Annons
Recension

Genesis och Jernet. Ett möte mellan Sara Lidmans Jernbaneepos och bibelns berättelserMed Jernbanan in i Bibeln

De underliga turerna i Hagarberättelsens triangeldrama i Bibeln blir mer begripliga genom en närläsning av Sara Lidmans ”Jernbaneepos”. Lina Sjöbergs doktorsavhandling tydliggör hur tre olika livshållningar står mot varandra.

Under strecket
Publicerad

Genesis och Jernet. Ett möte mellan Sara Lidmans Jernbaneepos och bibelns berättelser

Författare
Sjöberg, LIna
Genre
Övrig

Förlag: Gidlunds förlagÖvrigt: Sakprosa | |

Lina Sjöbergs doktorsavhandling, Genesis och jernet, i ämnet Gamla testamentets exegetik har kvaliteter som sällan utmärker akademiska avhandlingar. Konsekvent genomför hon vad hon föresatt sig, att skriva en bok som alla intresserade ska kunna läsa utan förkunskaper, hennes litterära framställningsform gör till och med de upprepningar som finns i boken acceptabla och meningsfulla, och hennes exceptionellt höga ambitionsnivå att ständigt informera läsaren om sina vägval och verktyg ger en klarhet som i sig verkar övertygande. Om vetenskaplig texttolkning definieras genom sin öppenhet, tydlighet och ärlighet i redovisningen av vägen fram till tolkningen så är hennes avhandling ett strålande exempel på vetenskap.

Lina Sjöberg undersöker samband mellan texter, mellan fem romaner av Sara Lidman, det så kallade ”Jernbaneeposet” (1 300 sidor), och två kapitel i Första Mosebok om Hagar, Sara och Abraham (två sidor). Det är läsaren som länkar samman den ena texten med den andra och därför blir undersökningen ett trepartssamtal mellan de två nämnda texterna och Lina Sjöberg. Den hermeneutiska medvetenheten är mycket hög och analysen genomförs noggrant och metodiskt.

Annons
Annons

Huvudpersonen i Sara Lidmans ”Jernbaneepos”, Didrik Mårtensson, fattig Norrlandsbonde, ny­etablerad handelsman och vältalig kommunordförande i Lillvattnet, satsar allt för att få järnvägen till socknen men luras av sin egen inbilskhet och naiva tro på makthavarna och måste till sist gå i konkurs. Hans uppgång och fall beskrivs tillsammans med kärleken till hustrun Anna-Stava, som i sin svaghet nästan dör när sonen Isak föds och de måste skaffa en amma, Hagar, en utsocknes kvinna som för med sig en oäkting till huset. Både Anna-Stavas och Didriks relation till tjänstekvinnan Hagar är komplicerat mångtydig, med olika former av åtrå och avsky, av närhet och avstånd. Hagar anpassar sig inte efter husets rutiner och blir gästgivarvärdinna i Avaviken. Didriks hopp står till sonen Isak, Storsonen, som ska frälsa både honom och männi­skorna i Lillvattnet.

Hagar, egyptisk tjänstekvinna till Abrahams hustru Sara, binder samman kapitlen 16 och 21 i Första Mosebok till en berättelse. Sara får inga egna barn och ger då Hagar som hustru till sin man. Hagar blir gravid och börjar, enligt Sara, se ner på sin matmor. När Sara straffar henne flyr hon ut i öknen, men en Herrens ängel sänder tillbaka henne och hon föder en son åt Abraham. När Sara senare enligt Guds löfte får en egen son och efter en tid får se de båda pojkarna bråka kräver hon att Abraham ska driva ut tjänstekvinnan i öknen med sin son. Gud stöder Sara, och med tungt sinne gör Abraham det som Sara kräver.

Varje midfastosöndag – även när Didrik och Anna-Stava gifte sig – påmindes svenskarna om denna Hagarberättelse i den tolkning som Paulus, Luther och allsköns predikanter gett den.

Annons
Annons

Sara Lidmans text är genomsyrad av hänvisningar till bibeltexter. Lina Sjöberg har funnit 366 tydligt urskiljbara referenser i ”Jernbaneeposet”. I en första del bygger hon med hjälp av Bachtin upp ett klassifikationssystem för analys av bibelreferenser och visar hur de fungerar hermeneutiskt i den litterära texten.

Där finns tre livshållningar. Den gamla livshållningen som kännetecknas av hårt arbete med dikning och jordbruk, bidrag från en avlägsen statsmakt och en kollektiv känsla av underlägsenhet, och den nya livshållningen som representeras av ett klassmässigt jämlikhetsideal och en värdighetskänsla som inte handlar om prestation. Didrik är den nya livshållningens profet. Vid sidan av dessa två finns hedendomen som inte äger något, inte tror på rättvisa, lever ur hand i mun och ofta gör människan friare än de andra livshållningarna.

Genom att visa hur bibelreferenserna fungerar i den skönlitterära texten blir dessa livshållningar än tydligare och får nya dimensioner. Lidman odlar ju ett konstspråk som har djupa rötter i Bibelns språk som det löd i sven­ska kyrkor fram till 1917, med de förändringar som det genomgick under 1800-talet och med formuleringar som finns i 1917 års översättning, allt sammanknådat i en västerbottnisk dialektform.

Det förvånar mig att Lina Sjöberg inte använder den gamla översättningen i sin analys. Den finns inte ens med i hennes litteraturförteckning. Bibelns receptionshistoria bygger enligt min mening på översättningar, inte på originaltexten. En not i den gamla översättningen säger till exempel att Hagar betyder Främmande, något som säkert bidragit till karakteriseringen av henne. Paulus allegoriska tolkning av Hagar i Galaterbrevet ger ytterligare ett raster åt berättelsen. För mig är bibelbruket viktigt i varje receptionsanalys, inte bara bibeltexten.

Annons
Annons

Lina Sjöberg nöjer sig nu inte med denna Bibeln-i-kulturen analys utan vill också utvinna nya innebörder i den hebreiska bibeltexten. Här begränsar hon sig till de mellanmänskliga och emotionella relationerna i Hagarberättelsen. Hon noterar de gap och inkongruenser som finns där och formulerar fem frågor om relationsdramats innehåll. Dessa frågor används sedan vid en fördjupad analys av Anna-Stava, Didrik och Hagar i romansviten och för en redovisning av tidigare tolkningar av Hagarberättelsen. Den psykosexuella turbulensen mellan huvudkaraktärerna, antydd i den hebreiska texten och även uppsnappad av exegeter, blir tydligt utbroderad och gestaltad i ”Jernbaneeposet”. Utifrån de insikter som romananalysen gett föreslår Lina Sjöberg nya tolkningar av bibeltexten och finner dem överlägsna tidigare tolkningsförslag, eftersom de förklarar gap och inkonsekvenser i bibeltexten och ryms inom de hebreiska formuleringarna.

Lina Sjöbergs avhandling är en mogen frukt av hennes djupa kärlek till skönlitteraturen, Sara Lidmans romankonst och det hebreiska språket. Men hon har genom sina många avgränsningar fokuserat enbart relationsdramat i de analyserade texterna, och därmed utelämnat andra aspekter. Med sina metoder har hon kunnat tydliggöra de tre livshållningar som framträder i Sara Lidmans romansvit och fördjupa tolkningen av de komplicerat motstridiga relationerna mellan Anna-Stava, Didrik och Hagar. Hon har därtill presenterat nya förslag till tolkningar av bibeltexten om Hagar. Hennes välskrivna avhandling är ett utmärkt belägg för att ett intertextuellt studium av skönlitteratur och bibeltexter ökar bibeltolkarens hermeneutiska insikter och skapar nya tolkningsmöjligheter.

Birger Olsson

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons