Annons
Krönika

Birgitta Forsberg:Med tuffare svenska myndigheter hade USA kammat noll

Finansinspektionen på Brunnsgatan i Stockholm.
Finansinspektionen på Brunnsgatan i Stockholm. Foto: Tomas Oneborg

Halsjärn, skampåle och miljardböter. Att svenska myndigheter har varit för slappa mot svenska företag straffar sig. När USA upptäcker försyndelserna ges ingen nåd. Med tuffare inhemsk kontroll hade skandalerna kanske kunnat undvikas.

Under strecket
Publicerad

Nu står då Ericssonchefen Börje Ekholm där med skammen. Liksom cheferna på Swedbank och Danske Bank. Och tidigare även chefsgarnityret på Telia.

Snart måste USA-vännen Ekholm, som bor i USA och har dubbelt medborgarskap, öppna telekombolagets plånbok så att amerikanska myndigheter kan hala upp miljarder i böter.

Eftersom det länge har varit känt att USA agerar världspolis så borde både bolagen och myndigheterna ha anpassat sig.

Att Ekholm och andra nu står vid skampålen utan att få skyla sina ansikten – det får man inte vid spöpålen – är onödigt. Om nordiska myndigheter hade varit tuffare så hade bolagen troligen skött sig bättre och kvävt problemen i sin linda. Därmed hade de sluppit internationell skandal och amerikanskt straff.

Problemet är att myndigheterna inte har pressat bolagen att följa reglerna mot mutbrott och penningtvätt.

För det är ingen brist på regler för myndigheterna att luta sig emot. Den svenska lagen mot mutor omtolkades strax efter millennieskiftet så att företagen inte längre fick dra av kostnaden för utländska mutor och inte fick muta alls, inte ens i Långtbortistan. År 2012 blev det olagligt att inte motverka mutor.

Annons
Annons

När det gäller penningtvätt har Sverige lydigt infört samtliga, allt striktare, EU-direktiv. De två senaste kom 2014 och 2008.

Men problemet är att myndigheterna inte har pressat bolagen att följa reglerna mot mutbrott och penningtvätt. Därtill är företagsböterna så låga att de knappast skrämmer någon och få fälls för mutbrott.

I stället är det till amerikanska myndigheter som Ericsson avsätter 12 miljarder kronor på grund av förväntade böter för mutor i Kina, Djibouti, Indonesien, Kuwait, Saudiarabien och Vietnam.

Det var till USA, och till Nederländerna, som Telia fick böta 7,7 miljarder kronor för mutor i Uzbekistan. Och det är till USA som Swedbank och Danske Bank spås få böta för misstänkt penningtvätt i Baltikum.

Svenska myndigheter har inte gjort mycket åt mutorna. Ericssons muthärva utreder de inte. I Telia, där staten äger en dryg tredjedel och är överlägset största ägare, drog åklagare tre toppar inför rätta. Samtliga blev frikända.

När de gäller penningtvätten varnade både den den ryska centralbanken, (år 2007) och den estniska finansinspektionen (åren 2007, 2009, 2012, 2013 och 2014) Danmarks finansinspektion för misstänkt penningtvätt i Danske Bank.

Den svenska finansinspektionen har bötfällt Nordea och Handelsbanken för bristande kontroll av penningtvätt. Men Swedbank och SEB har inspektionen i stället gett hemliga så kallade slutskrivelser med rekommendationer i stället för böter, har SvD avslöjat.

Lettlands finansinspektion har däremot gett Swedbank böter och Litauen har varnat banken. Nu utreder, bland andra, amerikanska myndigheter banken.

Annons
Annons

Trots att den svenska finansinspektionen kraftigt höjde maxböterna, från 50 miljoner kronor, sommaren 2014, har inspektionen inte dragit trumfkortet med miljardböter gentemot någon storbank.

Det står klart att svaga myndigheter har varit till nackdel för svenska bolag.

Det står i bjärt kontrast till USA. Redan 2001 – efter att Usama bin Ladins terrorister flugit in i World Trade Center – drog landet åt tumskruvarna på världens alla bolag när det gällde finansiering av terrorism och penningtvätt. Snart höjde de amerikanska myndigheterna böterna rejält. Men de nordiska myndigheterna halkade fem–tio år efter.

Det står klart att svaga myndigheter har varit till nackdel för svenska bolag. Detsamma gäller svaga europeiska myndigheter – och regler.

På grund av hård lobbyism från bilindustrin hade Europa mildare utsläppskrav än USA. För att ändå kunna sälja bilar i USA fuskade Volkswagen med sina dieselbilar. Och åkte fast i Kalifornien.

Då EU i stället gick före på miljösidan var det till fördel för europeiska bolag. År 2006 förbjöd EU hälsofarliga tungmetaller som bly och kvicksilver i datorer, mobiltelefoner och annan konsumentelektronik. De europeiska bolagen ställde om, men de amerikanska bolagen halkade efter. Senare kom även USA med liknande regler, följt av Kina.

När regler och tillsynsmyndigheter har varit tuffa har det alltså varit bra för europeiska bolag – under förutsättning att den globala vinden har fortsatt att blåsa i den riktning som regeln indikerade.

I stället för att då och då stå fastkedjade i halsjärn vid skampålen kanske det är dags för svenska företagsledare att tigga om striktare myndigheter, högre böter och hårdare straff. På så vis kan avarter tidigt undvikas. Och amerikanska myndigheter kan jaga på andra jaktmarker.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons