Annons

”Med dagens okunnighet kommer det att gå utför”

Claire Bloom och Yul Brynner i ”Bröderna Karamazov” 1958. För få läser i dag Dostojevskiljs klassiker, anser James Flynn.
Claire Bloom och Yul Brynner i ”Bröderna Karamazov” 1958. För få läser i dag Dostojevskiljs klassiker, anser James Flynn. Foto: TT och Privat

Att vår IQ minskar oroar inte. Det är vad vi använder vår intelligens till som skrämmer IQ-forskaren James Flynn: ”Om okunnigheten stiger kan vår IQ göra vad den vill.”

Under strecket
Publicerad

James Flynn har ägnat stora delar av karriären åt att jämföra IQ. Upptäckten av vårt stigande intelligenskvot fick på 80-talet epitetet Flynn-effekten. Här forskaren 2006.

Foto: Graham Turner/TT Bild 1 av 1

Vad är intelligens och vad är kunskap? Är det vår poäng på ett IQ-test som är avgörande – eller vad vi använder vår förmåga till?

Forskaren James Flynns ståndpunkt är tydlig. Och han är orolig. Men inte över att vi presterar lite sämre på IQ-tester.

Vi är tillräckligt intelligenta, anser Flynn. Den ökning av IQ-nivåerna som vi sett under decennier tycks förvisso ha stannat av – i Norden till och med minskat. Men det i sig är precis vad James Flynn förutspått och varken konstigt eller särskilt oroande.

Men det finns något annat som skrämmer honom: Okunnigheten som breder ut sig. The ignorance.

Han är den nyzeeländska forskaren som på tidigt 1980-tal fann att vårt IQ blev högre och högre från generation till generation. Flynn är egentligen filosof, han har aldrig läst en enda psykologikurs, förklarar han. Men det var när han som forskare tog sig an en av dåtidens stora kontroversiella frågor, att det skulle vara skillnad i intelligens mellan svarta och vita i USA, som han sprang på det som skulle komma att kallas Flynn-effekten.

Annons
Annons

Vi är precis så smarta som vårt samhälle uppmuntrar oss att vara.

Visst, han fann en rasskillnad, kanske inte så konstigt eftersom IQ är tätt kopplat till både utbildningslängd, utbildningskvalitet och annan intellektuell stimuli som erbjuds olika grupper av medborgare i ett samhälle. Men framför allt såg han att båda gruppernas IQ hade ökat rejält över tid.

När han fördjupade sig i frågan så såg han samma positiva utveckling i ett 30-tal ekonomiskt starka länder.

Flynns fynd var intressanta, men kanske ändå inte så anmärkningsvärda. Precis som att det inte är särskilt anmärkningsvärt att IQ-nivåerna nu börjat backa i flera ekonomiskt starka länder – medan ökar i tillväxtekonomierna. Eller som Flynn sammanfattar det:

– Vi är precis så smarta som vårt samhälle uppmuntrar oss att vara.

Att vår IQ ökade har sina naturliga förklaringar. På 1800-talet brukade man antingen jorden eller jobbade i fabrik, konstaterar Flynn. Samhället krävde inte mycket av intellektet hos en genomsnittsperson. Under 1900-talets gång blev skolan bättre och skolgången längre. Fler gick på universitetet, förskolor infördes och även arbetslivet blev mer och mer intellektuellt. En jordbrukare år 1900 brukade sin jord – i dag driver hon ett helt företag.

Det verkar helt enkelt som att det som drev på att vår IQ ökade, inte längre gör det, slår Flynn fast. Jobben blir inte mer intellektuella, kvaliteten på skolan inte högre.

Varför tittar man inte på det som är viktigare: om okunnigheten går upp eller ner?

– Det verkar som att vi inte vet bättre i dag hur vi ska utbilda våra barn, än vi gjorde för 30 år sedan. Det verkar som att folk går så länge i skolan som man kan få dem att gå i skolan. Och det kan vara att föräldrarna har fått slut på trix för att stimulera förskolebarnen mer. Samtidigt stimuleras äldre på ett helt annat sätt idag, säger Flynn.

Annons
Annons

James Flynn har ägnat stora delar av karriären åt att jämföra IQ. Upptäckten av vårt stigande intelligenskvot fick på 80-talet epitetet Flynn-effekten. Här forskaren 2006.

Foto: Graham Turner/TT Bild 1 av 1

Men han tycker att det varit ett överdrivet fokus på IQ – både på uppgången och fallet.

– Folk har blivit hysteriska av att titta på IQ-förändringen – ”Å nej, vi blir dummare och dummare!”. Men varför tittar man inte på det som är viktigare: om okunnigheten går upp eller ner?

James Flynn har ägnat stora delar av karriären åt att jämföra IQ. Upptäckten av vårt stigande intelligenskvot fick på 80-talet epitetet Flynn-effekten. Här forskaren 2006.
James Flynn har ägnat stora delar av karriären åt att jämföra IQ. Upptäckten av vårt stigande intelligenskvot fick på 80-talet epitetet Flynn-effekten. Här forskaren 2006. Foto: Graham Turner/TT

Det finns nämligen en annan utveckling som är betydligt mer oroande: Bristen på bildning, okunnigheten som breder ut sig i takt med att vi slutat läsa böcker och istället lägger timmar och åter timmar på att titta på gulliga kattklipp eller grannar som skålar i rosévin på Instagram – eller går på shoppingmalls och dödar marisaner på Internet, som Flynn uttrycker det.

Och det är farligt, anser Flynn. För vad är intelligens utan kunskap?

– 2000-talet kommer inte att avgöras av om ett genomsnittligt IQ går upp eller ner 5 poäng – det kommer att avgöras av hur vi förstår en allt mer komplex värld. Folk är tillräckligt intelligenta som det är, men vad gör de med sin intelligens? Kan vi använda den intelligens vi har för att bli bättre utbildade, mer belästa, mer medvetna om vår historia – och mindre okunniga?

Om du kombinerar intelligens med okunnighet, då kommer det att gå utför.

IQ är nämligen helt skilt från kunskap, argumenterar Flynn.

– Du kan ge ett barn all möjlig stimulans, utbildning som lär dem att räkna tidigare. Du kan förbättra skolan, arbetslivet kan utvecklas, du kanske behöver fler dataprogrammerare än tidigare. Men inget av det ger människor den kunskap som de behöver för att utvärdera den moderna världen. Det som gör att IQ nivåerna stiger producerar inte nödvändigtvis en person med bättre förmåga att förstå och kritisera den moderna världen.

Annons
Annons

Boven i sammanhanget är det kraftigt minskande läsandet, bland barn och unga, bland högskolestudenter, bland vuxna. Av fiktion, men framför allt av historia, menar Flynn.

– På 1900-talet hade vi tillräckligt med intelligens, så att när vi kombinerade den med vår kunskap, då gjorde vi bättre ifrån oss. Men om du kombinerar intelligens med okunnighet, då kommer det att gå utför.

James Flynn är nu 85 år men föreläser fortfarande på universitetet i sitt huvudämne, filosofi. Han möter ständigt en strid ström av unga, ambitiösa människor. Men de har alla en sak gemensamt: de har ingen favoritförfattare. Någon gång kan det hända att någon räcker upp handen och säger ”Tolkien” eller ”Jag älskar Harry Potter-serien”, men oftast stannar händerna nere. Och vem Dostojevskij är? Att samtala om etik och moral och dra kopplingar till ”Bröderna Karamazov” är inte aktuellt. Och studenterna kan knappt skilja på första och andra världskriget, och heller inte på Vietnamkriget eller Koreakriget för den delen.

– Istället för att undervisa dem i filosofi, så måste jag undervisa dem i litteratur och historia, suckar Flynn.

Jag möter ständigt detta i min undervisning: utbredningen av den totala okunnigheten.

Så om dagens unga – eller vi själva – slutar att läsa historia och litteratur och istället grejar med våra mobiltelefoner, ja då kan vi fortsätta att ha en stigande IQ – och ändå en ökande okunnighet.

I ett försök att stoppa den växande bristen på bildning och få unga att läsa mer, har James Flynn skrivit en bok där han går igenom 200 böcker ”som har förändrat hans liv” – The torchlight list – around the world in 200 books.

På listan finns modernare och äldre klassiker, Dostojevskijs ”Bröderna Karamazov”, Murakamis ”Norwegian wood”, Remarques ”På Västfronten intet nytt”. 200 böcker jorden runt som ger en förståelse för varför världen idag ser ut som den gör.

– Jag möter ständigt detta i min undervisning: utbredningen av den totala okunnigheten när det gäller världshistoria och litteratur.

Och okunskapen, den har ökat i takt med det ökade mobilanvändandet, anser James Flynn. Så visst blir vi dummare på flera sätt – men om vårt IQ stiger eller sjunker en smula är rätt ointressant.

– Om okunskapen stiger, ja då kan IQ göra vad den vill.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons