Kultur- och föreningshuset i Jordbro har varit en ovanlig mötesplats, ett hus där det inte bara visas utan också produceras kultur.
Kultur- och föreningshuset i Jordbro har varit en ovanlig mötesplats, ett hus där det inte bara visas utan också produceras kultur. Foto: Tomas Oneborg

”Man får ont i hjärtat” – nu rivs kulturhuset

Det beskrivs som ett av Sveriges största och mest levande kulturhus. Men i samband med att Jordbro centrum ska bli en mer attraktiv miljö försvinner det kulturella navet.

Publicerad

Den lysande näsan är kvar i Jordbro. Den hänger på en lyktstolpe vid en luggsliten centrumanläggning.

Näsan designades av brittiska konstnären Liza Fior. Den växte fram under en workshop i det stora kultur- och föreningshuset i Jordbro söder om Stockholm.

En höstkväll 2017 tändes näsan, med en batteridriven lampa, av dåvarande kulturministern Alice Bah Kuhnke (MP).

Nu hänger näsan kvar som en hälsning från en annan, kanske mer hoppfull, tid. Är den en symbol för att alla som hoppades på en fortsättning för Jordbro kultur- och föreningshus blev dragna vid näsan?

Konstnären Wojciech Pindur utanför kultur- och föreningshuset som vuxit fram i den nedlagda skolan.
Konstnären Wojciech Pindur utanför kultur- och föreningshuset som vuxit fram i den nedlagda skolan. Foto: Tomas Oneborg

– Det här är vemodigt. När man river ned ett hus av betydelse blir det tomt, säger Zaim Coric som går runt i svart förkläde och vit köksmössa på kaféet i Jordbro kultur- och föreningshus med den stora näsan utanför fönstren.

Annons

Man får ont i hjärtat. Det här huset har allt vi behöver.

Lunchgästerna droppar av. Nu ska han förbereda mat inför kvällen.

Om några timmar ska minneskvällen i Jordbro kultur- och föreningshus dra igång. Thomas Hultgren från Jordbro världsorkester riggar foajéscenen. Det är mycket känslor i luften.

Jordbro är ett på många sätt typsikt miljonprogramsområden med många trevåningshus.
Jordbro är ett på många sätt typsikt miljonprogramsområden med många trevåningshus. Foto: Tomas Oneborg

– Man får ont i hjärtat. Det här huset har allt vi behöver, säger konstnären Wojciech Pindur som visar runt i den robusta byggnaden där fria grupper och föreningar möter socialt företagande och kommunala verksamheter.

Annons

Jordbro är en förort i Haninge, söder om Stockholm, som fått sin plats i filmhistorien genom Rainer Hartleibs dokumentärsvit ”Jordbrobarnen”. I dag klassas kommundelen som ett utsatt område; enligt polisen är detta ett område med låg socioekonomisk status och kriminell påverkan på lokalsamhället.

Det är inte minst mot bakgrund av att Jordbro är ett utsatt område, där många är trångbodda, som nedläggningen av kultur- och föreningshuset blir laddad.

Wojciech Pindur och Azita Kalantarzadeh som jobbat på Blå vägen, ett socialt företag som nu lämnar Jordbro.
Wojciech Pindur och Azita Kalantarzadeh som jobbat på Blå vägen, ett socialt företag som nu lämnar Jordbro. Foto: Tomas Oneborg

När Jordbro planerades på 1960-talet lades centrum, på tidstypiskt sätt, inne i bostadsområdet. Här ligger kultur- och föreningshuset några minuters promenad från pendeltågsstationen, intill putsade trevåningshus, höga tallar och en bedagad shoppinganläggning.

På många sätt ser huset ut som en vanlig 1970-talsskola i tegel och limträ. Men på fasaden rör sig svävande människor, fantasifigurer och vattenvarelser. Under taket på den stora skolan har det vuxit fram en ovanlig mötesplats med replokaler, verkstäder, danssalar, konsertlokaler och residensverksamhet för konstnärer och grupper utifrån.

Annons

Här finns mycket av det som beslutsfattare brukar efterlysa: detta är något som byggts underifrån och engagerar olika grupper i samhället. Huset bidrar till ”öppenhet, delaktighet och inkludering i stadsdelen”, enligt ett yttrande från kommunens kultur- och fritidsförvaltning.

Om huset rivs, utan att ersättas med något motsvarande, kan det innebära att ”en central, trygg och tillgänglig mötesplats för alla åldrar försvinner i området", enligt yttrandet. Och det är vad som är på väg att hända nu.

”Don’t cry because it’s over. Smile because it happened”, står det med röda bokstäver på skolbyggnadens utsmyckade fasad. Kanske var åren med det vitala kultur- och föreningshuset en lycklig och minnesvärd parantes i Jordbros historia?

Det började i något traumatiskt: nedläggningen av stadsdelens högstadieskola. 2011 lades Jordbromalmsskolan ned trots lokala protester. Men byggnaden kunde återfödas som ett kulturhus när kommunen lät föreningar flytta in på rivningskontrakt.

Annons

– Dåvarande kultur- och fritidschefen var modig nog att ge oss tillgång till huset. Vi fick nyckel. Det var nollhyra, och det var en förutsättning för vi gick ju in och gjorde en hel del arbete i lokalerna och byggde studio och scen med egna medel, säger Göran Lidbrink, aktiv i Jordbro världsorkester som var den första föreningen att flytta in.

Det som är genomgående i nästan allt stadsbyggande är att man pratar mycket om social hållbarhet.

Fler föreningar anslöt. 2015 kvalade Jordbro in i regeringssatsningen ”Konst händer”, tack vare verksamheten i den gamla Jordbromalmsskolan.

Nu är ”Konst händer” avslutat. Monica Sand, projektets följeforskare, har skrivit slutrapporten ”Tro, hopp och konst”. Ett centralt kapitel handlar om Jordbro.

Hon beskriver den gamla skolan som ”ett av Sveriges största och mest levande kulturhus”. Det är ett hus där det inte bara visas, utan produceras, kultur.

Annons

Monica Sand menar att det som nu är på väg att hända i Jordbro på många sätt är symptomatiskt för dagens stadsutveckling.

Å ena sidan är social hållbarhet honnörsord. Å andra sidan ser hon ett bristande intresse för de verksamheter och det engagemang som finns på en plats.

– Det som är genomgående i nästan allt stadsbyggande är att man pratar mycket om social hållbarhet. Men man gör i princip aldrig någon kartläggning av vad som redan finns på platsen, man missar de resurser som finns.

Det är lätt att missa det som finns framför näsan. Det var något Londonbaserade Liza Fior satte fingret på när hon, inom ramen för ”Konst händer”, dök ner i Jordbro.

Näsan i glasfiber blev en näsvis påminnelse om något värdefullt som vuxit fram i stadsdelen men som nu ska bort i utvecklingen mot en ”attraktiv, levande och tillgänglig miljö”. Skolan ska rivas och ge plats åt bostäder.

Annons

Något måste hända i Jordbro. Det är mantrat som lett fram till att skolan ska bort. En exploatering av marken, med byggrätter för framför allt bostadsrätter, kan ge pengar till att bygga upp ett helt nytt centrum på annan plats i Jordbro.

– På ett sätt är det synd. Men området behöver ju en uppryckning, säger Anita Sjödin som passerar den beiga näsan på vägen från centrum till sitt radhusområde.

Dansföreningen Jordbro United tar farväl av huset med utsålda föreställningar.
Dansföreningen Jordbro United tar farväl av huset med utsålda föreställningar. Foto: Tomas Oneborg

Anita Sjödin har bott i Jordbro sedan 1977 och alltid trivts bra. Barnen har gått i Jordbromalmsskolan. Barnbarnet har dansat här med Jordbro United, som sista helgen i maj tar farväl av huset med en utsåld elevshow.

– Det leds ju av eldsjälar. Man hoppas verkligen att de kan fortsätta i Jordbro, säger Anita Sjödin om den ideella föreningen Jordbro United som framför allt engagerat tjejer i området.

Danskurserna i kultur- och föreningshuset har haft mellan 200 och 300 deltagare per termin. Men nu är det oklart om föreningen kommer att finnas kvar i området.

Annons
Orientalisk dans med Haitham Elshewihi i den gamla skolaulan.
Orientalisk dans med Haitham Elshewihi i den gamla skolaulan. Foto: Tomas Oneborg

Regeringssatsningen ”Konst händer” syftade till att berika miljonprogramsområden med kultur och öka den demokratiska delaktigheten.

Men projektets följeforskare Monica Sand kunde snabbt konstatera att det varken saknades kultur eller delaktighet i Jordbro. Tvärtom. Här fanns konstnärliga resurser och lokalt engagemang. Hon såg istället en brist som handlade om rum.

Vad är utsatta områden utsatta för? Det kan man fundera på.

I Jordbro och andra stadsdelar som valdes ut var många trötta på tillfälliga projekt efter decennier av olika ”satsningar” ovanifrån. Men det fanns ett behov av permanenta och ändamålsenliga lokaler för kultur och möten, inte minst mot bakgrund av nedläggningar och minskad samhällsservice.

– Vad är utsatta områden utsatta för? Det kan man fundera på, säger hon.

Annons

Göran Lidbrink, som flyttade till Jordbro med sin mamma 1975, har sett hur servicen tunnats ut, centrumet förfallit och högstadiet försvunnit.

Högstadieskolan las ner 2011, men återföddes som kultur- och föreningshus.
Högstadieskolan las ner 2011, men återföddes som kultur- och föreningshus. Foto: Tomas Oneborg

– Man pratar mycket om att samhället drar sig tillbaka i utsatta områden, och det är precis vad som har skett här, säger han.

Göran Lidbrink hoppades länge att kultur- och föreningshuset skulle kunna bli den permanenta mötesplats som han tycker att området behöver. Han har hela tiden vetat att det funnits ett rivningshot, ändå har han kämpat för att delar av huset skulle bli kvar.

Annons

– Jag tycker att det är ett udda agerande att kommunen river den plats man har för möten och sociala resurser, säger han.

Centrumet ser för jävligt ut, och det behöver till något annat.

Efter sommaren ska alla verksamheter vara utrymda. I höst väntar rivning. Kommunen arbetar nu för att få fram ersättningslokaler.

Jordbros centrumanläggning har förfallit under många år. Nu är planen att riva allt och bygga upp ett helt nytt centrum på annan plats i Jordbro.
Jordbros centrumanläggning har förfallit under många år. Nu är planen att riva allt och bygga upp ett helt nytt centrum på annan plats i Jordbro. Foto: Tomas Oneborg

Något motsvarande dagens hus, där olika verksamheter kan samlas under ett tak, går av förklarliga skäl inte att hitta. Är det nödvändigt att riva dagens robusta byggnad? Länsstyrelsen skriver i ett yttrande att det är angeläget att kommunen argumenterar för ”varför rivningen är nödvändig”.

Annons

Jordbromalmsskolan har välgestaltade rum, material av hög kvalitet och påkostade detaljer. Här finns tegelväggar, klinkergolv och lackad furu. Det är ett oömt hus som är betalt sedan länge och som därmed kan husera verksamheter och företag som inte klarar dyra nybyggnadshyror. Många har pekat på att huset är en resurs för området.

Meeri Wasberg (S), kommunstyrelsens ordförande, betonar att rivningen är del av en större utveckling av Jordbro.

– Det behöver kunna ske en utveckling i Jordbro. Centrumet ser för jävligt ut, och det behöver till något annat, säger hon.

Alla är överens om att något behöver hända med Jordbro centrum. Shoppinganläggningen, som ligger granne med kultur- och föreningshuset, är nedgången.

Alla är också överens om att det behövs nya bostäder i Jordbro.

Annons

Men alla är inte överens om att kultur- och föreningshuset därmed måste utraderas. Länge såg det ut som att delar av byggnaden kunde vara kvar och kompletteras med nya bostäder enligt ett blandstadskoncept.

Meeri Wasberg var själv inne på den linjen 2014.

Det är ibland stor skillnad mellan vad som är politiskt önskvärt och vad som är politiskt möjligt.

I december 2014 la den S-ledda koalitionen i Haninge en budget som innebar en satsning på nuvarande kultur- och föreningshus; delar av lokalerna skulle renoveras. Att bygga ett nytt kulturhus skulle bli för dyrt, sa Meeri Wasberg och förklarade att det inte fanns någon anledning att lägga pengar på ett nytt kulturhus när det redan fanns ett. De verksamma i Jordbromalmsskolan – som aldrig önskat sig något nytt hus – blev hoppfulla.

Annons

Men nu säger Meeri Wasberg något annat.

– Jag kan förstå att det där ser lite underligt ut, säger hon och förklarar att den parlamentariska situationen förändrades i kommunen 2015 och ledde till att Socialdemokraterna tvingades överge sin tidigare hållning.

– Det är ibland stor skillnad mellan vad som är politiskt önskvärt och vad som är politiskt möjligt, säger hon.

Annons
Foto: Tomas Oneborg

Stadsomvandling innebär ofta svårbegripliga turer och långa processer. Olika alternativ prövas. Politiska viljor förändras. Beslut omprövas. Konjunkturer och koalitioner skiftar.

Men turerna i Jordbro är ovanligt svåra att följa. Tidigare har människor här fått höra att det inte blir någon rivning förrän ett nytt kultur- och föreningshus är färdigt.

Centerpartisten Raymond Svensson, som satt i kommunledningen 2006–2014, har varit engagerad i kulturhusfrågan.

– Jag sa vid något tillfälle att när vi stänger den här lokalen så kastar vi nyckeln och så marscherar vi till det nya kulturhuset. Men det ser ju tyvärr inte ut att bli så, konstater han.

Annons

Han tycker att det är oansvarigt att stänga nuvarande kultur- och föreningshus när det bara finns ett nytt hus på pappret.

Skolan har rymt en mängd olika verksamheter, med professionella kulturutövare, ideella föreningar och sociala företag som arbetar med arbetsmarknadsintroduktion.
Skolan har rymt en mängd olika verksamheter, med professionella kulturutövare, ideella föreningar och sociala företag som arbetar med arbetsmarknadsintroduktion. Foto: Tomas Oneborg

– Om man inte ska göra stadsdelen fullständigt besviken på Haninge kommun så måste man inom överskådlig framtid se till så att man har ett bra kultur- och föreningshus i Jordbro.

Han hade tänkt sig ett nytt kultur- och föreningshus i Jordbro centrum, i området där dagens hus ligger. Men nu har kommunledningen beslutat sig för en annan linje.

Hela Jordbro centrum ska flyttas till ett nytt läge invid pendeln.

Samhällsbyggnadsbolaget, där tidigare S-politikern Ilija Batljan är vd, har köpt nuvarande centrumanläggning som ska bort. Bolaget har också fått option på den kommunala marken invid centrumanläggningen, där Jordbromalmsskolan ligger, för bostadsbyggande.

Ett nytt centrum ska skapas vid pendeltågsstationen. På sikt kan det också bli ett nytt kultur- och föreningshus där. Men det blir inte den sorts kultur- och föreningshus som Jordbro har i dag, med stora tåliga ytor för kulturproduktion och blandade verksamheter.

Kommer nybygget alls att bli av?

Kommunen har avsatt 200 miljoner i sin investeringsbudget för ett allaktivitetshus i ett framtida centrum. Men det finns ingen färdig detaljplan. Och det råder ingen politisk enighet om byggprojektet; i valrörelsen i höstas sa M, L, KD och SD nej till att bygga ett nytt kulturhus i Jordbro.

Osäkra framtidsutsikter har gjort att Jordbro världsorkester bestämt sig för att pausa sin verksamhet i området. Förra årets sommarkollo, på temat muralkonst och musikal, får ingen uppföljning i sommar.

– Vi kommer inte att kunna jobba vidare i Jordbro som det ser ut nu, säger Göran Lidbrink och förklarar att Jordbro världsorkester nu flyttar sitt fokus.

– Vi har ett pågående samarbetsprojekt, med stöd från Svenska Institutet, för att jobba i Marocko, säger han.

Det närmaste året kommer Jordbro världsorkester framför allt att jobba med en cirkus- och scenkonstfestival för unga i Larache, i norra Marocko.

– Sedan får vi se hur landet ligger i Jordbro, säger Göran Lidbrink som länge kämpat för att vara kvar i Jordbromalmsskolan. Nu har han lagt ned kampen och bestämt sig för att bejaka idén om ett skinande nytt kultur- och föreningshus.

Det nya kan inte ge samma möjligheter som det gamla. Det är fortfarande oklart var det ska ligga och hur stort det ska bli. Men det är ändå en vacker idé med ett nybygge, säger han.

– Om politikerna säger att de ska bygga ett nytt, fint kulturhus i Jordbro så vill vi gärna bejaka idén. Men vi litar kanske inte till hundra procent på att det verkligen blir av.

Skolklockan har stannat.
Skolklockan har stannat. Foto: Tomas Oneborg

Konstnären Wojciech Pindur utanför kultur- och föreningshuset som vuxit fram i den nedlagda skolan.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 10

Jordbro är ett på många sätt typsikt miljonprogramsområden med många trevåningshus.

Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 10

Wojciech Pindur och Azita Kalantarzadeh som jobbat på Blå vägen, ett socialt företag som nu lämnar Jordbro.

Foto: Tomas Oneborg Bild 3 av 10

Dansföreningen Jordbro United tar farväl av huset med utsålda föreställningar.

Foto: Tomas Oneborg Bild 4 av 10

Orientalisk dans med Haitham Elshewihi i den gamla skolaulan.

Foto: Tomas Oneborg Bild 5 av 10

Högstadieskolan las ner 2011, men återföddes som kultur- och föreningshus.

Foto: Tomas Oneborg Bild 6 av 10

Jordbros centrumanläggning har förfallit under många år. Nu är planen att riva allt och bygga upp ett helt nytt centrum på annan plats i Jordbro.

Foto: Tomas Oneborg Bild 7 av 10
Foto: Tomas Oneborg Bild 8 av 10

Skolan har rymt en mängd olika verksamheter, med professionella kulturutövare, ideella föreningar och sociala företag som arbetar med arbetsmarknadsintroduktion.

Foto: Tomas Oneborg Bild 9 av 10

Skolklockan har stannat.

Foto: Tomas Oneborg Bild 10 av 10