Annons

Majoritet vill att Sverige ska ta emot färre flyktingar

Flyktingar från Afghanistan går i land på Lesbos i Grekland  2 mars.
Flyktingar från Afghanistan går i land på Lesbos i Grekland 2 mars. Foto: Eurokinissi/AP

Trots att Sverige ändrat reglerna till EU:s lägstanivå vill 54 procent ändra lagarna så att vi tar emot färre flyktingar, enligt en ny SvD/Sifo-mätning. Att Erdogan öppnat gränsen verkar inte ha påverkat opinionen. Hösten 2015 färgar fortfarande människors attityder.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Flyktingar vid gränsen mellan Turkiet och Grekland 2 mars i år.

Foto: Giannis Papanikos/AP

Turkiets president Erdogan håller upp en bild av den drunknade flyktingpojken Alan Kurdi, vid FN:s högkvarter i New York i september 2019.

Foto: Drew Angerer/TT

Vice statsminister Åsa Romson (MP) var nära tårar då hon och statsminister Stefan Löfven (S) presenterade hårdare förslag på migrationsområdet i november 2015.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Id-kontroll på Öresundsbrons svenska sida i februari 2016.

Foto: Emil Langvad/TT

Trasiga flytvästar och båtar längs med Lesbos strand i augusti 2015.

Foto: Linus Sundahl-Djerf

Flyktingar vid gränsen mellan Turkiet och Grekland 2 mars i år.

Foto: Giannis Papanikos/AP

– Det är gjort, det är klart. Dörrarna är öppna nu, ni kommer att behöva ta er del av bördan.

Så uppger Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att han svarat dem som bett honom hålla avtalet med unionen.

“Bördan” som Erdogan menar att EU måste ta del av består av de runt fyra miljoner flyktingar, nästan alla från Syrien, som befinner sig i Turkiet.

Förra fredagen bröt Erdogan avtalet med EU genom att öppna gränsen. Genast började tiotusentals människor röra sig västerut. Många för att försöka ta sig över gränsfloden Evros/Meric till Grekland. Välgörenhetsorganisationer vittnar om hur människor vandrat i timmar i blöta kläder efter att ha tagit sig över strida strömmar i floden, i temperaturer som på natten kan sjunka mot noll.

Andra söker sig mot stränderna längre söderut i hopp om att kunna ta sig över till den grekiska ö-världen, samma rutt som bidrog till att Medelhavet 2015 började kallas Dödens hav efter de tusentals människor vars flykt mot Europa slutade i vågorna.

Flyktingar vid gränsen mellan Turkiet och Grekland 2 mars i år.
Flyktingar vid gränsen mellan Turkiet och Grekland 2 mars i år. Foto: Giannis Papanikos/AP
Annons
Annons

Men Grekland höll gränsen stängd och ökade gränsbevakningen – på det följde rapporter om hur grekisk militär och polis har använt tårgas mot flyktingar och skjutit i vattnet nära båtar. Turkiet har i sin tur skickat poliser till gränsflodsområdet för att hindra de flyktingar som stoppats från att komma in i Grekland att ta sig tillbaka till Turkiet.

De senaste händelserna vid EU:s sydöstra gräns tycks inte ha påverkat den svenska opinionen till flyktingmottagande. Enligt en ny opinionsmätning som Sifo gjort på uppdrag av SvD anser 10 procent att Sverige ska ändra lagar och regler i syfte att ta emot fler flyktingar, medan 21 procent tycker att vi ska ta emot lika många. Över hälften, 54 procent, vill ändra lagar och regler så att flyktingmottagandet minskar.

Mätningen gjordes den 4 till 6 mars den här veckan, alltså efter att Turkiet öppnade gränsen. Opinionen ligger därmed stabilt med ungefär samma andel svar på de olika alternativen sedan juni 2017.

Sifos opinionschef Toivo Sjörén tror att minnet av hösten 2015, då en stor mängd flyktingar kom till Sverige, fortfarande lever kvar och påverkar människors attityder.

– Många relaterar och pratar fortfarande om 2015, oavsett vilket politiskt parti man sympatiserar med. Man återkommer till tidigare flyktingströmmar, säger han.

Den hösten växlade både opinionen och politiken snabbt.

Den 2 september 2015 drunknade den syriska treåringen Alan Kurdi i Medelhavet under flykten mot Europa. Fotot av hans kropp, uppspolad på en turkisk strand, spreds över världen. Fyra dagar senare höll statsminister Stefan Löfven (S) ett tal på Medborgarplatsen i Stockholm där han deklarerade att hans Europa inte bygger murar.

Annons
Annons

Turkiets president Erdogan håller upp en bild av den drunknade flyktingpojken Alan Kurdi, vid FN:s högkvarter i New York i september 2019.

Foto: Drew Angerer/TT

Vice statsminister Åsa Romson (MP) var nära tårar då hon och statsminister Stefan Löfven (S) presenterade hårdare förslag på migrationsområdet i november 2015.

Foto: Janerik Henriksson/TT
Turkiets president Erdogan håller upp en bild av den drunknade flyktingpojken Alan Kurdi, vid FN:s högkvarter i New York i september 2019.
Turkiets president Erdogan håller upp en bild av den drunknade flyktingpojken Alan Kurdi, vid FN:s högkvarter i New York i september 2019. Foto: Drew Angerer/TT

I dag, snart fem år senare, är budskapet annorlunda. Stefan Löfven vill inte kritisera Greklands agerande, han säger att han “kan detaljerna för dåligt”.

– EU:s yttre gräns ska hållas – och den kommer att hållas, är Löfvens budskap.

Stefan Löfven är inte ensam om att ha svängt om i frågan. Också den allmänna opinionen har förändrats.

Veckan efter att fotot av Alan Kurdi spridits växte andelen som ansåg att Sverige ska ta emot fler eller lika många flyktingar från 48 till 58 procent, enligt undersökningar Sifo gjorde först för SVT och SvD. Samma månad hade antalet asylsökande i Sverige börjat rusa uppåt rejält, från 11 746 i augusti till 24 307 i september.

Kulmen nåddes i oktober med 39 196 människor som kom till Sverige. Den 23 oktober presenterade regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna – som på den tiden fortfarande var samlade i Alliansen – en uppgörelse om bland annat tillfälliga uppehållstillstånd. Syftet var att skicka en signal till flyktingarna att inte söka sig till Sverige.

Vice statsminister Åsa Romson (MP) var nära tårar då hon och statsminister Stefan Löfven (S) presenterade hårdare förslag på migrationsområdet i november 2015.
Vice statsminister Åsa Romson (MP) var nära tårar då hon och statsminister Stefan Löfven (S) presenterade hårdare förslag på migrationsområdet i november 2015. Foto: Janerik Henriksson/TT
Annons
Annons

Id-kontroll på Öresundsbrons svenska sida i februari 2016.

Foto: Emil Langvad/TT

I november 2015 infördes gränskontroller. Mindre än två veckor senare sprack MP-språkröret Åsa Romsons röst när hon tillsammans med statsminister Stefan Löfven (S) presenterade åtgärder som innebar att Sverige övergav sin generösa hållning och lade sig på lägstanivån i Europa när det gäller flyktingmottagande.

Samma månad hade andelen som ansåg att Sverige ska ta emot fler eller lika många flyktingar sjunkit till 43 procent – en minskning med 15 procentenheter på två månader, visade SvD/Sifo.

I mars 2016 kom EU och Turkiet överens om avtalet som innebär att det blir svårare för flyktingar att ta sig från Turkiet till Grekland. Sedan dess har antalet asylsökande i Sverige aldrig överstigit 3 000 på en månad.

Id-kontroll på Öresundsbrons svenska sida i februari 2016.
Id-kontroll på Öresundsbrons svenska sida i februari 2016. Foto: Emil Langvad/TT

Antalet flyktingar och migranter som tog sig in i Europa nådde en topp i oktober 2015 med 222 800. Sedan avtalet med Turkiet slöts har antalet aldrig överskridit 33 000 på en månad. I juni 2016 klubbades de nya asylreglerna, som lade Sveriges regler på EU:s lägstanivå, igenom i riksdagen med stor majoritet.

Trots hårdare lagar och regler och färre flyktingar i både EU och Sverige fortsatte andelen som anser att Sverige ska ta emot färre flyktingar öka till 46 procent i juni 2016, visade ännu en mätning från SvD/Sifo den sommaren. Sedan juni 2017 har opinionen legat i princip stilla, med en majoritet på drygt 50 procent som vill se ännu striktare regler för flyktingmottagning.

Annons
Annons

Trasiga flytvästar och båtar längs med Lesbos strand i augusti 2015.

Foto: Linus Sundahl-Djerf
Trasiga flytvästar och båtar längs med Lesbos strand i augusti 2015.
Trasiga flytvästar och båtar längs med Lesbos strand i augusti 2015. Foto: Linus Sundahl-Djerf

Nationalekonomen Joakim Ruist, som forskar om migration, säger att de flesta människor inte känner till hur stort antal asylansökande Sverige faktiskt tar emot eller hur antalet förändrats över åren. Deras svar speglar något annat.

– Det blir snarare en allmän åsikt om flyktingmottagande är bra eller dåligt än ett svar på den konkreta frågan, säger Joakim Ruist.

Den magkänsla människor enligt honom styrs av i flyktingfrågan påverkas snarare av större händelser, som vid hösten 2015.

– Någon eller ett par enstaka mediala händelser skapade ett väldigt tydligt filter som man tolkade händelserna genom.

Om händelserna som utspelar sig runt samma landsgränser i dag kommer att påverka opinionen beror på hur situationen utvecklas.

– Än har vi inte sett Turkiets agerande omsättas i att många flyktingar kommer till Europa och Sverige. Om det under kommande månader börjar välla in människor i Europa skulle säkert fler vilja se ett minskat flyktingmottagande.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons