Annons

Mats injicerade bakterier i sin kropp – för forskning

Hur påverkar din syn på din egen hälsa hur du mår, och din framtida sjukdomsbild? För att söka svar valde folkhälsoforskaren Mats Lekander att låta sig injiceras med bakteriefragment.

Uppdaterad
Publicerad
Mats Lekander gjorde sig själv sjuk för att kunna studera resultaten.
Mats Lekander gjorde sig själv sjuk för att kunna studera resultaten. Foto: Tomas Oneborg

Mats Lekander hade länge sett fram emot tillfället då han på konstgjord väg skulle göra sig sjuk för att se hur kroppen reagerade.

Det dröjde inte länge innan han började känna av injektionen. En obehagskänsla spred sig i kroppen. Han kände sig skakig, trött och missmodig.

– Kardinalsymtomen för en influensareaktion eller en stark inflammatorisk reaktion, säger Mats Lekander, som samtidigt kände sig upprymd över att få bli sjuk på ett välkontrollerat sätt i sjukhusmiljö – och dessutom mot betalning.

Annons

Anledningen till att han som forskare lät sig injiceras med fragment av bakterier var dels för att se hur stor dos som behövde användas vid fortsatt forskning, dels för att själv känna av hur det kändes.

Det handlar inte om att tänka positivt, utan om att lära sig hur man ska tänka och bete sig.

– Det här är symtom som är desamma för en lång rad olika sjukdomstillstånd, både mentala och somatiska, och vi försöker förstå om det här är ett allmänt system i kroppen som reagerar på en ohälsoprocess och säger till hjärnan att nu ska den här personen ändra beteende, förklarar Mats Lekander.

Han är verksam vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och även vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet.

Snart går tåget…
Snart går tåget… Foto: Claudio Bresciani/TT

I sin forskning studerar han samspelet mellan hjärnan och immunsystemet och hur det påverkar vårt beteende och hur vi mår. Ett forskningsområde som går under namnet psykoneuroimmunologi.

Enligt Mats Lekander kan man i viss mån tänka sig både friskare och sjukare. Men det handlar inte om att tänka positivt, utan om att lära sig hur man ska tänka och bete sig, och det gäller även kroppsliga sjukdomar som till exempel smärta.

– Om det smärthämmande systemet vid kronisk smärta exempelvis tränas genom ändrat beteende, kan smärtan upplevas som mindre och patienten få ett bättre liv, enlig Mats Lekander, som menar att det är svårt att skilja kropp och själ.

Dessutom handlar det om vad man menar med ”hälsa”.

– Då mentalt välbefinnande brukar inkluderas i hälsobegreppet så kan ökad eller minskad oro också räknas som att hälsan har ändrats, menar Mats Lekander.

I tidigare studier har man kunnat se att hur en person bedömer sitt allmänna hälsotillstånd är en av de bästa prediktatorerna som finns för hur en persons framtida objektiva hälsoutveckling kommer att se ut.

– Inte som en spåkula, men ändå ofta bättre än biologiska mått som man exempelvis får från blodprov, konstaterar Mats Lekander.

Även omgivningen och de omständigheter man lever under, som ekonomiska aspekter och trygghet, påverkar den subjektiva hälsoupplevelsen.

– Om jag spekulerar lite så skulle den grad av optimism som finns i omgivningen kunna avspegla sig i den upplevda hälsan och i förlängningen på hur man beter sig och kanske därmed också på sjuklighet och dödlighet längre fram i livet, säger Mats Lekander och pekar på hur hälsan förändrats i Sverige de senaste decennierna.

– Folk känner sig friskare och lever längre, men det är inte särskilt rättvist fördelat. Inte minst yngre kvinnor har släpat efter i utvecklingen och personer som inte har utbildning efter gymnasiet har en sämre självskattad hälsa.

Däremot finns det en missuppfattning om att utveckling av till exempel cancer skulle hänga samman med hopp och kämpaglöd.

Här kan hälsovården spela en viktig roll, menar Mats Lekander, som är intresserad av om även sömnproblem och stress kan aktivera immunförsvaret – och om det i sin tur har ett samband med hur vi upplever vårt allmänna hälsotillstånd och hur vi beter oss.

– Det kan handla om att ge varje individ ett så bra bemötande som möjligt, för att personen ska optimera sina hälsobeteenden, men samtidigt utan att bli fixerad vid att undvika stress eller dålig sömn, och med någorlunda balans i livet och rimlig fysisk aktivitet.

Kanske kan även själva hoppet påverka.

– Det är viktigt med tillförsikt, men däremot finns det en missuppfattning om att utveckling av till exempel cancer skulle hänga samman med hopp och kämpaglöd och det är en väldigt farlig missuppfattning. Det är dessutom grymt att få en människa att tro att det är personens eget fel eller att hen styr över utvecklingen av allvarliga sjukdomar, säger Mats Lekander.

Oavsett så är beteendet och därmed också tankarna på ett allmänt plan inblandade i vår hälsa.

Men att beteendefaktorer generellt spelar roll vid olika typer av ohälsotillstånd finns det bra stöd vetenskapligt för, menar han.

– Det kan vara en del i orsaken till problemet, men det kan också vara en del av lösningen. Oavsett så är beteendet och därmed också tankarna på ett allmänt plan inblandade i vår hälsa och det är därför viktigt att utöver det somatiska perspektivet ha ett beteendeperspektiv inom vården.

Olika discipliner under samma tak skulle kunna var en del av lösningen och ett annat steg i rätt riktning vore att se mer på grundläggande hälsobeteenden, menar Mats Lekander, som anser att detta brister på många ställen inom exempelvis primärvården.

Han tycker att alla patienter oavsett grundläggande ohälsotillstånd exempelvis borde screenas för sömnproblem.

– Med bättre sömn kommer personen att må bättre och kanske även öka chansen att bli frisk. Det finns vetenskapligt stöd för att om man behandlar sömnproblem så får man också hjälp med till exempel depression och ångestproblematik.

Annons
Annons

Mats Lekander gjorde sig själv sjuk för att kunna studera resultaten.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 2

Snart går tåget…

Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons