Annons

Assume formMannen med det åtråvärda ljudet är tillbaka

James Blake.
James Blake. Foto: Rebecca Cabage/TT

Med sina pojkrumsproduktioner skapade brittiska James Blake grunden till mycket av den jazziga hiphop som är stor i dag. På sitt fjärde album knyter han ihop säcken med en lång gästartistlista.

Under strecket
Publicerad

James Blake.

Foto: Rebecca Cabage/TT Bild 1 av 1

Assume form

Artist
James Blake
Genre
Electronica
Musikbolag
Polydor
År
2019

Betyg: 4 av 6

När James Blake släppte sitt debutalbum 2011 fångade det samtiden och det som fattades i den på en och samma gång. Den unge brittens självbetitlade album lät som en pojkrumsproduktion, hans lo-fi-låtar blandade r’n’b med elektroniskt och pop till någonting nytt. Skivans låtar hade melankoliska melodier, skör sång och undersköna kompositioner. Dessutom samlade han hela det årets indiepoäng genom att göra en cover på Feist-låten ”Limit to your love”.

Att 21-åringen från London skulle bli en världssensation var ingen självklarhet, Blakes ömtåliga sound var långt från den tidens generella topplistemusik. Men hans egensinniga och sammanhållna produktioner föll inte bara kritiker och indiepublik i smaken. Det blev soundet som många mainstream-artister ville smittas av, och Blake anlitades av gräddan av inflytelserika amerikanska artister – Frank Ocean, Kendrick Lamar, Kanye West, Future, Beyoncé.

Åtta år senare är det precis den typen av lågmält jazzigt och väldigt urbant sound som är det mest åtråvärda ljudlandskapet i den nya, tillbakalutade hiphopen. Och James Blakes debutalbum framstår i backspegeln som extremt stilbildande.

Annons
Annons

James Blake.

Foto: Rebecca Cabage/TT Bild 1 av 1
James Blake.
James Blake. Foto: Rebecca Cabage/TT

Med ”Assume form” knyter han ihop säcken. Han har lämnat London för Los Angeles, där han flyttat in med sin skådespelar-flickvän och bjudit in stjärnorna att medverka på hans album. På sin fjärde skiva medverkar Travis Scott, André 3000, Rosalía, Moses Sumney och Metro Boomin. De många och olika gästartisterna skulle kunna göra ”Assume form” splittrat och ofokuserat, men det snarare understryker hur tydligt Blakes musikaliska språk är.

Hans introverta signum är överallt.

”Mile high” där Travis Scott gör ett gästspel låter som soundtracket till en färd genom natten i en dyr bil. Ur André 3000-samarbetet ”Where’s the catch” växer Blakes suggestiva sång och produktion med Outkast-medlemmens ryhmes till en lågmält svängig hit. ”Can’t believe the way we flow” är lite som fortsättningen på Avalanches ”Since I left you” man väntat på sedan 2000.

Och den drömska duetten med underbara spanska stjärnskottet Rosalía ”Barefoot in the park” placerar sig på årets låtar-lista, trots att det bara är januari.

James Blake tar inga stora utvecklingskliv, han är på många sätt kvar i den mixade genre han själv skapat. Bara lite lyxigare, lite tillgängligare och med siktet inställt på de publika spellistorna.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons