Annons

Rekordbilligt att köra – men detta är allt dyrare

Trots skenande bostadspriser lägger svenskarna mindre pengar på sitt boende, sett till andel av lönen. SvD har listat andra hushållsnära utgiftsposter som minskat kraftigt de senaste åren – samt några som ökat.

Publicerad
  • Foto: TT
  • Husägare i Stockholm lade dryga 30 procent av sin inkomst på sitt boende för tio år sedan. I dag är motsvarande siffra cirka 20 procent.  Foto: Hasse Holmberg/TT
  • Hyreslägenheter är den dyraste formen av boende – sett till andel av den disponibla inkomsten.  Foto: Fredrik Sandberg/TT
  • Minskade matkostnader och utökad livsmedelsimport gör att vi lägger mindre pengar på livsmedel.  Foto: Leif R Jansson/TT
  • Restaurangkostnader sett till andel av hushållens totala konsumtion har ökat rejält de senaste 24 åren.  Foto: Mathias Nordgren
  • Kostnaden för kommunikation har gått upp de senaste åren.  Foto: Anna Berkut/Alamy
Foto: TT Bild 1 av 1

Del 1 av 6

Foto: TT

Svenska hushålls disponibla inkomst – det vill säga hushållens olika inkomster minus skatter och avgifter – har firat framgångar varje år sedan bankkrisen i början av 90-talet.

Den starkaste orsaken till det är den positiva löneutvecklingen bland svenskar. Mellan åren 1998 och 2018 ökade snittlönen bland svenskar från 18 600 kronor i månaden till 33 700 kronor.

Men vad lägger vi våra slantar på? Och hur stor andel av lönen tar de olika områdena, som boende, bensin och mat? SvD har listat ett par hushållsutgifter, och hur de har förändrats i andel till hushållets totala konsumtion de senaste åren.

Annons
Annons

Husägare i Stockholm lade dryga 30 procent av sin inkomst på sitt boende för tio år sedan. I dag är motsvarande siffra cirka 20 procent.

Foto: Hasse Holmberg/TT Bild 1 av 1

Del 2 av 6

Boende: Jackpot för villa- och lägenhetsägare

Husägare i Stockholm lade dryga 30 procent av sin inkomst på sitt boende för tio år sedan. I dag är motsvarande siffra cirka 20 procent.
Husägare i Stockholm lade dryga 30 procent av sin inkomst på sitt boende för tio år sedan. I dag är motsvarande siffra cirka 20 procent. Foto: Hasse Holmberg/TT

Låga räntor och god inkomstutveckling har bidragit till att bostadsägare lägger betydligt mindre pengar på sitt boende i dag än för tio år sedan – trots att priserna höjts betydligt.

Under perioden har hushållens disponibla inkomster ökat med dryga 30 procent. Under samma period har räntan på bostadslån sjunkit från cirka 6 till runt 2 procent.

I snitt har lägenhetsägare minskat sin boendekostnad i andel av inkomst från knappa 22 procent till cirka 20 procent mellan åren 2007–2017, visar siffror från SCB. Under motsvarande tidsperiod har villaägare minskat sina boendeutgifter från runt 18 till 16 procent i andel av inkomst.

Men det ser olika ut i olika delar av landet. Enligt en studie från Swedbank från i fjol lade en stockholmare med ett bolån i snitt en tredjedel av sin inkomst på sin bostad för tio år sedan. I dag är motsvarande andel en femtedel. Enligt samma studie var den motsvarande minskningen i Jönköping från 18 till 16 procent.

Annons
Annons

Hyreslägenheter är den dyraste formen av boende – sett till andel av den disponibla inkomsten.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

Del 3 av 6

Boende: Dyrt att vara hyresgäst

Hyreslägenheter är den dyraste formen av boende – sett till andel av den disponibla inkomsten.
Hyreslägenheter är den dyraste formen av boende – sett till andel av den disponibla inkomsten. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Den dyraste boendeformen som andel av den disponibla inkomsten är att hyra.

2017 lade svenska hyresgäster i snitt 28 procent av hushållets disponibla inkomst på sitt boende. Enligt statistik från SCB har boendeutgiften som andel av den disponibla inkomsten legat hyfsat stilla omkring 28 procent de senaste tio åren.

Främsta skillnaden mellan boende i hyreshus- och lägenheter mot bostadsrätts- och villaägare är att hyresgästerna generellt tjänar mindre än dem som äger sina bostäder.

Den grupp som lägger mest på sitt boende i andel av inkomst är en ensamstående kvinnlig pensionär, som i snitt lägger 41 procent av inkomsten på boende. Motsvarande siffra för en pensionär som äger sitt eget boende är 26 procent.

Annons
Annons

Minskade matkostnader och utökad livsmedelsimport gör att vi lägger mindre pengar på livsmedel.

Foto: Leif R Jansson/TT Bild 1 av 1

Del 4 av 6

Livsmedel – allt billigare

Minskade matkostnader och utökad livsmedelsimport gör att vi lägger mindre pengar på livsmedel.
Minskade matkostnader och utökad livsmedelsimport gör att vi lägger mindre pengar på livsmedel. Foto: Leif R Jansson/TT

Det är lätt att tro att svenskar lägger mer på livsmedel i dag än någonsin tidigare. Faktum är dock att mellan 1995–2018 har just livsmedelsposten minskat med 1,7 procentenheter i andel av hushållens disponibla inkomst, enligt statistik som Ekonomifakta plockat fram.

Enligt SCB utgjorde livsmedel 12,5 procent av hushållens konsumtion under 2018.

Den minskade kostnadsandelen för livsmedel beror i hög grad på att matkostnaderna generellt minskar, utökad livsmedelimport samt att allt fler svenskar äter ute på restaurang oftare – en utgiftspost som inte sorteras under livsmedel.

Annons
Annons

Restaurangkostnader sett till andel av hushållens totala konsumtion har ökat rejält de senaste 24 åren.

Foto: Mathias Nordgren Bild 1 av 1

Del 5 av 6

Hotell, caféer och restauranger

Restaurangkostnader sett till andel av hushållens totala konsumtion har ökat rejält de senaste 24 åren.
Restaurangkostnader sett till andel av hushållens totala konsumtion har ökat rejält de senaste 24 åren. Foto: Mathias Nordgren

En kostnad för hushåll som ökat rejält de senaste åren är ”ute-på-stan”-nöjen. Likt stora delar av världen har svenskarna lärt sig att sätta på sig spenderarbyxorna, och lägger ut 2,1 procentenheter mer av den totala konsumtionen på nöjen som hotell, restauranger och fikande, om man jämför åren 1995 och 2018.

2018 utgjorde hotell, café och restaurang-posten 6,6 procent av hushållens totala konsumtion.

Annons
Annons

Kostnaden för kommunikation har gått upp de senaste åren.

Foto: Anna Berkut/Alamy Bild 1 av 1

Del 6 av 6

Surfande och mobilpratande – kostar allt mer

Kostnaden för kommunikation har gått upp de senaste åren.
Kostnaden för kommunikation har gått upp de senaste åren. Foto: Anna Berkut/Alamy

I mitten av 90-talet var internet fortfarande i sin vagga, och fasta telefoner, post och enstaka mejl var de primära kommunikationskanalerna. Nästan 25 år senare har antalet kommunikationskanaler ökat lavinartat – men lägger vi ut mer pengar i dag på att kommunicera sett i andel av vår disponibla inkomst?

Ja, något mer visar det sig. Enligt Ekonomifakta lägger en vanlig Svensson ut knappt 1 procentenhet mer av sin disponibla inkomst på kommunikation år 2018, än vad man gjorde 1995.

Totalt sett utgör kommunikation 2,9 procent av ett hushålls konsumtionsposter. De senaste årens ökning inom området beror på att stigande inkomster generellt gör att vi kostar på oss allt mer tjänster vi annars kanske inte skulle använt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons