Annons

Maskinen som fångat mänsklighetens fantasi

En gång hälsade mänskligheten bilen som miljöns räddare. När ingenjörernas långvariga försök med mekaniska fortskaffningsmedel utmynnade i bilen gick det snabbt för människor att ställa om till ett bilburet liv – där man slapp hästbajs på gatorna.

Publicerad

Be Medelsvensson nämna en miljöbov ur högen, och nio av tio lär peka på bilen. Inga människor sticker ut lika mycket i klimatdebatten som de horder av bilister vars avgasläckande maskiner saboterar omvärlden medan de själva svär över rusningstrafikens köer och städernas rödljus. Samtidigt finns det få maskiner som har fångat mänsklighetens fantasi och gripit tag om våra hjärtan så mycket som bilen. Se en Bond-film eller lyssna på valfri Springsteen-låt, och det är bilar överallt.

Få artister har gjort lika mycket för att romantisera bilen som Bruce Springsteen.
Få artister har gjort lika mycket för att romantisera bilen som Bruce Springsteen. Foto: Brad Barket/TT

Men hur länge har det varit så? När blev vi bilister?

Idag kan resonemanget förefalla bisarrt, men faktum är att bilen i slutet av 1800-talet hälsades som miljöns räddare. Skälet var det sanitära problem som allt hästbajs orsakade i storstäder som London och New York. Det normala sättet att ta sig fram på 1800-talet var ju med häst och vagn, vilket resulterade såväl i stora mängder avföring som i en allestädes närvarande odör. Med bilen skulle vi slippa allt detta och världen skulle bli mycket renare, förklarade vetenskapsmän och opinionsbildare. Det här hade man väntat på länge.

Annons

Mycket länge, visar det sig, om vi flyttar oss från miljö- till teknikhistoria. Ingenjörssnillen skissade på mekaniska fortskaffningsmedel långt innan automobilerna konstruerades. Den man som ofta utpekas som världens förste bilkonstruktör var Nan Huairen, en jesuitmissionär i Kina som egentligen hette Ferdinand Verbiest och var född i Flandern. Huairen alias Verbiest uppges på 1670-talet ha konstruerat en liten ångdriven leksaksbil för kejsaren, men vi saknar belägg för att bilen verkligen byggdes. Ett sekel senare demonstrerade fransmannen Nicolas-Joseph Cugnot en ångmaskinsdriven traktor med tre hjul, som också har utnämnts till världens första bil. Meningen var att den skulle släpa artilleripjäser, men den var alldeles för opraktisk. Britterna och amerikanerna tog dock upp tråden och experimenterade vidare. I början av 1800-talet byggdes åtskilliga ångdrivna vagnar – men de kunde inte konkurrera med järnvägstrafiken, som gick segrande fram på 1830- och 1840-talen.

Siegfried Marcus hade på 1880-talet skapat en fungerande bil. Att Marcus likväl är tämligen bortglömd beror på att nazisterna effektivt mörklade hans gärning på 1930-talet. Marcus var nämligen jude, och nazisterna ville hellre att tysken Karl Benz skulle få äran

Det avgörande steget mot en fungerande bilism kom 1862, när den fransk-belgiske ingenjören Étienne Lenoir provkörde en vagn med förbränningsmotor, konstruerad för gas. Maxhastigheten var 3 km/h, vilken förklarar varför Lenoirs uppfinning inte slog igenom.

Så föreställde sig människor 1842 att hårt trafikerade gator skulle se ut hundra år senare.
Så föreställde sig människor 1842 att hårt trafikerade gator skulle se ut hundra år senare. Foto: Erich Lessing / IBL Bildbyrå / Erich Lessing Culture and Fine A/ IBL

Inte heller den första bensinmotorn, som provades i Wien 1865, blev en framgång, men konstruktören Siegfried Marcus arbetade vidare och hade på 1880-talet skapat en fungerande bil. Att Marcus likväl är tämligen bortglömd beror på att nazisterna effektivt mörklade hans gärning på 1930-talet. Marcus var nämligen jude, och nazisterna ville hellre att tysken Karl Benz skulle få äran av att ha uppfunnit bilen. I själva verket var Benz bara en av många tyska uppfinnare som konstruerade sina första bensinmotorbilar ungefär samtidigt, i mitten av 1880-talet. Äran av att ha introducerat storskalig fabrikstillverkning av bilar tillfaller dock fransmännen; Peugeot inledde sin verksamhet i början av 1890-talet.

Den första svenska motorvägen, mellan Lund och Malmö, lät vänta på sig till 1953, då den invigdes av prins Bertil

Ett decennium senare fabriksproducerades bilar i många länder, även Sverige, men det stora genombrottet kom när Henry Ford i Detroit år 1908 lanserade sin modell T (”T-Forden”), som tillverkades enligt löpande-band-principen och därmed blev mycket billigare än konkurrentbilarna. I och med det slog bilen slutgiltigt ut hästdroskorna, och några decennier senare kunde vanliga arbetare och tjänstemän bli bilburna. Ett känt uttryck för epoken är de första motorvägarna, som i snabb takt började förbinda Europas städer. Tysklands Autobahn blev ett begrepp 1929, och tre år senare invigde Konrad Adenauer landets första fyrfiliga motorväg på sträckan mellan Köln och Bonn. Den första svenska motorvägen, mellan Lund och Malmö, lät vänta på sig till 1953, då den invigdes av prins Bertil.

Oxford Street, 1931. Redan i bilismens ungdom låg smogen tät över centrala London.
Oxford Street, 1931. Redan i bilismens ungdom låg smogen tät över centrala London. Foto: Mary Evans/IBL

Med andra ord: bilismen har hängt med oss i flera generationer och blivit en, enligt många, omistlig del av vårt sätt att leva. Om det finns någon enskild punkt på miljöprogrammet som vi med intill visshet gränsande sannolikhet kommer att slåss med näbbar och klor för att klara av, så är det bilutvecklingen. Den som väl funnit sig till rätta bakom ratten och upplevt frihetskänslan på vägarna vill inte vara utan den.

Annons
Annons

Få artister har gjort lika mycket för att romantisera bilen som Bruce Springsteen.

Foto: Brad Barket/TT Bild 1 av 3

Så föreställde sig människor 1842 att hårt trafikerade gator skulle se ut hundra år senare.

Foto: Erich Lessing / IBL Bildbyrå / Erich Lessing Culture and Fine A/ IBL Bild 2 av 3

Oxford Street, 1931. Redan i bilismens ungdom låg smogen tät över centrala London.

Foto: Mary Evans/IBL Bild 3 av 3
Annons
Annons
Annons
Annons