om att slippa kontanter, spår Bengt Nilervall, expert på betalfrågor vid Svensk Handel.

Hittills har en handlare som tagit emot minst 15 000 euro varit tvungen att göra en kontroll av varifrån pengarna kommer. Genom det nya direktivet sänks den beloppsgränsen till 5 000 euro.

– Därför rekommendationer vi att man inte tar emot kontanta betalningar över 45 000 kronor. För handlarna skulle det innebära en administrativ börda att behöva göra samma kontroll som bankerna, säger Bengt Nilervall.

Att sluta med kontanter är ett sätt att trycka till den svarta sektorn.
Att sluta med kontanter är ett sätt att trycka till den svarta sektorn. Foto: Colourbox

Att sluta med kontanter är dessutom ett sätt att trycka till den svarta sektorn. Å andra sidan kräver ett kontantlöst samhälle god krisberedskap – man måste kunna betala även om de elektroniska systemen hackas eller kraschar. konstaterar han.

Annons
Annons

– Sedan får man inte vara för naiv – det är bankerna som tjänar på korthanteringen, framhåller Bengt Nilervall.

Om andra aktörer får access till ditt konto kan de kanske också ta fram alternativ till bankkort. Den konkurrensen tror jag är bra.

Även betalningssätt som kontaktlösa betalningar (där man lägger kortet mot en kortterminal för att genomföra en transaktion), liksom mobiltjänsten Swish och Izettle, går via Visa och Mastercards nätverk, framhåller han. Detta även om Swish kan gå utanför kortnätverket när det gäller transaktioner mellan privatpersoner.

Men nu hotas bankerna av konkurrens på det området, enligt Bengt Nilervall. Om ett nytt förslag i EU:s betaltjänstdirektiv – PSD2 – genomförs, kommer bankerna inte längre att ha monopol på sina kunders kontoinformation och betaltjänster. Det nya direktivet ska nämligen ge alla företag möjlighet att använda sig av bankernas information.

– Om andra aktörer får access till ditt konto kan de kanske också ta fram alternativ till bankkort. Den konkurrensen tror jag är bra, säger Bengt Nilervall.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons