Annons

Requiem pour LMäktigt requiem får döden att svänga

Ur ”Requiem pour L” med Les Ballets C de la B.
Ur ”Requiem pour L” med Les Ballets C de la B. Foto: Chris Van der Burght

Mozart möter Afrika i ett expanderande musikaliskt universum som omfamnar dödens olika uttryck. ”Requiem pour L” är nog belgaren Alain Platels djärvaste verk.

Under strecket
Publicerad

Ur ”Requiem pour L” med Les Ballets C de la B.

Foto: Chris Van der Burght

Ur ”Requiem pour L” med Les Ballets C de la B.

Foto: Chris Van der Burght

Requiem pour L

Genre
Dans
Regi
Alain Platel
Medverkande
Les Ballets C de la B
Var
Dansens hus

Musik: Fabrizio Cassol, efter Mozarts ”Requiem”

Det finns scenverk som kommer att etsa sig in i minnet och kroppen för alltid. ”Requiem pour L” av och med den belgiska kultgruppen Les Ballets C de la B är en sådan upplevelse. En mångkulturell själamässa där Mozarts vackra ”Requiem” – som han själv aldrig hann fullborda – växer till ett musikaliskt universum av rytmer, jazz, polyfon musik, opera och körsång med musiker och sångare från olika delar av Afrika och Europa.

Det är döden som fest och dans, som djup sorg, ilska och pånyttfödd energi där händer klappar, höfter svänger och gummistövlar stampar dovt som i sydafrikansk gumboot dance. Koreografen-regissören Alain Platel och hans medarbetare kompositören Fabrizio Cassol lyfter fram ett fantastiskt gäng om 14 artister som med innerlig värdighet och livgivande vitalitet omfamnar de olika ceremonier och uttryck med vilka människan kan omfatta döden.

Här ligger L för döden. På riktigt. Under hela föreställningens 100 minuter följer vi hennes sista ögonblick i livet, i svartvit slow motion-film på en stor duk i fonden. Ögonlocken sluts, tungan fuktar torra läppar. Ibland slår hon upp ögonen och tittar svagt leende på dem som vakar runt henne. Det är nästan så att hon också tycks titta på musikerna på scenen när de vänder sig mot henne.

Annons
Annons

Ur ”Requiem pour L” med Les Ballets C de la B.

Foto: Chris Van der Burght

Ur ”Requiem pour L” med Les Ballets C de la B.

Foto: Chris Van der Burght
Ur ”Requiem pour L” med Les Ballets C de la B.
Ur ”Requiem pour L” med Les Ballets C de la B. Foto: Chris Van der Burght

Den autodidakte allkonstnären Alain Platel har under sin 35-åriga karriär sällan valt de enkla vägarna. De stora existentiella frågorna och musiken (J S Bach, Monteverdi, Wagner, Mahler) är röda trådar genom mycket olika verk under årens lopp. Men detta requiem hör nog till det djärvaste han har gjort. Det är både plågsamt och vilsamt att möta döden genom närbilderna på denna L – initialen kan läsas ”elle”, alltså ”hon” – som gav sitt tillstånd att bli filmad på dödsbädden och att bilderna användes i föreställningen.

Dragspelet andas och tuban kvider. Döden blir till en mäktig konsert, en lovsång som trotsar tid och rum. Den får gärna vara för evigt.

Fabrizio Cassol i sin tur fick idén att mixa Mozart med afrikanska influenser efter att ha varit på en begravning i Kinshasa i Demokratiska republiken Kongo. Scenografins svarta rektangulära lådor, som artisterna i inledningen andaktsfullt lägger vita stenar på, liknar kistor eller gravstenar men ger också associationer till Holocaust-Mahnmal i Berlin.

Mellan och på dessa ytor rör sig den finklädda gruppen, viftar med vita näsdukar, exploderar i gungande dans, samlas till skön stämsång, med texter på latin och afrikanska språk, spelar på tumpianot likembe, på slagverk och på sina egna kroppar, dirigerade av Rodriguez Vangama med sin dubbelhalsade gitarr. Dragspelet andas och tuban kvider. Döden blir till en mäktig konsert, en klagande och jublande lovsång som trotsar tid och rum. Den får gärna vara för evigt.

Ur ”Requiem pour L” med Les Ballets C de la B.
Ur ”Requiem pour L” med Les Ballets C de la B. Foto: Chris Van der Burght
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons