Annons

”Marknadshyror kan bota den sjuka bomarknaden”

Om bostadsmarknaden ska fungera måste hyresregleringen för hela beståndet av hyresrätter avskaffas och marknadshyror införas, skriver professorerna emeriti Roland Andersson och Lars Jonung.

Under strecket
Publicerad
Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1
Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1
Foto: Tomas Oneborg

DEBATT | BOSTÄDER

Under andra världskriget infördes reglering av hyror på lägenheter i vårt land. Den skapade raskt en bostadsbrist. Vi lever fortfarande med resterna av denna hyresreglering – främst i form långa köer i värsta Sovjet-stil. År 2017 stod cirka 900 000 personer i kö varav 600 000 i Stockholm, 220 000 i Göteborg och 80 000 i Malmö. I dag är köerna ännu längre. I Stockholm tar det tio till tjugo år att få en hyresrätt. I Malmö går det snabbare. Där behöver man stå i kö endast under tre år, för att uttrycka sig ironiskt. I länder som inte har hyresreglering får man en hyreslägenhet omedelbart – som i Belgien.

Under mer än ett halvt sekel har statsmakten bekämpat symptom på en sjuk bostadsmarknad. Det senaste är planer på att ytterligare kriminalisera svarta affärer med hyresrätter. Politikerna går som katten kring het gröt istället för att gå till roten med det onda, den form av hyresreglering som gäller för hela beståndet av hyresrätter.

Annons
Annons

Bristen på hyresrätter har kraftigt drivit upp priset på bostadsrätter och på villor. Utan kötid är unga människor för lång tid utestängda från hyresrätter i storstäderna. För att få en bostadsrätt eller eget hus krävs betydande eget kapital, förmögna föräldrar och/eller god inkomst. Finansinspektionen har infört ett amorteringskrav för att dämpa risken för en bostadsbubbla vid växande skuldsättning. Utan många år i bostadskön och utan eget kapital är unga människor med dubbla lås utestängda från en bostad. Vad gör ansvariga politiker åt detta?

Att bygga bort bostadsbristen med byggsubventioner har länge varit socialdemokratisk bostadspolitik. Men det blir bara värre och värre. Det går inte att bygga bort bostadsbristen så länge som hyresregleringen finns. Januariöverenskommelsen mellan de liberala partierna och socialdemokraterna/miljöpartiet gav hopp om nya tag. I punkt 4 ”En omfattande skattereform” står att bostadsmarknadens funktionssätt ska förbättras. Låt oss granska de konkreta förslagen:

”Ta bort flyttskatten genom att räntebeläggningen på uppskovsbeloppet avskaffas”. Så lyder januariavtalets punkt 45. Men flyttskatten försvinner inte genom att räntan på uppskovsbeloppet avskaffas. Om flyttskatten reduceras till säg hälften kan äldre personer/familjer med barnen utflugna bli mer benägna att flytta från stora utrymmen och ge plats för unga familjer. Detta reducerar statens skatteintäkter och ökar villaägares och bostadsrättsägarnas förmögenhet. Åtgärden måste nog neutraliseras för att vinna politisk acceptans, som genom en återinförd statlig fastighetsskatt. Den skulle kunna kompensera för statens bortfall av intäkter vid reducerad flyttskatt och motverka prisuppgång på villor och bostadsrätter.

Annons
Annons

”Fri hyressättning på nybyggnation” föreslås enligt punkt 44 i januariöverenskommelsen. Det finns tunga argument mot en sådan åtgärd. Nybyggda lägenheter är endast en bråkdel av hela beståndet. Bostadsbristen i storstädernas centrala delar försvinner inte med en sådan reform. Där sitter som regel äldre, besuttna hyresgäster. Unga familjer hänvisas till lägenheter med höga hyror i förorter. Reformen riskerar att leda till fortsatt bostadsbrist, svarta affärer med hyresrätter, ökad hyressplittring och segregation.

Vi föreslår därför att marknadshyror införs för hela beståndet av hyresrätter. Bostadsbristen skulle upphöra liksom svarta affärer med hyresrätter. Det skulle bli till stort gagn för alla som står i kö och för hela samhällsekonomin. En övergångsperiod på exempelvis sex år behövs för att ge hyresgästerna tid att anpassa sig till marknadshyror. Hyresvärdarna bör under säg tre år betala mellanskillnaden mellan marknadshyran och den reglerade hyran till hyresgästerna för rätten att därefter införa marknadshyror. Besittningsrätt ska råda för den tid som avtalats i kontrakten. Då en avreglering kan slå mot familjer med låga inkomster bör de ges generösa bostadsbidrag.

Låt oss sammanfatta. Att bygga bostäder med byggsubventioner har under mer än ett halvt sekel varit socialdemokratins misslyckade metod för att häva bostadsbristen. Den har bara ökat och ökat. Januariöverenskommelsens punkt 45 om att avskaffa ränta på uppskovsbeloppet ger ringa effekt på villaägarnas rörlighet. Avtalet om avveckling av hyresregleringen för nybyggda hyresrätter, innebär att bostadsbrist, svartköp. hyressplittring och segregation fortsätter.

Om bostadsmarknaden ska fungera måste hyresregleringen för hela beståndet av hyresrätter avskaffas och marknadshyror införas. En övergångsperiod bör gälla. Utsatta hyresgäster bör få väl tilltagna bostadsbidrag. Beståndet kommer att utnyttjas mer effektivt. Byggindustrin får rätt signaler om antalet hyresrätter som ska byggas. Bostadsbristen försvinner så att en miljon människor i storstäderna inte behöver stå i kö i åratal för en lägenhet. Den sjuka bostadsmarknaden kan botas med en besk men effektiv medicin – marknadshyror.

Roland Andersson
professor emeritus i fastighetsekonomi, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm
Lars Jonung
professor emeritus vid Knut Wicksells centrum för finansvetenskap, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons