Annons

”Många år gick åt till att vara min egen läkare”

”Hjärndimman.” Så beskriver Elin Cederberg tröttheten när hennes autoimmuna sjukdom var som värst. Många människor med kroniska besvär vittnar om positiva erfarenheter av att lägga om sin kost. Samtidigt saknas tillräckligt vetenskapligt stöd för att omvandla de nya rönen om antiinflammatorisk mat till råd för sjukvården.

Under strecket
Publicerad

”Det kändes som att vara i en bubbla, ungefär som att ha en glasskål över huvudet”, säger Elin Cederberg.

Foto: Joakim Ståhl Bild 1 av 4

Elin Cederberg kan leva ett ganska normalt liv i dag, här i parken med sonen Mio.

Foto: Joakim Ståhl Bild 2 av 4

För tre år sedan gick Elin över till en strikt variant av den antiinflammatoriska dieten och mår i dag mycket bättre.

Foto: Joakim Ståhl Bild 3 av 4

Rotfrukter är vanliga ingredienser i Elins mat.

Foto: Joakim Ståhl Bild 4 av 4

”Det kändes som att vara i en bubbla, ungefär som att ha en glasskål över huvudet”, säger Elin Cederberg.

Foto: Joakim Ståhl Bild 1 av 1
”Det kändes som att vara i en bubbla, ungefär som att ha en glasskål över huvudet”, säger Elin Cederberg.
”Det kändes som att vara i en bubbla, ungefär som att ha en glasskål över huvudet”, säger Elin Cederberg. Foto: Joakim Ståhl

Elin Cederberg hade precis fött sitt första barn när hon tappade orken till allt. Helt plötsligt kändes minsta syssla som en oöverstiglig kraftansträngning.

­– Jag brukar tänka på det som att jag var trött ända in i märgen. När jag vaknade på morgonen var det enda jag ville att det skulle bli kväll, så jag kunde få gå och lägga mig igen. Det var som att vara levande död.

Efter några vändor i sjukvården diagnostiserades då 27-åriga Elin Cederberg med Hashimotos, en autoimmun sjukdom som framför allt drabbar kvinnor. Sjukdomen innebär en kronisk inflammation där kroppens immunförsvar steg för steg bryter ner sköldkörtelns funktion, vilket leder till täta infektioner, frusenhet, håravfall, viktuppgång, depression och trötthet. Det finns inget botemedel mot Hashimotos sjukdom, men det går att lindra besvären.

Annons
Annons

Elin Cederberg kan leva ett ganska normalt liv i dag, här i parken med sonen Mio.

Foto: Joakim Ståhl Bild 1 av 1

De tydligaste symtomen för Elin Cederberg var den fruktansvärda tröttheten, kudden som var full av hår om mornarna, och att hon ständigt gick runt och frös.

Men det värsta var ändå det hon kallar för ”hjärndimman”.

– Det kändes som att vara i en bubbla, ungefär som att ha en glasskål över huvudet. Jag hörde och såg allt som hände, men det tog längre tid att koppla. Hjärnan orkade inte tänka färdigt.

Elin Cederberg kan leva ett ganska normalt liv i dag, här i parken med sonen Mio.
Elin Cederberg kan leva ett ganska normalt liv i dag, här i parken med sonen Mio. Foto: Joakim Ståhl

Elin Cederberg fick den syntetiska medicinen Levaxin som också är vanlig i behandling mot hypotyreos, en närbesläktad sjukdom kopplad till brist på sköldkörtelhormon.

Till en början tyckte hon sig se små förbättringar, men sedan kom sjukdomen tillbaka med full kraft.

– Jag mådde inte bra, samtidigt som jag mer och mer kände att vården avfärdade mig och mina symtom. Jag tappade fortfarande hår, var fortfarande konstant trött och orkade ingenting – varken fysiskt eller psykiskt.

