Annons

Dick Harrison:Bisarrt att det finns de som nobbar vaccinet

En grupp män ur den amerikanska ursprungsbefolkningen köpslår med europeiska nybyggare.
En grupp män ur den amerikanska ursprungsbefolkningen köpslår med europeiska nybyggare. Foto: IBL

Mässlingen är, tillsammans med smittkoppor, huvudanledningen till att ursprungsbefolkningen i Amerika utplånades på 1500-talet. Vi europeer förde med oss sjukdomen, som orsakade världshistoriens största demografiska katastrof.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Så är den här igen, den gamla plågan som vi trodde att vi gjort oss av med. Mässlingen. Jag glömmer den aldrig. Vid sju eller åtta års ålder kom jag hem med den. Mamma drog ned persiennerna och jag låg till sängs en vecka – den värsta i min barndom, tillika den som har etsat sig fast allra skarpast i minnet. Det var jättekallt och jättevarmt om vartannat. Jag hostade och nyste och fick massor av utslag och minns att det kändes som att något var fel med ljuset, jag ville att alla lampor skulle släckas.

Mässlingens första stora expansion ägde rum i Europas och Mellanösterns städer på 1100- och 1200-talen. Dödligheten var hög.

Mässlingen är, enligt trovärdiga medicinska hypoteser, en sjukdom som uppstod – eller åtminstone utvecklades på ett för människan farligt vis – under medeltiden. Det har förvisso spekulerats i att vissa epidemier under antiken skulle vara kopplade till mässlingen, men idag räknas detta som högst osannolikt. Den första medicinska redogörelsen för sjukdomen skrevs av den persiske läkaren Rhazes under decennierna kring 900, och mässlingens första stora expansion ägde rum i Europas och Mellanösterns städer på 1100- och 1200-talen. Dödligheten var hög. I nästa skede lärde sig emellertid våra förfäder att leva med sjukdomen. Det vill säga, den fortsatte att skörda liv, men till följd av permanent utsatthet för smittan utvecklade vi ett immunförsvar. I många länder övergick mässlingen till att bli en barnsjukdom.

Annons
Annons

Men det gällde alltså oss – européer, araber och andra mässlingsutsatta folk i Gamla världen. Inte folk som aldrig stiftat bekantskap med mässling. När spanjorerna började resa runt och etablera bosättningar i Västindien och Amerika mötte de ursprungsbefolkning som helt saknade immunförsvar. Resultatet blev en katastrof, och den förvärrades av att spanjorerna även hade med sig andra livsfarliga sjukdomar, inte minst smittkoppor.

Det låter obegripligt brutalt i en nutidsmänniskas öron, men faktum är att det inte var ovanligt att hälften av en bys eller ett landskaps befolkning sveptes bort i sjukdomen.

I Kuba skördade smittkoppor otaliga liv bland tainofolket, och när mässlingen slog till på 1520-talet dog uppskattningsvis två tredjedelar av de överlevande. På 1600-talet fanns ingen taino kvar: alla hade dött eller assimilerats med erövrarna. Liknande tragiska historier kan berättas om mässlingens ankomst till Centralamerika, Mexiko och Peru. Det låter obegripligt brutalt i en nutidsmänniskas öron, men faktum är att det inte var ovanligt att hälften av en bys eller ett landskaps befolkning sveptes bort i sjukdomen. Katastrofen fick en indirekt fortsättning i Afrika, eftersom spanjorerna, som plötsligt stod utan slavarbetare i gruvor och på plantager, istället hämtade dem därifrån (afrikanerna visade sig ha större motståndskraft mot sjukdomarna), med lika vidrigt som välkänt resultat.

Azteker, maya, inka och andra folk hade lätt kunnat driva bort de europeiska nykomlingarna militärt, men de hade ingen chans mot epidemierna.

Annons
Annons

Mässlingens och smittkoppornas härjningar i 1500-talets Amerika brukar betecknas som den största kända demografiska katastrofen i mänsklighetens historia. Konsekvenserna var enorma. De fornamerikanska civilisationerna kollapsade och försvann. Väl att märka hade azteker, maya, inka och andra folk lätt kunnat driva bort de europeiska nykomlingarna militärt, men de hade ingen chans mot epidemierna. Mässlingen banade vägen för skapandet av Latinamerika.

Och det var bara början. I takt med att västerlänningarna spred sig över jorden fortsatte mässlingen att skörda människoliv i länder och på öar som var jungfruliga marker för sjukdomen. Oceanien drabbades mycket hårt: på 1850-talet dog en femtedel av Hawaiis invånare, två decennier senare mellan en fjärdedel och en tredjedel av alla invånare på Fiji. Jag har sett siffror, låt vara osäkra, som ger vid handen att omkring 200 miljoner människor har dött i mässlingen sedan 1855.

Sett mot den historiska bakgrunden förefaller det onekligen bisarrt, för att inte säga vansinnigt, att det idag finns människor som medvetet säger nej till att vaccinering.

På 1950-talet skedde äntligen ett genombrott i sökandet efter ett effektivt vaccin, och på 1960-talet inleddes kampen på allvar. Några decennier senare föreföll det som om mässlingen var på god väg att bli lika utrotad som smittkopporna. De barn som vuxit upp i vaccineringens tidsålder har kunnat känna sig mycket tryggare än min generation gjorde i början av 1970-talet.

Sett mot den historiska bakgrunden förefaller det onekligen bisarrt, för att inte säga vansinnigt, att det idag finns människor som medvetet säger nej till att vaccinering. Mässlingen är en fiende med stort F som har åsamkat oss fruktansvärda skador men som vi idag har medlet att tillintetgöra – om vi bara vill.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons