Perfect Guide

Marcus Dunberg: God smak är framtidens hårdvaluta

Smak är subjektivt brukar det heta. Men god smak är det inte, menar jag. En laddad, till och med förbjuden, tanke. Särskilt i Sverige, inbillar jag mig. Vi kan möjligtvis acceptera att det finns människor med god smak, men inte att någon stackare har dålig smak eftersom det innebär förakt. Att en grupp ser ner på annan grupp som bär för långa shorts eller har skrivit ”carpe diem” på vardagsrumsväggen. Denna form av smakelitism är mycket obekväm för svensken eftersom den i någon mån handlar om klass. Men faktum är: finns det människor med bättre eller mer utvecklad smak än genomsnittet måste det rimligtvis finnas personer med sämre, eller mindre utvecklad, smak än genomsnittet. Varför kan vi inte bara acceptera det? På samma sätt som vi accepterar att någon kan vara bättre på matematik eller fotboll.

Annons

Att ha god smak är en sorts intelligens, som exempelvis logiskt tänkande. Anledningen till att visuell intelligens inte värderas lika högt av samhället är för att den är svår att kvantifiera. Den som har talang och kunskaper i matematik kan jobba på bank och skapa tydliga monetära värden för företag och aktieägare. Svårare är det för den som vet allt om hur man klär sig snyggt eller inreder ett hem. Det finns såklart personer som lyckas översätta sådana kunskaper i monetära värden, som modeskapare och arkitekter.

Det hyllade modegeniet som inte kan multiplikationstabellen är lika intelligent som den briljante matematikern som klär sig i gabardinbyxor, sandaler med strumpor, vindjacka och ryggsäck. Varje gång jag ser en sådan där ryggsäcksmänniska brukar jag tänka att något fattas honom eller henne mentalt. En mer utvecklad hjärna hade klätt sig mer avancerat (läs: snyggare) och inte som ett dagisbarn. Men samhället värderar matematikerns form av intelligens högre och ursäktar därför de bristfälliga yttre attributen. Skulle vi däremot leva i en tid som endast värdesatte det estetiska skulle han ses som dum. Kan vi kanske vara på väg dit? Jag tror det.

I en värld där artificiell intelligens tar över blir mycket kunskap överflödig. Varför ska människor överhuvudtaget lära sig matematik när en dator kan räkna snabbare och mer precist? Detta innebär också att samhällets värderingsskala vänds upp och ner. Denna omkastning är redan påbörjad och illustreras tydligt genom att ”kreativitet” har gjort en osannolik resa. Begreppet har gått från något luddigt och oseriöst till att bli vår tids kanske mest åtråvärda egenskap.

Kreativitetens ökade värde kan inte minst ses genom alla de produkter och tjänster som berättar för omvärlden att ”jag är en kreativ person”. Detta finns inbyggt i varenda Apple-pryl, men också i Instagram, Moleskine-kalendrar, co-working-kontor och mycket annat. Min teori är att nästa egenskap att göra samma resa är just god smak, en annan form av intelligens där människan klår datorn.

Slutligen den fråga som hänger obesvarad mellan raderna: vad är god smak? Kanske ska den inte besvaras med rationella argument och akademiska teorier. Ofta är personer med god smak intresserade av att ha god smak. De har ägnat ett helt liv åt att tänka på detta och sedan översatt det i fysisk gestaltning genom exempelvis kläder eller möbler. Säkert har de också förkovrat sig genom att läsa och titta, eller ”utbilda ögat” som det så fint heter. Att då hävda att valfri person på bussen, som aldrig brytt sig om estetiska värden, skulle ha lika god smak är fullkomligt befängt. Det är också ett hån mot människor som lagt väldigt mycket tid och kraft på att utveckla sin goda smak. Men nya tider står för dörren. God smak är framtidens hårdvaluta.

Till Toppen