Först när Elin Cederberg lade om sin kosthållning började hon på allvar uppleva förbättringar i sitt mående, berättar hon. För tre år sedan gick hon över till att äta enligt en strikt variant av den antiinflammatoriska dieten, så kallad autoimmun paleokost. Hennes sjukdom är kronisk och symtomen har inte försvunnit helt, men i dag mår Elin Cederberg mycket bättre.

Annons
Annons

För tre år sedan gick Elin över till en strikt variant av den antiinflammatoriska dieten och mår i dag mycket bättre.

Foto: Joakim Ståhl Bild 1 av 1

Hon menar att det som hjälpt henne är en kombination av medicinering, stressreducering – och kostomläggningen.

– Jag tog helt enkelt bort allt som triggar inflammation i kroppen. På inte ens en vecka märkte jag resultat.

För tre år sedan gick Elin över till en strikt variant av den antiinflammatoriska dieten och mår i dag mycket bättre.
För tre år sedan gick Elin över till en strikt variant av den antiinflammatoriska dieten och mår i dag mycket bättre. Foto: Joakim Ståhl

Låggradig, kronisk inflammation kopplas i dag till en rad sjukdomstillstånd. Att maten vi äter hänger ihop med olika inflammationer i kroppen är en teori som fått stöd av allt fler studier de senaste åren. Men steget därifrån till att omvandla de nya rönen till medicinsk praktik är långt. Så väl Livsmedelsverket som företrädare för sjukvården efterlyser mer forskning.

Samtidigt finns på flera håll en kritik mot vad som uppfattas som en trögrörlighet hos de officiella instanserna. Att patienter på egen hand börjar experimentera med sin kosthållning kan få allvarliga följder och är något som experter avråder ifrån. Även om vissa symptom kanske lindras på kort sikt finns en risk för negativa konsekvenser på lång sikt.

Felice Jacka, professor vid Deakin-universitetet i Melbourne och en av världens ledande forskare inom antiinflammatorisk mat, menar att det istället behövs ändrade vårdrutiner så att en dietist rutinmässigt kopplas in vid fler sjukdomstillstånd.

– Nu är det dags att gå vidare och utveckla och förfina diagnostik och behandlingsmetoder, har hon tidigare sagt till SvD i en intervju om relationen mellan psykisk ohälsa och mat.

Annons
Annons

Rotfrukter är vanliga ingredienser i Elins mat.

Foto: Joakim Ståhl Bild 1 av 1
Rotfrukter är vanliga ingredienser i Elins mat.
Rotfrukter är vanliga ingredienser i Elins mat. Foto: Joakim Ståhl

Jan Calissendorff är överläkare i endokrinologi vid Karolinska universitetssjukhuset och en av Sveriges främsta experter på Hashimotos. Han bekräftar att kosten inte är någonting som tas upp vid diagnosticeringen av sjukdomen.

– Inte för själva sjukdomens skull. Doseringen och när man tar medicin i förhållande till vilken tidpunkt man äter kan diskuteras ibland, säger Jan Calissendorff.

Han menar att det inte finns vetenskapligt stöd för att kosten skulle ha samband med sjukdomen.

Jag skulle inte säga att jag känner mig bitter, men visst har jag tänkt att många år av mitt liv gick åt till att må dåligt.

Kan kosten påverka och förbättra symtomen?

– Jag känner inte till att Hashimotos kan försvinna av en speciell kosthållning. Däremot kan man, oavsett vilken mat man äter, hamna i en gråzon kring huruvida man har sjukdomen eller inte. Prover som tas med några månaders mellanrum kan visa olika resultat. Olika saker man har i kroppen, som exempelvis influensa, kan påverka utfallet.

För Elin Cederberg har mycket kraft gått åt till att själv läsa på och söka information. Kostens betydelse har under 13 års sjukdom inte nämnts en enda gång av den offentliga vården, enligt henne.

– Det är fortfarande väldigt många som inte vill ta till sig ny information. Jag skulle inte säga att jag känner mig bitter, men visst har jag tänkt att många år av mitt liv gick åt till att må dåligt och försöka vara min egen läkare. Men framför allt är det superhäftigt att jag på egen hand har tagit mig så här långt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons