Annons

Man bakom synagogaattack kan utvisas – trots dom

Hovrätten ansåg att det inte går att utvisa en 22-årig man till Gaza efter att han deltog i en brandattack mot synagogan i Göteborg. Men Migrationsverkets utvisningsbeslut mot mannen ligger kvar trots domen.

Åklagaren Stina Lundqvist säger att debatten om ärendet ”inte varit helt saklig”.

Under strecket
Publicerad

Synagogan i Göteborg utsattes för en brandattack den 9 december förra året.

Foto: Nora Lorek/TTBild 1 av 1

Synagogan i Göteborg utsattes för en brandattack den 9 december förra året.

Foto: Nora Lorek/TTBild 1 av 1
Synagogan i Göteborg utsattes för en brandattack den 9 december förra året.
Synagogan i Göteborg utsattes för en brandattack den 9 december förra året. Foto: Nora Lorek/TT

Rättsfallet handlar om brandattacken mot synagogan i Göteborg den 9 december förra året. I tingsrätten dömdes tre män för dådet. En av dem, en 22-åring från Gaza, dömdes även till utvisning. Den 12 september ändrade hovrätten domen och beslutade att 22-åringen inte skulle utvisas på grund av brottet.

Domstolen ansåg att hans ”grundläggande mänskliga rättigheter inte skulle vara tryggade om han utvisas till Palestina”. Hovrätten grundade sitt resonemang på Sveriges skyldighet att inte utvisa personer till områden där de riskerar att utsättas för allvarliga kränkningar, den så kallade principen om non-refoulement.

På grund av mannens brott finns en risk att Israel kommer att utsätta mannen för sådana kränkningar, ansåg hovrätten, och hänvisade till UD-rapporter om att brottsmisstänkta personer på ockuperad mark i Palestina inte behandlats på ett rättssäkert sätt av Israel.

Annons
Annons

Flera ledarsidor och debattörer i Sverige kritiserade domstolens resonemang. Även utomlands väckte domen reaktioner. ”Sverige vägrar utvisa palestinier som brandbombade synagoga av rädsla för att han ska bli en måltavla för Israel” lyder rubriken på en nyhetstext om domen i brittiska The Telegraph.

Något som dock inte nämnts i debatten är att domen faktiskt inte innebär att 22-åringen nu kommer att få stanna i Sverige.

SvD har undersökt mannens ärende hos Migrationsverket. Där framgår att han 2016 fick ett utvisningsbeslut av myndigheten i samband med avslaget på hans asylansökan. Migrationsdomstolen fastställde senare beslutet.

Migrationsverket vill inte uttala sig om det enskilda fallet, men säger till SvD att myndighetens utvisningsprocess i liknande ärenden inte ändras av en brottmålsdomstols beslut.

– När hovrätten fattar ett sådant här beslut så påverkar det inte direkt Migrationsverkets bedömning om huruvida personen har rätt till skydd eller inte i Sverige, säger Lisa Danling, presskommunikatör på Migrationsverket.

Åklagaren Stina Lundqvist har i media kritiserat hovrättens resonemang. Hon håller inte med om att det skulle bryta mot Sveriges internationella åtaganden att utvisa 22-åringen till Palestina.

Hon påpekar bland annat att Migrationsverket i en inlaga till tingsrätten ansåg att en utvisning av mannen inte skulle strida mot non-refoulement-principen.

– Jag anser att det är ett felaktigt beslut. Det är anmärkningsvärt att hovrätten anser sig kunna bedöma säkerhetsläget i Palestina och Israel bättre än Migrationsverket, säger hon.

Annons
Annons

Hon är medveten om att hovrättens beslut i utvisningsfrågan inte omedelbart påverkar Migrationsverkets utvisningsbeslut, vilket alltså innebär att en del av debatten om domen varit felaktig.

– Det har ju varit mycket känslor i den här debatten, men ibland har man inte varit helt saklig, säger Stina Lundqvist.

I nuläget finns alltså inget som säger att 22-åringen på grund av hovrättsdomen kommer att få stanna kvar i Sverige efter att han avtjänat det tvååriga fängelsestraffet. Samtidigt kompliceras ärendet av det faktum att utvisningar till Palestina är väldigt svåra att genomföra oavsett om utvisningen beror på ett brott eller avslag på asylansökan.

Sedan 2016 gäller ett rättsligt ställningstagande från Migrationsverket där det fastslås att det generellt inte går att utvisa personer till Gaza eftersom den egyptiska gränsen till landområdet ofta är stängd. Ställningstagandet kan dock ändras när som helst, vilket Migrationsverket påpekade i den ovan nämnda inlagan till tingsrätten.

På grund av det rättsliga ställningstagandet fick 22-åringen förra året ett ettårigt uppehållstillstånd på grund av praktiskt verkställighetshinder. I juli ansökte han på nytt om verkställighetshinder för att skjuta upp utvisningen.

Åklagaren Stina Lundqvist vill att frågan om 22-åringens utvisning prövas av Högsta domstolen. Domen har därför skickats till en enhet inom Åklagarmyndigheten som kommer att yttra sig om ärendet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons