Annons

Jesper Sundén:Märkvärdig vändning i Libyens inbördeskrig

Libyens huvudstad Tripoli är nu fritt från de fientliga styrkor, som sedan april förra året försökt inta staden.
Libyens huvudstad Tripoli är nu fritt från de fientliga styrkor, som sedan april förra året försökt inta staden. Foto: Amru Salahuddien/TT

Efter en oväntad vändning är striden om Tripoli över. De sista fientliga trupperna har drivits bort och nu hoppas FN på vapenvila. Men mycket tyder på att kriget fortsätter – och en ny konflikt hotar.

Under strecket
Publicerad

Under 14 månader har den libyska huvudstaden Tripoli attackerats och varit delvis ockuperad av trupper tillhörande krigsherren Khalifa Haftar. Men med hjälp av syriska rebellkrigare, som betalas av Turkiet, och turkiska drönare lyckades styrkor lojala med Tripoli-regeringen köra bort de fientliga trupperna och ta kontroll över hela staden på torsdagsmorgonen.

Det är en märkvärdig vändning i det libyska inbördeskriget. För bara några månader sedan såg läget mörkt ut för den FN-erkända regeringen i Tripoli.

Vad är det som har hänt?

General Haftar får militärt stöd av Ryssland, Egypten och Förenade arabemiraten och tack vare ryska legosoldater och kinesiska drönare hade hans trupper länge ett stort överläge.

I januari trodde Turkiet och Ryssland att de hade lyckats sy ihop en vapenvila och de stridande parterna möttes i Moskva för ett undertecknande, men general Haftar vägrade. Han var övertygad om att han skulle kunna inta Tripoli.

Det högmodet straffade sig och Turkiets beslut om att utöka stödet till Tripoli förändrade styrkeförhållandena till Haftars nackdel.

Annons
Annons

Varför är Turkiet inblandat?

Libyen har varit ett splittrat land sedan Muammar Gaddafis störtades 2011. Två regeringar – en i väst och en i öst – har båda gjort anspråk på att vara landets legitima styre.

Den i väster i Tripoli är erkänd av FN. Den har avtal med EU om att stoppa båtmigranter och stöds av Italien, som har militär närvaro i västra Libyen. Men när krigsherren Haftars trupper kom från öster och anföll huvudstaden fick Tripoli-regeringen förlita sig på de olika miliser som finns i landets västra del.

De lyckades stoppa Haftars offensiv men kunde inte pressa tillbaka fienden. Tripoli-regeringens räddning blev då att teckna ett så kallat havsavtal med Turkiet som gav turkarna rätt att utvinna olja och gas i Libyens territorialvatten. I utbyte mot detta utlovade Turkiet militärt stöd.

Avtalet gav Turkiet ett starkt incitament att se till att skydda Tripoli, trots att EU hävdar att avtalet om territorialvattnen strider mot havsrätten. Att den libyska regeringen – precis som Turkiets president och hans AKP-parti – också har kopplingar till det muslimska brödraskapet, är också en bidragande faktor.

Kan det bli fred nu?

Många hoppas nu att Libyens stridande parter ska kunna komma överens om en bestående vapenvila. Det vore välkommet för ett land som aldrig fått riktig fred efter Gaddafis fall och det är också ambitionen för FN.

Men efter att Tripoli-regeringens premiärminister Fayez al-Sarraj besökte Turkiets president Tayyip Recep Erdogan i torsdags säger nu al-Sarraj nej till vapenvila.

– Striden fortsätter och vi är fast beslutna att besegra fienden och införa statlig kontroll över hela landet. Alla som hotar skapandet av en civil, demokratisk och modern stat kommer att krossas, förklarade al-Sarraj efter mötet.

Det låter som ett hot om fortsatt krig, samtidigt som det även kan vara ett förhandlingsutspel. Den framtida utvecklingen bestäms förmodligen mer av Turkiet och Ryssland. Det är säkert också därför som Ryssland plötsligt har återupptagit flygattacker mot mål i den syriska Idlib-provinsen den senaste veckan.

Om Turkiet tillåter en offensiv mot Rysslands allierade i Libyen kan turkarna förmodligen vänta sig en större offensiv mot sina allierade i Idlib.

Väntar nya strider?

Samtidigt blåser det upp till storm i Medelhavet till följd av havsavtalet mellan Turkiet och Libyen. Grekland kallar det ”helt absurt” eftersom det ignorerar att grekiska ön Kreta ligger mitt emellan Turkiet och Libyen. Cypern kallar Turkiet för en ”piratstat”.

Trots det planerar Turkiet nu att inleda provborrningar utanför Kreta och Cypern i juli. Ett beslut som nyligen fördömdes av Greklands, Cyperns och Egyptens utrikesministrar.

Risken finns att en ny front kommer att öppnas – nu i Medelhavets farvatten.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons