Annons

Massvis med varor krymper – slår mot plånboken

Ann-Sofie Bergsten tror att mindre förpackningar sticker mindre i konsumenternas ögon än att priset höjs.
Ann-Sofie Bergsten tror att mindre förpackningar sticker mindre i konsumenternas ögon än att priset höjs. Foto: Simon Rehnström

Förpackningen krymper – men inte prislappen. Det kallas ”krympflation” och har blivit vanlig strategi bland livsmedelsbolagen för att smyghöja priser.

– Det känns mer genant att direkt höja priset, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges konsumenter.

Under strecket
Publicerad

Santa Marias nya ströare minskade innehållet.

Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 4

Glassälskaren Liselotte Sandström har noterat att Magnumglassarna har blivit dyrare.

Foto: Simon Rehnström Bild 2 av 4

Kaffepaket är en vara som blivit mindre det senaste året.

Foto: Simon Rehnström Bild 3 av 4

Magnumglassarna har blivit mindre – på grund av hälsoperspektiv.

Foto: Simon Rehnström Bild 4 av 4

Santa Marias nya ströare minskade innehållet.

Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 1

Santa Maria hamnade nyligen i blåsväder efter att ha bytt ut ströaren på sina kryddburkar. Kryddjättens förklaringen löd bättre funktionalitet.

Men den nya designen gjorde samtidigt att innehållet i många av burkarna minskade med nästan fyra procent utan att priset sänktes.

Företeelsen där kilo- eller literpriset ökar när livsmedelföretag krymper sina förpackningar utan att sänka priset brukar kallas för ”krympflation”– en sammanslagning av orden krympa och inflation (konsumentprisökning).

Lars Tollin, som handlar i en butik i Stockholm, är väl medveten om fenomenet och är tydlig med vad han tycker.

– Det är uppenbart att företagen trixar. Och de gör det för att tjäna pengar, säger han.

Santa Marias nya ströare minskade innehållet.
Santa Marias nya ströare minskade innehållet. Foto: Simon Rehnström

Men krympflation – eller shrinkflation på engelska – handlar alltså långt ifrån bara om kryddor. Kaffejätten Gevalia minskade för några år sedan sina förpackningar, samtidigt som de höjde priset. Också Estrella och OLW har krympt sina chipspåsar och sticker inte under stol med varför.

Annons
Annons

Glassälskaren Liselotte Sandström har noterat att Magnumglassarna har blivit dyrare.

Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 1

– Detta är vanligt förekommande i livsmedelsbranschen. Det handlar om att hitta prispunkter som konsumenterna är beredda att betala i kategorin när råvarupriser och valutor går upp, skriver Sofie Randén, marknadschef på Estrella, i ett mejl till SvD.

Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges konsumenter, menar att mindre förpackningar är ett sätt att smyghöja priset.

– Det känns mer genant att direkt höja priset än att krympa förpackningen, säger han.

Jan Bertoft radar upp en mängd förklaringar som företagen brukar ge för att motivera varför förpackningarna krympt. Det handlar ofta om att de ska bli energisnålare eller främja hälsan hos sina kunder. Ibland hänvisar de till standardiseringar.

Hälsotrenden är stark och många konsumenter ber om att det ska bli enklare att välja ur ett hälsoperspektiv.

Just hälsoaspekten var något som Unilever lyfte fram när de minskade storleken på ett antal av sina populära Magnumglassar.

– Hälsotrenden är stark och många konsumenter ber om att det ska bli enklare att välja ur ett hälsoperspektiv, säger Sandhya Forselius till SvD.

Att glassarna har krympt är knappast något som undgått Liselott Sandström som SvD också möter i mataffären.

– Magnumglassarna är ett jättebra exempel. De har ju blivit extremt mycket mindre med tiden, säger hon.

Glassälskaren Liselotte Sandström har noterat att Magnumglassarna har blivit dyrare.
Glassälskaren Liselotte Sandström har noterat att Magnumglassarna har blivit dyrare. Foto: Simon Rehnström
Annons
Annons

Kaffepaket är en vara som blivit mindre det senaste året.

Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 1

Statistiska Centralbyrån (SCB) följer regelbundet prisförändringarna på runt 3 500 olika livsmedelsvaror. Av dem har storleken ändrats på runt två procent per år de senaste två åren.

Det låter kanske inte som så mycket, men det rör sig om runt 70 produkter per år och i de allra flesta fall har de krympt.

– När produkter ändrar storlek tenderar de att krympa, säger John Johansson, nationalekonom som jobbar på SCB:s avdelning för ekonomisk statistik.

Förra året var det främst storleken på olika konfektyrförpackningar (tuggummi, halstabletter och godis) som minskade, följt av kryddor och såser, och kaffe och bröd.

Året innan toppades listan av kaffe – följt av kryddor och såser, konfektyr – och filmjölk och yoghurt.

Kaffepaket är en vara som blivit mindre det senaste året.
Kaffepaket är en vara som blivit mindre det senaste året. Foto: Simon Rehnström

Trots att informationen finns tillgänglig hävdar man på bransch- och arbetsgivareorganisationen Livsmedelsföretagen att man inte har någon djupare kunskap om företeelsen.

– Tyvärr kan vi därför inte kommentera eller förklara, skriver Daniel Emilson, presschef på Livsmedelsföretagen, i ett mejl till SvD.

Enligt Anna Lindström, jurist på Konsumentverket, finns det inte någon lag eller regelverk som hindrar livsmedelsföretag att krympa sina förpackningar så länge det framgår hur stort förpackningsinnehållet är.

– Det som däremot finns reglerat är att förpackningens storlek inte får vara större än vad varan kräver. Det får inte vilseleda på något sätt, säger Anna Lindström.

Annons
Annons

Magnumglassarna har blivit mindre – på grund av hälsoperspektiv.

Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 1

Matbutikerna måste också redovisa jämförelsepris per kilo eller liter beroende på om det är flytande vara eller inte.

– Så länge som företaget eller butiken anger sina priser tydligt så har vi inte någon invändning mot det hela rent juridiskt. Sedan förstår jag att konsumenterna kanske är upprörda av andra anledningar, säger Anna Lindström.

Magnumglassarna har blivit mindre – på grund av hälsoperspektiv.
Magnumglassarna har blivit mindre – på grund av hälsoperspektiv. Foto: Simon Rehnström

I mataffären i Stockholm letar Ann-Sofie Bergsten efter sojasås. Hon berättar att hon alltid kollar liter- eller kilopriset när hon handlar.

– Konsumenten är van vid en prisbild och företagen vill inte uppfattas som dyra. Ingredienserna kan ha blivit dyrare men företagen har ingen chans att diskutera med konsumenterna vad som har hänt på världsmarknaden. Så i stället för att höja priset kan anledningen vara att man minskar förpackningen, säger hon.

Efter reklamen visas:
Krympflation – vad är det?
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons