Annons

Johan Carlström:Med växande svensk skuld följer nya risker

Finansminister Magdalena Andersson (S).
Finansminister Magdalena Andersson (S). Foto: Emma-Sofia Olsson

Inte bara hundra utan hundratals miljarder. Så mycket kan coronakrisen kosta den svenska ekonomin. Med en växande statsskuld följer nya risker, särskilt för en liten ekonomi som Sverige.

Under strecket
Publicerad

Drygt fyra procent. Så mycket kommer svensk ekonomi att krympa i år på grund av coronakrisen. Det spår regeringen i samband med onsdagens vårbudget. Men prognosen är mycket osäker, så pass osäker att finansminister Magdalena Andersson inte vill kalla den för en prognos utan en räkneövning.

På en pressträff gjorde finansministern dessutom något mycket ovanligt. Hon presenterade även det alternativscenario som tjänstemännen på finansdepartementet brukar presentera i regeringens budgetar. Och alternativscenariot är mycket dyster läsning. Ekonomin krymper med tio i stället för fyra procent. Det skulle göra att arbetslösheten nästan fördubblas från nuvarande nivå till 13 procent, att jämföra med de nio procent som regeringen presenterar i sin huvudprognos.

Kostnaden för svensk ekonomi skulle bli enorm. Statsskulden skulle öka från 35 till 53 procent av BNP nästa år – och då ingår inga nya satsningar, något som sannolikt skulle krävas givet krisens omfattning och att coronapandemin riskerar att dra ut på tiden.

Annons
Annons

Så här långt uppgår regeringens satsningar till drygt 100 miljarder kronor. Men kostnaden riskerar att bli betydligt högre. Pengarna som Magdalena Andersson budgeterat för gäller bara om regeringen inte förlänger sina krispaket som i de flesta fall bara sträcker sig över några månader. Regeringens i särklass dyraste åtgärder – korttidspermitteringar och sänkta arbetsgivaravgifter – gäller till exempel bara till och med den sista juni.

Det är dessutom högst oklart var slutnotan för korttidspermitteringarna kommer att hamna. Regeringen flaggade tidigare i veckan för att permitteringarna kan kosta mer än 100 miljarder mer än vad som ligger i korten idag, beroende på hur många som kommer att omfattas och hur mycket de går ned i arbetstid.

Magdalena Andersson upprepade på onsdagen dessutom att hon planerar att spendera mer pengar när coronapandemin väl har försvunnit för att kickstarta ekonomin. Det handlar om mer pengar till kommuner och regioner, gröna klimatinvesteringar och olika typer av åtgärder som stimulerar hushållens konsumtion. Regeringen kan, vid behov, också tänka sig att hjälpa krisande storföretag via aktieköp.

Regeringens åtgärdsprogram är inte det enda som kostar. Också företag som går i konkurs och stigande arbetslöshet sätter tydliga spår i statens och kommunernas skatteinkomster. Magdalena Andersson uppskattar i dag kostnaden till hundra miljarder kronor, men siffran kan öka om regeringens domedagsscenario slår in.

Ekonomiska kriser kostar inte bara i form av ökade utgifter och minskade skatteinkomster. När bruttonationalprodukten (BNP) krymper så betyder det, per definition, att värdet av allt som produceras under ett år i Sverige krymper. Förra året uppgick Sveriges BNP till runt 5 000 miljarder kronor. Ett tapp på fyra respektive tio procent betyder alltså att ekonomin krymper med i runda slängar 200 miljarder respektive 500 miljarder kronor. Det är kombinationen av en krympande ekonomi, ökade kostnader och minskande inkomster som gör att statskulden ökar, som andel av BNP, vid djupa ekonomiska kriser.

Annons
Annons

Hur orolig ska man då vara för om statskulden stiger kraftigt?

Den senaste tiden har många experter snarare kritiserat regeringen för att göra för lite än för mycket. Ekonomiprofessor John Hassler har efterlyst satsningar på hundra miljarder i månaden för att hjälpa livskraftiga företag att övervintra krisen. Hundra miljarder är onekligen mycket pengar. Men i förhållande till BNP är summan mindre skräckinjagande – runt två procent. Dessutom skulle utökade stimulanser betyda att statens kostnader för till exempel a-kassan inte ökar lika mycket, samtidigt som skattebortfallet blir mindre. Så här långt är det dessutom mycket billigt för staten att låna pengar.

Sverige har i dag den lägsta statsskulden på fyrtio år och är därför i ett mycket bättre läge än de flesta andra länder att tackla krisen. I USA och Storbritanniens är skulden 100 respektive 80 procent av BNP. I Tyskland, Irland och Finland är skulden runt runt 60 procent, jämfört med under 40 procent i Sverige.

Det betyder inte att Sverige kan spendera hur mycket pengar som helst. Kostnaden för staten att låna pengar kan öka. Historien uppvisar dessutom exempel på att små ekonomier riskerar att straffas mer i form av stigande räntor än större ekonomier när statsskulden ökar. Och det hade inte alls varit bra i ett läge som detta.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons