Annons

Skola får barnen att röra sig mer

Kid Persson får barnen på Gubbängsskolan att röra på sig.
Kid Persson får barnen på Gubbängsskolan att röra på sig. Foto: Tomas Oneborg

Svenska barn rör sig minst i Norden. Och till skillnad från i resten av världen går det i fel riktning. På Gubbängsskolan i Stockholm arbetar Kid Persson med att få barnen att röra sig mer.

Under strecket
Publicerad

Barnen på Gubbängsskolan springer runt i en hela havet stormar-lek.

Foto: Tomas Oneborg

Rastlek där Lilly Lutta, 7, leker en form av ”hela havet stormar” med sina klasskompisar på Gubbängsskolan.

Foto: Tomas Oneborg

Runt, runt springer lågstadiebarnen i en stor cirkel.

”Dale a tu cuerpo alegría Macarena, hey Macarena!”

Det är lunchrast och i regnrusket leker eleverna på Gubbängsskolan i södra Stockholm ett slags hela havet stormar-variant. Kid Persson står i mitten och ropar i en megafon. Han är anställd på skolan för att barnen ska få mer fysisk aktivitet.

– Spring runt, kom igen, alla ska få plats i en rockring!

På torsdagen släpptes en rapport från Världshälsoorganisationen, WHO, som säger att åtta av tio av världens barn rör sig för lite. Sverige är sämst i Norden.

Att svenska barn och ungdomar rör sig för lite är ingen nyhet, så har det varit i årtionden. Men utvecklingen går åt fel håll. 2001 var 83,6 procent av svenska barn mellan 11–17 år fysiskt inaktiva, enligt WHO:s rekommendationer om en timme eller mer fysisk aktivitet om dagen. 15 år senare hade andelen ökat till 84,7 procent.

Sedan två år tillbaka har låg- och mellanstadieeleverna på Gubbängsskolan rörelseaktiviteter med Kid Persson varje lunchrast. Han säger att han har över 200 lekar i huvudet.

Annons
Annons

Barnen på Gubbängsskolan springer runt i en hela havet stormar-lek.

Foto: Tomas Oneborg

– Vi arbetar också med fyraminuterspauser med pulshöjande övningar på lektionerna, säger Kid Persson.

Barnen på Gubbängsskolan springer runt i en hela havet stormar-lek.
Barnen på Gubbängsskolan springer runt i en hela havet stormar-lek. Foto: Tomas Oneborg

Satsningen är en del av ett treårigt projekt i Stockholms stad som går ut just på att öka barnens motion. På huvudstadens 140 kommunala grundskolor har sammanlagt 250 pedagoger engagerat sig i frågan. Projektet började på initiativ av Christer Oja, som tidigare var grundskolechef i Stockholm.

– Jag är idrottslärare i grunden och har läst mycket forskning, och såg att vi halkar efter Danmark och Finland. Motion är så oerhört viktigt för att barnen ska utveckla sin kognitiva förmåga, säger Christer Oja.

Fotboll är nog det bästa jag vet.

Kid Persson säger att han också märker av att färre rör på sig, framför allt de äldre barnen.

– Många hoppar av sporter och aktiviteter tidigare. Äldre barn är också svårare att komma åt, det går inte att ha rörelseaktiviteter på samma sätt på rasterna, säger han.

Men vad beror utvecklingen på? På Gubbängsskolan är sjuåriga Stella Vasquez och Lilly Lutta aningen andfådda efter dagens rastaktivitet. I helgen ska båda dansa streetdance. Lilly Lutta går både på dans och spelar fotboll, Stella Vasquez dansar en dag i veckan och spelade tidigare fotboll.

– Fotboll är nog det bästa jag vet, säger Lilly.

Annons
Annons

Rastlek där Lilly Lutta, 7, leker en form av ”hela havet stormar” med sina klasskompisar på Gubbängsskolan.

Foto: Tomas Oneborg
Rastlek där Lilly Lutta, 7, leker en form av ”hela havet stormar” med sina klasskompisar på Gubbängsskolan.
Rastlek där Lilly Lutta, 7, leker en form av ”hela havet stormar” med sina klasskompisar på Gubbängsskolan. Foto: Tomas Oneborg

Men mycket tid läggs även på mobiler, främst på spel och appen Tiktok. Enligt Internetstiftelsen använder två tredjedelar av barn mellan sex och sju år internet dagligen.

Så mycket surfar inte Lilly och Stella. Stella får bara använda sin mobil på måndagar och fredagar, och Lilly leker gärna med sina syskon och för sig själv.

– Vi brukar också leka mycket med varandra, typ kurragömma eller spela fotboll, säger Stella.

Christer Oja tror att just internetanvändandet är en stor anledning till att barn rör sig för lite. Men han uppfattar också att samhället i allt högre grad fokuserar på att göra saker bekvämt.

46 procent av alla vuxna har så dålig kondition att det är farligt.

– Vi gör det väldigt enkelt för oss när vi ger vårt barn en surfplatta. Då kan vi fokusera på att laga mat eller något annat. Men barnen far illa av det, säger han.

I Finland går utvecklingen i motsatt rikting. Där har antalet barn som rör sig för lite minskat från 78 procent 2001 till 75,4 procent 2016. Christer Oja tror att det kan bero på att finnarna har motionsmål inskrivet i läroplanen.

– Vår målsättning är att eleverna på våra skolor ska lära sig en hälsosam livsstil för framtiden.

Svenska barns stillasittande kan, enligt Christer Oja, vara en risk för framtiden, och hänvisar till en studie från Gymnasie- och idrottshögskolan, GIH.

– 46 procent av alla vuxna har så dålig kondition att det är farligt. De som är vuxna var mer aktiva som unga än barn i dag. Förstå då när den här generationen växer upp, säger han.

Hittills har Christer Ojas projekt också gett effekt: den fysiska aktiviteten för eleverna har gått upp med 20 procent.

På Gubbängsskolan står veckans rastaktiveter på en stor affisch vid matsalen. Planen för kommande vecka sätts varje fredag och Kid Persson ska ta itu med det efter SvD:s besök. Men först blir det tacos till lunch.

– Vi firar en liten omgörning av matsalen. Det blir efterrätt också!

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons