Annons

”Man kan inte kalla det annat än kris”

Läkemedel Oxycontin pekas ut som orsak till opioidkrisen i USA.
Läkemedel Oxycontin pekas ut som orsak till opioidkrisen i USA. Foto: Jeff Chiu/TT

En katastrof. Så beskrivs opioidkrisen i USA, vars efterdyningar får konsekvenser för hela läkemedelsbranschen.

– Det här påverkar oss mycket negativt, säger Anders Blanck, vd för Läkemedelsindustriföreningen.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Anders Blanck, vd för Läkemedelsindustriföreningen (Lif).

Foto: Gunilla Lundström

Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank.

Foto: Allis Nettréus

Anders Blanck, vd för Läkemedelsindustriföreningen (Lif).

Foto: Gunilla Lundström

I söndags ansökte läkemedelbolaget Purdue pharma om att gå i konkurs efter att över 2000 amerikanska stater, kommuner och indianstammar stämt bolaget för att ha förorsakat omfattande missbruk och tiotusentals dödsfall.

Företaget, med sitt starkt beroendeframkallande läkemedel Oxycontin, anklagas för att bära huvudansvaret för opioidkrisen i USA.

Utvecklingen har skadat hela läkemedelsbranschen, menar Anders Blanck, vd för branschorganisationen Läkemedelsindustriföreningen (Lif).

– Man kan inte kalla det annat än en kris. Det är förstås mycket negativt för oss att kopplas samman med ett så stort samhällsproblem. Alla som jobbar i läkemedelsbranschen tycker att det här är jobbigt på ett personligt plan, säger han.

Anders Blanck, vd för Läkemedelsindustriföreningen (Lif).
Anders Blanck, vd för Läkemedelsindustriföreningen (Lif). Foto: Gunilla Lundström

Purdue pharma stämdes för sin aggressiva marknadsföring och för att ha förlett brukare om den stora risken för att bli beroende av preparatet.

Annons
Annons

Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank.

Foto: Allis Nettréus

Bolaget har gått med på en slags förlikning och att betala 96 miljarder kronor till att hantera följderna av epidemin. Men bolaget har inte erkänt någon skuld.

– Purdue har använt sofistikerade metoder för att skapa en jättemarknad för Oxycontin. Bolaget har skapat strategiska band med universitet och sjukhus för att göra lärare, elever och läkare positivt inställda och öka användandet, säger Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank.

Anders Blanck menar att det finns stora skillnader i hur marknaden fungerar i USA jämfört med i Sverige – men att situationen ändå påverkar förtroendet här.

– Det amerikanska sjukvårdssystemet skiljer sig rejält från det svenska. I Europa får man inte göra reklam för receptbelagda läkemedel, och det finns mycket mer kontroll i Sverige.

Ytterligare ett bolag, globala jätten Johnson & Johnson, har stämts i USA för sin marknadsföring av opiater. Bolaget dömdes i en domstol i Oklahoma i augusti till att betala över fem miljarder kronor i skadestånd. Men företaget nekar till skuld och har överklagat.

Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank.
Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank. Foto: Allis Nettréus

Amerikanska läkemedelsföretag har i allmänhet tappat eller stått still på aktiemarknaden den senaste tiden. Maria Landeborn förklarar det med att bolagen ofta hamnar i skottgluggen under valår – då politiker hotar med reglering och kritiserar höga läkmedelspriser.

– Under valåret 2016 tappade den amerikanska läkemedelssektorn nästan 16 procent jämfört med index, säger hon.

Maria Landeborn tror att rättsfallen kan skada det redan låga förtroendet för branschen i USA, även om de inte riktigt har märkts av på aktiemarknaden än.

– På sikt kan man tänka sig att produktportföljen och framför allt etiken i försäljningsmetoderna blir en faktor som institutionella investerare tittar mer på. I Sverige har läkemedelsbolagen däremot ett högt förtroende.

Kostnaden för forskning och utveckling har ökat för läkemedelsföretagen de senast 20 åren, säger hon. Det blir allt dyrare att ta fram patent – och de ger mindre avkastning än tidigare.

– Det är svårt att växa organiskt. Man måste i princip förvärva sig till tillväxt.

Den bilden delas däremot inte av Anders Blanck.

– Läkemedelsforskningen har aldrig haft så många substanser och produkter på gång som nu. Och det talar ju för motsatsen.

SvD har sökt Johnson & Johnsons europeiska filial Janssen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons