Annons

Patricia Hedelius:Många förlorare i sparkriget mot robotarna

Alexander Rauscher
Alexander Rauscher

Fenomenet med datorer som gör mängder av blixtsnabba aktieaffärer på börsen har vuxit explosionsartat de senaste åren. Handeln är långtifrån problemfri men försöken att stävja den bygger istället upp dolda i risker i banksystemet.

Under strecket
Publicerad

Den supersnabba aktiehandeln firar snart 10 år på Stockholmsbörsen. Förprogrammerade algoritmer räknade ut exakt när de skulle köpa, sälja eller dra tillbaka en order. De som var först, och bäst, tjänade stora summor.

Numera utgör robothandeln runt en fjärdedel av börshandeln på de flesta aktiemarknaderna.

Det är en omdebatterad nykomling. Högfrekvenshandeln har fått skulden för att fungera som en förstärkare av häftiga kurssvängningar. Även om bilden senare har nyanserats anses robothandeln bidragit till den så kallade Flash craschen i New York i maj 2010.

Det övergripande problemen med datorhandeln är att själva marknadens funktionssätt sätts i gungning.

Kräver stor mängd aktier

Försvararna av datorhandel, har rätt i att skillnaden, mellan köp- och säljkurs minskar och att det därmed blir lättare att göra avslut och likviditeten ökar.

Men robothandel förutsätter att det finns en stor mängd aktier att handla i. Robothandelns sker därmed allra mest i de 20–30 största svenska börsbolagen. Där likviditeten skulle behöva öka, som i småbolag, håller sig robothandeln borta.

Annons
Annons

Narrorder är allt annat än skoj

Robotar lägger köp- och säljorder som dras tillbaka. Det är i sig inte olagligt att dra tillbaka en order, men görs det för att påverka prisbilden är det marknadsmanipulation. Finansinspektionen känns hopplöst omkörda.

En väl fungerande marknad kräver öppenhet

Alla som vill köpa och sälja på börsen ska ha tillgång till samma information. Men datorhandeln har medfört att köp- och säljkurser ändras i hög hastighet och blir svåra att följa. Det gör det svårt uppskatta prisnivån i populära aktier. För aktiehandlare av kött och blod blir det svårare att göra affärer på rätt prisinformation.

Stockholmsbörsen hjälper robotarna

Det kanske märkligaste inslaget är de etablerade marknaderna som Nasdaq OMX, det vill säga Stockholmsbörsen, bidrar till att ge datorhandeln ett övertag över andra kunder.

Kapitalstarka kunder med robothandel som affärsidé kan hyra in sig i börsens hjärta, som inte är kontoret i Frihamnen utan själva serverhallen i Upplands Väsby några kilometer från Arlanda flygplats.

Då kapas viktiga millisekunder som avgör lönsamheten för högfrekvenshandeln. Det är en mycket lönsam affär för Nasdaq OMX trots att hela upplägget skjuter idén om aktiehandel på lika villkor i sank.

Aktiehandeln går undercover – i dark pools

För aktieägare som gör affärer efter en egen analys ställer datorhandeln till problem. Algoritmerna hinner syna aktieägarnas kort genom att scanna av orderläggningen och sedan bidra med egna order som flyttar prisbilden – under loppet av millisekunder.

Köpare och säljare som vill flyga under robotarnas radar tvingas därför att göra upp affärer på annat håll. Men i så kallade dark pools är orderboken hemlig. Det gynnar knappast öppenheten och inte heller effektiviteten på marknaden.

Annons
Annons

Sedan flera år tillbaka är det svårt att få en korrekt prisuppfattning genom att studera de köp- och säljorder som Nasdaq OMX redovisar eftersom ett stort antal av affärerna görs upp på annat håll utan insyn.

Myndigheterna släcker en brasa med bensin

Den snabba aktiehandelns inträde har skapat en förtroendekris för aktiemarknaden, och för aktörer som Nasdaq OMX som driver börser.

Europeiska regleringsmyndigheter tyckte inte heller om vad de såg, vilket bidrog till det reviderade regelverket Mifid II som trädde i kraft för drygt ett år sedan. Men planen att göra handeln mer transparent med hjälp av ett volym tak – max 8 procent av volymen i en aktie får handlas via dark pools – har gått i baklås.

Eller en bättre beskrivning är att myndigheterna försöker släcka en brasa med bensin. Robothandeln har lagstiftarna inte kommit åt och andra aktörer tänker, trots försöken att stänga dark pools, inte göda algoritmerna med gratisluncher genom att visa sina order.

Gerillakriget mot robotarna fortsätter. Bankerna ger glatt understöd genom att hålla allt större egna lager av aktier, vilket inte betraktas som dark pool, och bjuder in kunderna att handla. Runt 30 procent av aktiehandeln sker hos bankerna numera.

Man kan nog vara överens om att det leder till en ökning av dolda risker i bankerna samtidigt som problemen med robothandel, narrorder, sabbade orderböcker, dold aktiehandel, snedvriden konkurrens kvarstår.

Lose lose för alla som vill spara i aktier och är av kött och blod med andra ord.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons