Säger vi att allt är frid och fröjd så har vi ingen trovärdighet, menar Richard Lagerling, som minns mäklarkrisen 1992: ”Det var som att springa in i en vägg”.
Säger vi att allt är frid och fröjd så har vi ingen trovärdighet, menar Richard Lagerling, som minns mäklarkrisen 1992: ”Det var som att springa in i en vägg”. Foto: Tomas Oneborg

Toppmäklaren: ”Ingen mening dölja hur läget är”

Jobbet som fastighetsmäklare har varit ett självspelande piano. Nu väntar en ny, tuffare verklighet. Men när SvD följer två av Stockholms mäklare är de också lättade över att deras arbete blivit åtminstone lite svårare.

Uppdaterad
Publicerad

När mäklaren Fredrik Sangberg anländer till Russinvägen 87 i Hökarängen ljuder ett vresigt slipljud från andra våningen. På den blöta asfalterade gången utanför entrén står några fönster lutade mot ett räcke, bredvid ett gäng orangea kassar med byggavfall.

Inte nog med den svajiga bostadsmarknaden. Inte nog med att novemberkvällen är mörk och fuktig. Till råga på allt ser huset han ska visa ut som en byggarbetsplats. Fredrik jäktar uppför trapporna och sätter nyckeln i låset.

Inne i det tomma köket konstaterar han att de nya fönstren i alla fall har kommit på plats. Sedan lägger han ut måttband, pennor och kompass på diskbänken. Och så prospekten förstås.

Inte nog med att novemberkvällen är mörk och fuktig. Till råga på allt ser huset han ska visa ut som en byggarbetsplats.

Tapetserade väggar i ljusrosa, plastmatta på hallgolvet, sprickor i tapeten och en svårbestämd fläck på parketten i sovrummet. Den gamla hyresrätten är ett renoveringsobjekt, inget snack om det. Inredningen inskränker sig till en brandvarnare och en ovanligt uttrycksfull toalettborste.

Funderade du aldrig på att ta in en stylist?

– När lägenheten ser ut så här så är det bättre att spela med öppna kort. Det är stambytt och den som köper det här får ett fint badrum, resten får man göra om.

Hur kommer du att sälja in den?

– Nära stan, nära Farsta. Sedan har Hökarängen blivit lite hippt, jättefint centrum med butikerna och originalskyltarna i neon. Området hade ju ett dåligt rykte förr men nu är det lugnt och tryggt.

– Fast tänk om det kommer noll, säger han plötsligt.

Annons
1/5

”Det var så lätt att det inte ens var kul”, säger Fredrik Sangberg om tiden innan nedgången.

Foto: Emma-Sofia Olsson
2/5

Prospekt, måttstock, kompass. Lägenhetsvisningens standarparafernalia.

Foto: Emma-Sofia Olsson
3/5

Fredrik Sangberg lämnar nöjd visningen i Hökarängen.

Foto: Emma-Sofia Olsson
4/5

Enligt Fredrik Sangberg finns det tre mäklartyper: 1. ”Bilhandlaren”. Hen som lovar guld och gröna skogar oavsett förutsättningar. 2. ”Den trötte”. Hen som gör som hen alltid gjort, med låg energi. 3. ”Den lyhörde”. Som skräddarsyr bemötande och strategin efter varje enskild kund. Sangberg hoppas tillhöra den sistnämnda kategorin.

Foto: Emma-Sofia Olsson
5/5

Fredrik Sangberg hade gärna sett en reformering av mäklarutbildningen. ”Det är alldeles för lite fokus på säljfärdigheter. Många hoppar av när de kommer ut i verkligheten och märker att det här inte är något särskilt glassigt jobb.”

Foto: Emma-Sofia Olsson

Fredrik kilar ned till hantverkarna på våningen under.

– Killar, när ni går sedan så låt gärna dörren vara öppen, jag har visning här uppe på trean.

De lovar att låta dörren stå uppreglad.

– Världsklass. Kanon.

Han slår en blick på armbandsuret, sedan ännu en genom balkongfönstret. Samlar sig. De förväntade frågorna om föreningen och planerade avgiftshöjningar kommer han att kunna svara på. Avstånd till tunnelbana och buss har han också koll på. Liksom närmsta snabbköp, skola och förskolor, gym… Efter åtta år som mäklare i trakten har han arbetat upp en viss lokalkännedom.

Prick 17.30 kommer de första spekulanterna, ett par i 30-årsåldern. Fredrik hälsar lättat.

– Och vem är pappersansvarig? frågar han, räcker över intresselistan och ber om ursäkt för ljuden från undervåningen.

– De håller på att byta fönster… nänä, behåll skorna på, det går så bra.

I och med att man både ska köpa och sälja så känns det lite läskigt.

Det kommer fler. En kvinna med en uttråkad dotter utklädd till tomtenisse söker upp Fredrik i hallen. Fasadrenovering. Ska det bli någon sådan?

Annons

– Mm, 2019.

– Då undrar vi lite hur det ser ut med finansieringen.

Den fråga som kommer flest gånger rör dock inte lägenheten som sådan, utan turbulensen på bostadsmarknaden.

– I och med att man både ska köpa och sälja så känns det lite läskigt, säger kvinnan med dottern.

Fredrik nickar men betonar att man gör ”två transaktioner på en och samma marknad”. Tillträdet är flexibelt, tillägger han. Bostadsrättsföreningen har god ekonomi. Och förvaringsutrymmena, de är minsann inte så dumma va?

Efteråt, i bilen, ringer han bostadsrättsföreningens ordförande Anki Timjan. Han berättar att sju par kom, och en ensam kvinna.

– Tyckte de att lägenheten var sunkig? frågar hon.

– Det tyckte de, säger Fredrik.

Fortfarande med samma obotligt positiva tonfall.

– Men jag tycker att det gick över förväntan. Särskilt med tanke på marknaden.

Fredrik Sangberg är trött på ”mäklargnället”. ”Vad många glömmer är att det här är ett hårt konkurrensutsatt yrke med obekväma arbetstider.”
Fredrik Sangberg är trött på ”mäklargnället”. ”Vad många glömmer är att det här är ett hårt konkurrensutsatt yrke med obekväma arbetstider.” Foto: Emma-Sofia Olsson
Annons

Fredrik Sangberg har varit med förut. Sverige höll som bäst på att återhämta sig från en världsomspännande finanskris när han debuterade som mäklare på Husman Hagbergs Farsta-filial våren 2009. Bostadsmarknaden i Stockholm var trög.

Hans första objekt var en bostadsrätt i Trångsund. Fredrik knäppte några bilder med kameran och tyckte själv att han fick till det. Då upptäckte han att han hade glömt minneskortet på kontoret. Första månaden kunde han inte kvittera ut någon vidare provision, men sedan gick det stadigt uppåt. Delvis på grund av att han blev en bättre mäklare. Men kanske mest på grund av att konjunkturen vände.

Hösten 2009 började allt fler komma på visningarna. Det blev återigen budgivningar, vilket trissade upp priserna. Fredrik upplevde inledningsvis att det var en sund uppgång. En rimlig återhämtning. Men haussen bara fortsatte. Extrem bostadsbrist, hög inflyttning, i stort sett obefintlig nybyggnation, låga räntor… jobbet blev, som han säger, ett ”självspelande piano”. Det krävdes sällan mer än en visningshelg – och på en genomsnittlig visning dök 60 personer upp.

Annons

Husen sålde sig själva och han kunde inte låta bli att känna att folk såg på honom med förakt.

Fredrik tjänade bra. Samtidigt var han frustrerad. Husen sålde sig själva och han kunde inte låta bli att känna att folk såg på honom med förakt. Att han levde upp till den där irriterande nidbilden av mäklaren. Storfräsaren som tjänar en massa pengar utan att egentligen göra ett jota.

I augusti i år började det gå trögare. Färre dök upp på visningarna. Vissa objekt kunde ligga ute i två, tre månader. Ibland krävdes tio visningar för att få till en affär. Och budgivning, det var inte längre att tänka på.

Äntligen, tänkte Fredrik Sangberg.

– En apa hade kunnat göra mitt jobb de senaste åren, förklarar han när vi träffas några dagar efter visningen i Hökarängen.

– Det var så lätt att det inte ens var kul. Har du 60 pers på en visning så finns det tillräckligt många som kommer att lägga bud, oaktat din insats. Din uppgift som mäklare försvinner och du förvandlas till någon slags notarie.

Den som sitter ned och pratar med Fredrik Sangberg märker snart att han är lyhörd och eftertänksam. Jordnära. Han gör dock ett något bullrigt förstaintryck. Och med välansat skägg, backslick, vargliknande smajl, utpräglad stockholmsdialekt, kiltad jaktjacka från Barbour, mörkblå kostym, slips och en matchande näsduk i kavajfickan riskerar han att framstå som själva schablonen av en hal mäklare.

Annons
På visningen i Hökarängen översköljs mäklaren Fredrik Sangberg av frågor. Vad är det för el? Trefas. Vad göra med sprickorna i väggen? Spackla. ”Enligt föreningen är det vanliga sättningssprickor”, säger han.
På visningen i Hökarängen översköljs mäklaren Fredrik Sangberg av frågor. Vad är det för el? Trefas. Vad göra med sprickorna i väggen? Spackla. ”Enligt föreningen är det vanliga sättningssprickor”, säger han. Foto: Emma-Sofia Olsson

Du har inte funderat på att byta stil, för att slippa fördomarna?

Han skrattar.

– Jag har aldrig fått så mycket skit som när jag körde BMW, en 355:a. Jag har haft andra bilar förut, dyrare, men just BMW anses vara en typisk mäklarbil.

Han drar handen genom håret.

– Äh. Jag tycker att man ska bevisa motsatsen genom sitt sätt, snarare än att anpassa sig efter förutfattade meningar.

Och hur skulle du beskriva ditt sätt?

– Jag försöker att vara uppriktig redan vid första mötet, lägga korten på bordet. Att ge säljaren förväntningar som jag sedan inte kan infria, det gynnar ingen. Jag har tappat affärer på att inte skrika högst, absolut, men det ska ju kännas bra i magen också.

Det är klart att jag hellre säljer fyra radhus på en vecka än ett radhus på fyra veckor, men det fanns helt klart en olustkänsla när det gick för enkelt.

Annons

Nu när marknaden svajar försöker han att ta hand om köparna ännu mer. Det kan handla om att hjälpa till att ordna banklån, anpassa tillträdet, ringa upp personer han vet letar i det aktuella området.

– Det var bra att jag började just 2009. Jag fick kämpa från dag ett. Jag var tvungen att få säljarna att sänka prisförväntningarna, och det måste jag nu också: Säljaren vill ha det här, köparna vill ge det här. Hur får jag dem att mötas? Jag är tvungen att mäkla, det som yrket handlar om. Båda ska bli lite missnöjda, men ändå tillräckligt nöjda för att genomföra affären.

En positiv sak nu, säger han, är att alla måste skärpa sig.

– Allt fler spekulanter frågar mig om ekonomin i bostadsrättsföreningarna, det är ett sundhetstecken. Förr är det många som har köpt grisen i säcken. Och för oss mäklare är det här en chans till upprättelse. Det är klart att jag hellre säljer fyra radhus på en vecka än ett radhus på fyra veckor, men det fanns helt klart en olustkänsla när det gick för enkelt. Det är roligare att sälja hus på en trög marknad.

Annons
Sett till värdet av publicerade annonser är Östermalmsmäklaren Richard Lagerling bäst i Sverige, för tredje året i rad, med sina totalt 1,8 miljarder kronor 2017.
Sett till värdet av publicerade annonser är Östermalmsmäklaren Richard Lagerling bäst i Sverige, för tredje året i rad, med sina totalt 1,8 miljarder kronor 2017. Foto: Tomas Oneborg

Men vad är det egentligen som har hänt? Richard Lagerling, prisbelönt mäklare på familjefirman Lagerlings och ensam i Sverige om att två år i rad ha sålt för över en miljard, känner igen oron. It-kraschen 2001, Lehman Brothers 2008, Greklands härdsmälta några år senare… I det här fallet var Finansinspektionens planer på skärpta amorteringskrav den utlösande faktorn. Hotet har fått alla banker att införa nya utlåningskrav: max fem gånger hushållets bruttoinkomst. Köpkraften har minskat samtidigt som säljarnas förväntningar ligger kvar på en hög nivå.

Resultatet? Tvärbroms på bostadsmarknaden. Även på Östermalm, där Richard Lagerling verkar.

Amorteringshotet gjorde att många fick panik men det enda som egentligen har hänt är att vi ser ett ökat utbud av bostäder.

Annons

Det var skönjbart redan i mars, men det var först i augusti/september som medierna började rapportera om saken. Då, när allmänheten tyckte sig förstå vad som var i görningen, förstärktes effekten. Krisen blev en självuppfyllande profetia.

Enligt Maria Pleiborn, bostadsmarknadsexpert på konsultföretaget WSP, råder en ”obefogad oro” på bostadsmarknaden.

– Den psykologiska faktorn är större än realekonomiska faktorer. Amorteringshotet gjorde att många fick panik men det enda som egentligen har hänt är att vi ser ett ökat utbud av bostäder.

Hon säger att den avvaktan som råder drabbar både Richard Lagerling och Fredrik Sangberg. Fast på olika sätt. Lagerlings har högre fallhöjd; deras högprismarknad är mer volatil, vilket gör prisras mer kännbara. Däremot råder inte samma risk för stiltje. Flyttbenägna Östermalmsbor är inte lika beroende av banklån som Fredrik Sangbergs klientel.

”Ja, köket går förstås att flytta”, förklarar Richard Lagerling. ”Det har föreningen inget emot.”
”Ja, köket går förstås att flytta”, förklarar Richard Lagerling. ”Det har föreningen inget emot.” Foto: Tomas Oneborg
Annons

Lagerlings ligger på Strandvägen 23, i det exklusiva gränslandet mellan Östermalm och Djurgården. Den som vågar sig närma den strama fasaden kan läsa mäklarannonser som den här, för en lägenhet på Sibyllegatan: ”Våningen kan disponeras med upp till fem bra sovrum varav ett kan användas som uthyrningsdel eller till barnflicka med duschrum, pentry och separat ingång.”

Beskrivningen ackompanjeras av basal information om adress och boyta. Däremot inte pris. Det är underförstått att spekulanten har råd. Det genomsnittliga utropspriset ligger på 16 miljoner kronor.

I senaste numret av Lagerlings eget magasin förkunnade Richard Lagerling den bistra sanningen: bostadspriserna, de som såg ut att stiga för evigt, har sjunkit med omkring tio procent.

– Det var impopulärt, säger han när vi träffas på firmans kontor.

– Varför sprida panik, menade vissa. Men det är ingen mening att dölja hur läget är. Säger vi att allt är frid och fröjd så har vi ingen trovärdighet. Ska hjulen börja snurra igen så krävs det att säljarna accepterar priskorrigeringen.

Annons

Jag skulle också vara nervös om jag stod i begrepp att sälja min bostad.

Richard Lagerling är solbränd. Håret i vattenkammad bena. Han ger ett alert och oerhört tillmötesgående intryck. Hans pannrynka får honom att se kroniskt intresserad ut.

De knappt märkbara svettpärlorna vid hårvikarna är det enda som vittnar om hur ansträngande denna trevlighet måste vara. Han ber om ursäkt för att jag fått vänta, trots att det är jag som är tidig. Därefter ber han om ursäkt för att vårt förre möte blev inställt.

– Det är ju så när det gäller kontraktskrivning. Man får släppa allt annat. Speciellt nu när marknaden är så här känslig.

– Just nu har vi folk som vill köpa men som avstår eftersom de är oroliga att inte få sålt sitt eget boende. Jag skulle också vara nervös om jag stod i begrepp att sälja min bostad. Det är många terapisamtal. Och väldigt mycket hantverk. Att stå på visning och se glad och trevlig ut, dela ut prospekt… Det är inte det yrket handlar om. Det är nu agnarna skiljs från vetet.

1/2

Under visningen av sekelskiftsvåningen på Torstenssonsgatan tvingas mäklaren Richard Lagerling lugna oroliga Östermalmsspekulanter. ”Det vi ser nu är inte en bostadskrasch, utan en priskorrigering,” förklarar han.

Foto: Tomas Oneborg
2/2

Richard Lagerling tycks personligt bekant med åtminstone hälften av spekulanterna på visningen. Lagerlings har sitt kontor på Strandvägen 23, i det exklusiva gränslandet mellan Östermalm och Djurgården.

Foto: Tomas Oneborg

Även Richard Lagerling inledde karriären med en kris. Han debuterade som mäklare på familjefirman 1992, blott 18 år gammal. Vanligtvis sålde Lagerlings ett hundratal bostäder per år, 1992 sålde man en. En!

Annons

– Det var som att springa rakt in i en vägg.

Inflationen låg på 14 procent, räntan på 16. Richard minns särskilt en paradvåning på Karlavägen, omkring 100 kvadratmeter. Utropspris: en miljon, ett reapris, men ingen hade råd. Det slutade med att Lagerlings fick hyra ut den till en amerikan som flyttat till Sverige för att sanera landets ekonomi.

Lagerlings har konsulterat hjärnforskaren Katarina Gospic, för att förstå hur människor fattar beslut.

För Lagerlings tog det flera år att komma ikapp ekonomiskt. Men läropengarna är de tacksamma för i dag: det gäller att förvalta sina ”tungor på vågen”. Kundregistret är Lagerlings främsta konkurrensfördel. Man loggar allt. Vem är ute och kollar? Vad söker de? Data som möjliggör matchmaking.

– Att stå på visning och kunna säga: det här passar inte dig, och ha rätt… När du nästa gång säger: Nu har jag något för dig, då är mycket vunnet. Vi skjuter mer med kula än hagel.

I kristider lämnas inget åt slumpen. Lagerlings har konsulterat hjärnforskaren Katarina Gospic, för att förstå hur människor fattar beslut. Byrån håller sig dessutom med ett ”kreativt team”: en heltidsanställd fotograf, två stylister, art director… allting in-house.

Annons
Hörnvåningen på Torstenssongatan, ett renoveringsobjekt, har ett utropspris på 18 miljoner kronor.
Hörnvåningen på Torstenssongatan, ett renoveringsobjekt, har ett utropspris på 18 miljoner kronor. Foto: Tomas Oneborg

När Richard Lagerling anländer till visningen på Torstenssonsgatan 15, några dagar efter vårt samtal, är manegen således krattad. ”Högklassig hörnvåning i renoveringsbehov” lyder beskrivningen i prospektet. Läget är spektakulärt, en hörnvåning på 210 kvadratmeter med utsikt över gamla Riksantikvariet. Byggnaden beskrivs som ”representativ”, ett ord som är flitigt förekommande i Lagerlings annonser.

Firmans stylister Lisa Norlén och Amelie Wrede har gått fram varsamt; snarare lyft fram sekelskiftsvåningens karaktär än slätat över den. I de tömda rummen står vackra fåtöljer och golvlampor. En mannekängdocka här, lite modern konst på väggen där.

Ni har satt den ganska lågt, påpekar en man med markerade kindben.

Annons

Även detta ”renoveringsobjekt” har nybytta fönster, men där upphör likheterna med den lägenhet Fredrik Sangberg visade i Hökarängen. Medelåldern är högre, demografen väsensskild.

En kvinna i 60-årsåldern tar emot det stilrena prospektet med en glansig vit påse från Svenskt Tenn dinglande från handleden. Folk kallas saker som ”Nippen”.

– Ni har satt den ganska lågt, påpekar en man med markerade kindben.

Apropå utropspriset 18 miljoner kronor.

– Ja, den har stort renoveringsbehov, svarar Richard.

Spekulanterna går runt på de knarriga parkettgolven med skeptiska kännarminer. Jämfört med Hökarängen är det betydligt mindre känna och klämma. Inga allvarsamma knackningar i väggar. Däremot en del köksrelaterade farhågor.

– Alla vill flytta köket, säger Richard Lagerling till mig.

– Det är ett problem med den här sortens hus. När det byggdes satte folk inte sin fot i köket, då hade man piga.

Han tycks personligt bekant med åtminstone hälften av spekulanterna. Hälsningsfraserna är kärvänliga, informationerna levereras med en oss-emellan-förtrolighet.

Annons

– Det här är ju helt rätt område för er!

1/2

”Det här är trots allt en av de mest eftertraktade adresserna på Östermalm. Jag tror folk inser att det är ett bra köp”, säger Richard Lagerling.

Foto: Tomas Oneborg
2/2

Lagerlings stylister Lisa Norlén och Amelie Wrede har snarare lyft fram sekelskiftsvåningens karaktär än slätat över den.

Foto: Tomas Oneborg

I takt med att allt fler väller in väljer Richard Lagerling att uppehålla sig i rummet med kakelugnen. En vetgirig kö bildas framför honom.

– Det känns läskigt att göra affärer på den här marknaden, säger Margareta Storckenfeldt, en ung kvinna med en bebis i famnen.

Visst, visst. Richard förklarar att affärer som tidigare tog tre veckor i dag kan ta tre månader. Men det som sker på marknaden är ingen bostadskrasch, snarare en priskorrigering. Och, betonar han, precis som sin kollega: man köper och säljer ju lyckligtvis på samma marknad.

Margareta Storckenfeldt återgår till att vara begeistrad. Av balkongerna, av kakelugnen, av framtidsutsikterna.

Det som sker på marknaden är ingen bostadskrasch, snarare en priskorrigering.

– Han kanske kan lära sig att krypa i det här rummet, säger hon och slår en öm blick på barnet.

Richard Lagerling ler uppmuntrande. Visningen är en succé. Samtliga prospekt tar slut. Totalt dyker 70 personer upp, trots att det är lunchtid en vardag.

– Jag hade inte väntat mig ett så här oerhört stort intresse med tanke på marknaden. Men det här är trots allt en av de mest eftertraktade adresserna på Östermalm. Jag tror folk inser att det är ett bra köp.

Kanske, tänker han när han går därifrån, kanske är hjulen på väg att börja snurra igen? Några dagar senare har han sålt renoveringsobjektet för 22,5 miljoner kronor.

”Det var så lätt att det inte ens var kul”, säger Fredrik Sangberg om tiden innan nedgången.

Foto: Emma-Sofia Olsson

Prospekt, måttstock, kompass. Lägenhetsvisningens standarparafernalia.

Foto: Emma-Sofia Olsson

Fredrik Sangberg lämnar nöjd visningen i Hökarängen.

Foto: Emma-Sofia Olsson

Enligt Fredrik Sangberg finns det tre mäklartyper: 1. ”Bilhandlaren”. Hen som lovar guld och gröna skogar oavsett förutsättningar. 2. ”Den trötte”. Hen som gör som hen alltid gjort, med låg energi. 3. ”Den lyhörde”. Som skräddarsyr bemötande och strategin efter varje enskild kund. Sangberg hoppas tillhöra den sistnämnda kategorin.

Foto: Emma-Sofia Olsson

Fredrik Sangberg hade gärna sett en reformering av mäklarutbildningen. ”Det är alldeles för lite fokus på säljfärdigheter. Många hoppar av när de kommer ut i verkligheten och märker att det här inte är något särskilt glassigt jobb.”

Foto: Emma-Sofia Olsson

Fredrik Sangberg är trött på ”mäklargnället”. ”Vad många glömmer är att det här är ett hårt konkurrensutsatt yrke med obekväma arbetstider.”

Foto: Emma-Sofia Olsson

På visningen i Hökarängen översköljs mäklaren Fredrik Sangberg av frågor. Vad är det för el? Trefas. Vad göra med sprickorna i väggen? Spackla. ”Enligt föreningen är det vanliga sättningssprickor”, säger han.

Foto: Emma-Sofia Olsson

Sett till värdet av publicerade annonser är Östermalmsmäklaren Richard Lagerling bäst i Sverige, för tredje året i rad, med sina totalt 1,8 miljarder kronor 2017.

Foto: Tomas Oneborg

”Ja, köket går förstås att flytta”, förklarar Richard Lagerling. ”Det har föreningen inget emot.”

Foto: Tomas Oneborg

Under visningen av sekelskiftsvåningen på Torstenssonsgatan tvingas mäklaren Richard Lagerling lugna oroliga Östermalmsspekulanter. ”Det vi ser nu är inte en bostadskrasch, utan en priskorrigering,” förklarar han.

Foto: Tomas Oneborg

Richard Lagerling tycks personligt bekant med åtminstone hälften av spekulanterna på visningen. Lagerlings har sitt kontor på Strandvägen 23, i det exklusiva gränslandet mellan Östermalm och Djurgården.

Foto: Tomas Oneborg

Hörnvåningen på Torstenssongatan, ett renoveringsobjekt, har ett utropspris på 18 miljoner kronor.

Foto: Tomas Oneborg

”Det här är trots allt en av de mest eftertraktade adresserna på Östermalm. Jag tror folk inser att det är ett bra köp”, säger Richard Lagerling.

Foto: Tomas Oneborg

Lagerlings stylister Lisa Norlén och Amelie Wrede har snarare lyft fram sekelskiftsvåningens karaktär än slätat över den.

Foto: Tomas Oneborg