Annons

”Många har en felaktig bild av matematik”

Replik från Karl Kardos, tidigare lektor i teknik.
Replik från Karl Kardos, tidigare lektor i teknik. Foto: Janerik Henriksson/TT
Under strecket
Publicerad

REPLIK | MATEMATIK

Det är inte ovanligt att matematikens nytta i skolan ifrågasätts. Det senaste exemplet på detta är Henrik Valentins debattinlägg den 16 september, ”Tron på mattens nytta i skolan är överdriven”.

Om man diskuterar matematikens roll gäller det att ha en viss insikt om vad matematik är. I stort sett råder en felaktig uppfattning hos allmänhet, elever, studenter och många lärare om vad matematik är. Matematik är inte en samling räknesätt och formler, dessa är bara några långtifrån de viktigaste verktyg, som matematiken förser oss med. Matematik är ett språk, en konstart, ett resultat av den högsta abstrakta intellektuella prestationen, som människan kan uppvisa. Matematik utgör grunden för lösandet av ett otal vardagliga praktiska problem, samtidigt som den i sig döljer teorem, som tycks gälla universellt.

Vi människor har olika intressen och ambitioner, som i hög grad kan variera under vår livstid. Om man till exempel inte är intresserad av matematik under skolpliktstiden, behöver detta inte innebära att man inte kan bli det senare. Det går inte att förutsätta att flertalet elever/studenter, vid samma ålder, är intresserade av teoretiska ämnen. För många ungdomar passar säkert ett yrkesorienterat lärlingssystem bättre men, det är en fördel om man åtminstone förstår matematikens betydelse för vår välfärd. Därför är det viktigt att denna förståelse förmedlas i skolan.

Annons
Annons

Problemet med matematikundervisningen i dagens skola kan vara att matematikstudier kräver en hög grad av koncentration, det vill säga lugn och ordning kring skrivbordet. Grundskolan och för den delen även många gymnasier är viktiga platser för social verksamhet men för den sakens skull bör inte matematikens betydelse förringas. Elever som är intresserade eller skulle kunna bli intresserade av matte har självfallet en begränsad möjlighet i en stökig miljö.

Frågan om huruvida vi behöver all den matematik, som skolan trots allt förmedlar, är svårare att besvara. Behovet är högst individuellt och varierar med elevens intresseområden. En plåtslagare till exempel är tvungen att kunna tänka tredimensionellt och använda några av geometrins enklare lagar. Inom humanistiska vetenskaper är statistikkunskaper oumbärliga, och så vidare. Jag vill härmed påstå att även den som på intet sätt är intresserad av matematik säkert har mycket stor glädje av ämnet och borde åtminstone känna till matematikens betydelse och enklare lagar.

Om matteundervisningen inte sker på ett inspirerande sätt upplevs den som en ”kall” kunskapsform. Och det är också uppenbart, att inte ens den mest avancerade matematik kan ge svar på alla viktiga frågeställningar i livet. Därför tycker jag att matematiken skall nalkas via naturvetenskapliga ämnen, men även i samband med analys av aktuella sociala och ekonomiska frågeställningar. Ämnet filosofi är en utomordentligt lämplig inkörsport till matematikens värld.

Matematikens ställning har varierat under årtusenden, avhängigt det rådande kulturklimatet och makthavarnas inställning. Vanföreställningar och anklagelser under mer än tusen år mötte tänkare som hängav sig åt någonting så ogudaktigt, tomt och meningslöst som matematik! I dagens läge när upplevelseindustrins dominans märks i många medier, och har fångat den unga generationens uppmärksamhet, är det svårt att vidmakthålla ett högt intresse för matematiken.

Det är ganska fantastiskt att de gamla grekernas ”lekande i sanden”, då vår västerländska matematik med filosofins och konstens hjälp växte fram, skulle innebära en revolution för det abstrakta logiska tänkandet. Många av oss lärare har tydligen misslyckats med uppgiften att förmedla matematikens betydelse för vår världsuppfattning, men detta får inte innebära att ämnet nedvärderas.

Karl Kardos
före detta tekniklektor på Chalmers

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons