Annons

"Mat-apartheid" och hbtq – det handlar EU-valet om

Tysklands förbundskansler Angela Merkel med Frankrikes president Emmanuel Macron.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel med Frankrikes president Emmanuel Macron. Foto: Francois Mori / TT

SvD:s utrikesredaktion berättar om de verkliga – nationella – konflikterna som avgörs i EU-valet på söndag. I själva verket speglar valresultatet i EU-parlamentsvalet mest opinionsläget i de 28 medlemsländerna.

Under strecket

Tyskland: Spekulationer om Merkels avgång

Allt tyder på ett tungt bakslag för regerande socialdemokraterna SPD och borgerliga CDU/CSU. Men hur blodigt blir det? I medierna spekuleras i att förbundskansler Angela Merkel kastar in handduken om det blir ett förkrossande nederlag.

Inte för att hon bär ansvaret – hon har med två undantag hållit sig helt borta från valrörelsen. Motivet är att rädda vad som räddas kan inför höstens avgörande delstatsval i östtyska Sachsen och Thüringen där missnöjet jäser och där högerpopulistiska AFD har sina högborgar.

En avgång skulle dessutom ge hennes kronprinsessa Annegret Kramp-Karrenbauer, eller AKK som hon kallas, en chans att profilera sig i spetsen för Europas viktigaste land i god tid före nästa reguljära förbundsdagsval som hålls hösten 2021.

För tyskarna spelar EU-valet i övrigt ingen större roll.

Separatistledaren Carles Puigdemont ställer upp i EU-valet.
Separatistledaren Carles Puigdemont ställer upp i EU-valet. Foto: Francisco Seco / TT

Spanien: Bråk om Katalonien

I Spanien har bråket om Katalonien spillt över på EU-debatten, inte minst för att Carles Puigdemont, separatistledaren som utlyste en olovlig folkomröstning om självständighet för regionen och sedan flydde till Belgien, ställer upp i EU-valet. Puigdemont vill föra upp Katalonien-frågan på EU:s dagordning.

I valdueller på spansk tv har det faktum att katalanska inte är ett offentligt EU-språk seglat upp som stridsfråga.

Samtidigt ser den europeiska socialdemokratin med hopp på socialistpartiet i Madrid, som vann en trygg seger i det spanska valet för några veckor sedan. Man hoppas att spanjorerna har börjat vända trenden med dalande socialistpartier i hela Europa, som till exempel i Frankrike, Grekland, Österrike och Tyskland.

Men även Europas extremhöger väntar ivrigt på Spanien: ett helt nytt högerextremt parti, Vox, fick omkring 10 procent i det spanska valet, och ser nu också ut att komma in i EU-parlamentet.

Tjeckien: Raseri över ”mat-apartheid”

Tjeckerna är stora valskolkare. Bara 18 procent av väljarna röstade i EU-valet 2014, och det är nästintill omöjligt att sparka igång en EU-debatt i landet. Bara en fråga har tagit hus i helskotta på ölstugorna i Prag och Brno, och i tv-kanalernas EU-debatter: mat.

Ordet ”mat-apartheid” lanserades för ett par år sedan, när man kom på att innehållet i en produkt kan skilja sig åt markant beroende på var i EU den säljs, med tydlig uppdelning öst–väst. En jordgubbsyoghurt från samma tillverkare innehåller mer riktiga jordgubbar i Österrike än i Bulgarien, och en fiskpinne mer fisk i Tyskland än i Tjeckien.

Det krävs fler skopor av mjölkpulvret när en pappa i Prag blandar nattflaska till sin bebis, än när en pappa i Hamburg gör det – även om pulvret är av samma märke och säljs i ett identiskt paket.

Tjeckiska EU-kandidater lovar nästan mangrant att de ska stoppa denna mat-apartheid.

En hbtq-parad passerar det polska parlamentet i Warszawa. Arkivbild.
En hbtq-parad passerar det polska parlamentet i Warszawa. Arkivbild. Foto: Czarek Sokolowski/AP

Polen: Het hbtq-debatt

Polackerna hör till de mest EU-vänliga väljarna med över 80 procent som anser medlemskapet gynnat landet och med ett förväntat rekordhögt valdeltagande på söndag.

I valrörelsen har det framför allt hettat till i frågor om nationellt oberoende. Jaroslaw Kaczynski, partiledare för regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS) och landets verkliga makthavare, vill införa ett system med röda stoppsignaler där de nationella parlamenten får rätt att lägga in veto mot Bryssels beslut.

Hett debatteras också hur tolerant och öppet samhället ska vara mot hbtq-personer. Kaczynski har uppmanat polackerna att rösta på ”det enda partiet som till 100 procent garanterar att våra värderingar skyddas”. Till dessa hör inte hbtq-rättigheter och inte heller den nya sexualundervisningen som ska införas i skolorna i Warszawa som styrs av oppositionen.

I övrigt ses EU-valet som ett preludium till parlamentsvalet i höst och presidentvalet nästa år där en av toppkandidaterna är hbtq-aktivisten Robert Biedron som har grundat det nya EU-vänliga partiet Wiosna.

Greklands premiärminister Alexis Tsipras.
Greklands premiärminister Alexis Tsipras. Foto: Andreea Alexandru / TT

Grekland: Allt fokus på kommunalvalen

Förra EU-valet hölls på toppen av den grekiska krisen då medlemskapet i euron stod på spel och ekonomin var i en accelererande utförsspiral. Sedan dess har de mest akuta problemen lösts och Grekland går långsamt mot bättre tider.

Men taggen från krisåren och kreditgivarnas diktat sitter djup. I få länder är EU-stödet och förtroende för EU:s institutioner så lågt som i Grekland. Desto mer blickar grekerna inåt – för närvarande mot kommunvalen som hålls samma dag som EU-valet.

Premiärminister Alexis Tsipras gör allt för att de förväntade förlusterna för hans vänsterparti Syriza ska begränsas och försöker nu riva upp delar av sparpolitiken som avtalats med EU och Europeiska centralbanken.

Den kan gå vägen. Men vinner oppositionspartiet Ny demokrati med mer än fem procentenheter i EU-valet och går starkt i kommunerna sitter Tsipras löst. Senast i oktober hålls parlamentsval – men ropen på nyval kommer att bli allt mer högljuda om Syriza krossas i helgen.

Irland: Nytt liv i debatten om återförening

Brexit har blåst liv i debatten om ett enat Irland. De stora partierna stöder en återförening med Nordirland. Frågan lyfts också upp inför EU-valet och en majoritet av irländarna stöder nu en återförening.

Men valdeltagandet i EU-valet brukar vara lågt. 2014 röstade 42 procent av irländarna. Då använde många valet för att protestera mot nedskärningarna och straffade regeringspartiet Fine Gael i valbåset.

Bristen på förmånliga bostäder är en stor fråga i år. Men samma ilska riktas inte mot regeringen den här gången och valdeltagandet förväntas bli lågt. Det som enligt irländska medier lyfts upp av väljare är klimatfrågan.

Irländarna röstar också i lokala val och i en folkomröstning om att göra det lättare att ansöka om skilsmässa.

Lega-ledaren Matteo Salvini kan utlysa nyval efter söndagens resultat.
Lega-ledaren Matteo Salvini kan utlysa nyval efter söndagens resultat. Foto: Maurizio Brambatti / TT

Italien: Regeringens framtid står på spel

En regering som stupar eller överlever. Det är vad EU-valet till stor del handlar om i Italien.

Bortom rubrikerna om migrationsmotstånd och högerpopulism i Italien är det något annat som egentligen står på spel i landets EU-val: italienska regeringens vara eller icke vara. Det främlingsfientliga och högerpopulistiska Lega tros rusa i valet medan regeringspartnern Femstjärnerörelsen stretar på i allt hårdare motvind.

Lega har gått från fyra procent 2013 till drygt 17 procent i förra årets parlamentsval och pendlar nu runt 30 procent. Partiet kan stärkas så mycket på söndag att ledaren Matteo Salvini överger sin allianspartner och utlyser nyval. Då skulle han kunna kapa åt sig premiärministerposten i stället för dagens vicepost och inrikesminister. En sådan frammarsch för högernationalismen i EU:s kärna skulle oroa många.

Men ändrad politisk maktbalans skulle också kunna leda till ökad politisk instabilitet i Italien, som just nu stapplar fram genom ännu en ekonomisk kris. EU-valet betyder därmed mycket för Italiens inhemska politiska framtid – även om många också kommer att hålla ögonen riktade mot högerpopulisternas frammarsch och dess inverkan på Europa.

Emmanuel Macron ligger efter Le Pen i opinionsmätningarna.
Emmanuel Macron ligger efter Le Pen i opinionsmätningarna. Foto: Francois Mori / TT

Frankrike: Folkomröstning om Macron

Det president Macron inte ville har hänt. EU-valet den 26 maj har blivit till en folkomröstning för eller emot hans presidentskap och en repris på valet 2017.

Då stod Marine Le Pen mot en 39-årig Emmanuel Macron – en nationalist mot en liberal – och det sågs som ett vägval för Frankrike. Den här gången ligger Le Pens nya parti, Nationell samling, till och med före Macrons LREM (Framåt för republiken) i opinionsmätningarna med 24 procent mot 22,5, vilket gör söndagens val till en rysare.

Marine Le Pen har sagt att Macron bör avgå om hennes parti blir större i valet, medan Elyséepalatset sprider budskapet att valkampanjen börjar på riktigt först nu, och att mycket kan hända.

Når Macrons parti upp i 23,8 procent – samma resultat som presidenten fick i den första valomgången 2017 – kommer det att utropas som en seger.

Oavsett resultat så finns det inte på kartan att Emmanuel Macron kastar in handduken som Le Pen vill. Ett EU-val är trots allt inte ett franskt presidentval.

Franska öarna: ”Snälla, lämna oss inte i sticket!”

I Frankrikes mest avlägsna delar – Franska Guyana och öarna Martinique och Guadeloupe i Sydamerika, ön Réunion utanför Afrikas kust och en rad småöar i Stilla havet – har EU-debatten varit ovanligt högljudd, ja rentutav desperat.

Frankrike var tidigare uppdelat i flera valkretsar. En valkrets var just områdena på andra kontinenter, som därmed var garanterade några EU-parlamentariker. I år är Frankrike en enda stor valkrets, och få tror att politikerna från andra sidan jorden får tillräckligt många kryss för att komma in.

De franska ytterområdena berörs främst av EU:s fiskeripolitik och penningpolitik – de handlar med euron. Men självbilden är inte sällan starkt förknippad med det faktum att invånarna är fransmän och européer – EU-medborgare! – till skillnad från sina grannar.

Att de snart kan stå utan representanter i EU har fått flera kandidater i exempelvis Réunion och Guadeloupe att upprört hävda att man ställs utanför Europa och den europeiska demokratin.

Nigel Farages The Brexit party har spurtat förbi de etablerade partierna.
Nigel Farages The Brexit party har spurtat förbi de etablerade partierna. Foto: Alastair Grant/AP

Storbritannien: Påminner om Trumpmöten

Det var valet som inte skulle hållas. Storbritannien skulle lämna EU i mars. Men så sköts brexit upp. Därför måste britterna rösta i EU-valet. Den enda frågan som debatteras är brexit.

Euroskeptikern Nigel Farage är tillbaka med ett nytt parti – The Brexit party. Partiet har hållit slutsålda möten runt hela Storbritannien. Stämningen jämförs i brittiska medier med Donald Trumps valmöten inför presidentvalet i USA.

The Brexit party grundades i april. Det har nu ett rejält försprång över båda de två etablerade partierna – Labour och de konservativa. Den stora frågan är hur stor förlusten blir för de konservativa, som fått skulden för brexitkaoset.

En annan stor fråga är hur många som kommer att rösta på partierna som motsätter sig brexit. Den stora utmaningen för dem är att tre olika partier hoppas vinna brexitmotståndarnas röster, medan euroskeptikerna enats kring ett parti.

#svarapåfrågan – Utfrågningar med alla partiers toppkandidatersvd.se

1 / 1

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons