Annons

”Många verkar få sin politiska åsikt via memes”

Tyler Siudzinska Whayman, 16 och Lucas Jansson, 16 år.
Tyler Siudzinska Whayman, 16 och Lucas Jansson, 16 år. Foto: Simon Rehnström

Sociala medier, memes och Youtube-profiler sätter agendan för ungas uppfattning om världen i större utsträckning än traditionella nyhetsmedier. Därför är det viktigt att undervisa om sambanden mellan journalistik och demokrati, menar gymnasieläraren Helena Yllfors.

Under strecket
Publicerad

Helena Yllfors är lärare på LBS Kreativa gymnasium i Stockholm.

Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 3

Helena Yllfors är lärare vid LBS Kreativa Gymnasium. Hon vittnar om de många utmaningarna som hon stöter på i sin undervisning om media och journalistik.

Foto: Simon Rehnström Bild 2 av 3

Tyler Siudzinska Whayman, 16 och Lucas Jansson, 16 år.

Foto: Simon Rehnström Bild 3 av 3

Helena Yllfors är lärare på LBS Kreativa gymnasium i Stockholm.

Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 1

Terminen lider mot sitt slut och förstaårseleverna på LBS Kreativa gymnasium i Johanneshov skriver på sina uppsatser i ämnet Medier, samhälle och kommunikation. De ska granska och analysera olika länders mediekonglomerats påverkan på samhället. Vad får det till exempel för konsekvenser för den amerikanska demokratin att några få storbolag äger nästan samtliga av landets medier?

För Helena Yllfors som är medie- och engelsklärare på skolan är demokratifrågan en självklar ingång till journalistiken – som hon upplever ifrågasätts allt mer av unga i dag. Hon har undervisat i ämnet i åtta år och märker en stor skillnad i elevers attityd till medier och journalistik.

– Eleverna i dag är mer kritiska till ”mainstream”- medierna, där jag räknar in SVT, de stora dagstidningarna och till viss del även kvällstidningarna, än eleverna var för fem år sedan, säger Helena Yllfors.

Helena Yllfors är lärare på LBS Kreativa gymnasium i Stockholm.
Helena Yllfors är lärare på LBS Kreativa gymnasium i Stockholm. Foto: Simon Rehnström
Annons
Annons

Varför det ser ut så har inget enkelt svar menar hon, men en orsak kan vara de snabbt förändrade medievanorna. De stora nyhetshusen har inte längre monopol på nyhetsrapporteringen, och på nätet frodas ett brett spektrum av samhällskommentatorer som tilltalar ungdomar mer än traditionella medier. För att inte tala om memes – den stadigt växande trenden att använda bilder - ofta på kända personer eller aktuella händelser och en kort, humoristisk text - för att illustrera en känsla eller åsikt.

– Det är många som verkar få sin politiska åsikt via memes faktiskt. Vi hade en diskussion om hur de nya reglerna i EU:s upphovsrättsdirektiv artikel 13 skulle påverka dem, och de sa allihopa: ”Våra memes, de kommer ju försvinna, hur ska vi klara oss? Internet kommer vara helt ointressant efter det här.”

Att unga i Sverige tar del av nyheter via sociala medier framkom i fjol i samband med en nationell undersökning – som samtidigt visade att unga är bra på att vara källkritiska.

– Jag upplever att mina elever är väldigt smarta och insatta i den problematiken som finns, men de är bättre på att vara källkritiska på sociala medier än de är med andra sorters medier faktiskt, säger Helena Yllfors.

Källkritik är i dag ett ämnesövergripande ämne som ställer höga krav på eleverna. Helena Yllfors påminner gärna sina elever om att de som kan redovisa trovärdiga källor får högre betyg än de som inte gör det, vilket står i kunskapskraven.

För att göra undervisningen relevant använder hon artiklar som går lite under radarn, som handlar om sådant som inte nödvändigtvis delas på sociala medier.

Annons
Annons

Helena Yllfors är lärare vid LBS Kreativa Gymnasium. Hon vittnar om de många utmaningarna som hon stöter på i sin undervisning om media och journalistik.

Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 1

”Journalister lever farligt i Ryssland” och ”Vem ska äga makten över dig på nätet?” lyder några exempelrubriker. Att lyfta sambandet mellan medier, demokrati och samhälle – och hur pressfriheten ser ut i olika länder – tror hon är viktigt för att understryka journalistikens betydelse.

– Det är allt fler elever som pratar om att det finns ”fake news” även i Sverige, att det är vridet åt det ena eller andra hållet politiskt och att det är staten som påverkar vad som får synas i medierna. Därför är det här ämnet viktigt, och min personliga åsikt är att alla unga borde läsa det i skolan, säger Helena Yllfors.

Helena Yllfors är lärare vid LBS Kreativa Gymnasium. Hon vittnar om de många utmaningarna som hon stöter på i sin undervisning om media och journalistik.
Helena Yllfors är lärare vid LBS Kreativa Gymnasium. Hon vittnar om de många utmaningarna som hon stöter på i sin undervisning om media och journalistik. Foto: Simon Rehnström

En annan stor utmaning i undervisningen är betalväggar, vilket innebär att hon hämtar det mesta nyhetsmaterial från den dagstidning som hon själv prenumererar på.

–Jag skulle vilja ha prenumerationer på några av de stora tidningarna, inte bara i Sverige utan även i USA och Storbritannien. För jag kan ju inte förväntas att själv betala för flera prenumerationer, och vissa av de här lärarplattformarna kostar ju också pengar. Men skolorna har inte pengar för sådant.

Eleverna i sin tur invänder ofta mot att nyhetssajterna innehåller för mycket reklam.

– De tycker att internet ska vara fritt och gratis, och inte ha någon reklam. Den ekvationen går ju inte ihop tyvärr.

Annons
Annons

Tyler Siudzinska Whayman, 16 och Lucas Jansson, 16 år.

Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 1

Journalistik får inte kosta något helt enkelt – och den ska vara fri från åsikter. Det sista i synnerhet är viktigt, anser två av Helenas elever.

– Jag tycker att journalistiken är trovärdig om de skriver ”Donald Trump har gjort si eller så”, men inte om det är bra eller dåligt. De skriver vad som hänt är bara, så får man själv skaffa sig en uppfattning, säger Tyler Siudzinska Whayman, 16 år.

Tyler Siudzinska Whayman, 16 och Lucas Jansson, 16 år.
Tyler Siudzinska Whayman, 16 och Lucas Jansson, 16 år. Foto: Simon Rehnström

Han får medhåll av klasskamraten Lucas Jansson, 16 år, som uppger att han inte har så stor tillit till de svenska, traditionella medierna.

– Det jag har hört är att många svenska medier lutar mer åt vänster, och andra åt höger, men jag tycker att de ska vara i mitten och inte ha någon åsikt alls. Aftonbladet är ju väldigt vänsterlutande på vissa plan, och jag har inga problem med vänsterlutande folk, men den som informerar folket ska inte styras av någon politisk åsikt, säger Lucas Jansson.

Lucas föredrar Youtube-konton som kommenterar nyheter av olika slag, allt från politik till lättsamma ämnen, medan Tyler helst läser mest internationella medier, gärna engelskspråkiga och ryska. Han avgör vad som är sant genom att jämföra hur olika nyhetskällor skriver om samma ämne.

–Jag brukar kolla upp flera tidningar som har olika perspektiv, och så brukar jag ta ut de delarna som liknar varandra mest. Och förstår att ”det här är en sanning” om flera beskriver samma händelse, säger Tyler Siudzinska Whayman.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons