Annons

Jan Scherman:Märklig fridlysning av SVT i ny medieutredning

Under strecket
Publicerad

Just nu förbereder regeringen en ny statlig utredning om mediebranschens framtid. Kommittédirektivet cirkulerar på regeringskansliet med den högtidliga rubriken ”En mediepolitik för framtiden”. På Kulturdepartementet säger presschefen Kristoffer Talltorp att utredningen ska sparka igång i mars. Äntligen, tänker jag. Får dock ingen mer kommentar av Talltorp, men lyckas bättre på flera andra ställen. Läser senaste och alltjämt hemliga versionen av direktiven.

Upptäcker då en märklig sak med den pånyttfödda politiska ambitionen att försöka minska tidningsdöden, stötta lokal nyhetsförmedling och ingripa där marknadskrafterna inte räcker till. Märkligheten består i att direktiven till den nya utredningen ger Public service, med företagen SVT, SR och UR, frispel ända fram till 2019 då ett nytt avtal med staten ska träffas. Den nya medieutredningen ska vara klar med sina förslag redan i mitten på 2016. Men public service ska inte röras. Frispel betyder alltså fridlysning för en gigant på den svenska mediemarknaden.

Annons
Annons

Och varför är det så märkligt?

**Jo, därför att samtidigt **är Myndigheten för Radio och TV, MRTV, inne i slutfasen på en, av den förra regeringen, beställd analys av hur SVT påverkar den svenska mediemarknaden. Det handlar om de så kallade marknadsstörande effekterna av att SVT med drygt 4,5 miljarder i licensmedel expanderat med ett alltmer kommersiellt tv-utbud och dessutom bygger ut sin gratisservice på nätet. SVT har också rätt till vissa kommersiella intäkter. Sponsorskyltarna rasslar i takt till musiken i Melodifestivalen och åhörarna på plats får betala dyrt för sina biljetter samtidigt som tv-licensen kostar drygt 2 000 kronor om året.

Flera medieföretag och intresseorganisationer har skickat in sina synpunkter till MRTV. Kompakt kritik där SVT anses tänja på sitt uppdrag och använda sina stora ekonomiska resurser för att fokusera på att ta tittare från kommersiella företag. ”Tevefolket”, som representerar TV4-Gruppen, MTG TV och SBS Discovery, går så långt att de kräver att en del av licensavgiften lämnas över till de privata tv-företagen så att de skulle kunna satsa på så kallade ”smala” tv-program, som har få tittare men är viktiga och informativa.

**I skenet av den nya **medieutredning som ska tillsättas nästa månad framstår nu MRTV:s analys som typiskt terapiarbete. Inget ska ju hända med SVT:s uppdrag förrän efter 2019. Och medieutredningen i sin tur må tillvitas en inkonsekvens eftersom uppdraget såsom det nu är formulerat bortser från den kritik som lämnats in till MRTV:s analys. Det verkar vara långt mellan kulturdepartementet och dess myndighet MRTV. Och ännu längre till verkligheten.

Annons
Annons

SVT:s uppdrag har utretts både frekvent och menlöst. Jag började själv jobba i public service redan 1973, men jag minns faktiskt inga genomgripande förslag som på allvar vågat ta i frågan om hur SVT:s inriktning ska definieras. Gång på gång har allmänna ordalag om mångfald, kvalitet och integritet upprepats och dessa inbegripit allt från dokusåpan Robinson till Uppdrag Granskning. Och nu senast parningsleken Gift vid första ögonkastet, som sänds på nättjänsten Flow. De politiska public service-kramarna, som återfinns i regnbågens alla färger, verkar blunda för problemen med SVT:s vidsträckta och allt tydligare kommersiella inriktning.

Men tänk om SVT:s uppgift blev att t ex satsa stort på lokala och regionala nyheter, där kommersiella medier sviker som mest!

Det är faktiskt inte för sent än eftersom ett första utkast till kommittédirektiv kan ändras till dess det blir offentligt. Extra enkelt eftersom det räcker med att stryka i formuleringen om att public service ”inte ingår i utredarens uppdrag”. Ta bort ordet ”inte” så är saken klar, och fridlysningen som blockerar en motiverad översyn av SVT undanröjd.

Jan Scherman är mediekrönikör i SvD Näringsliv. Han är affärsområdeschef för Aftonbladet tv och sitter i styrelserna för Net1 och IP Only.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons