Annons

Susanna Popova:Medeltida charlataner i vår tid

The Conjurer av Hieronymous Bosch.
The Conjurer av Hieronymous Bosch.

Det som talar genom tiden är avbildningarna av dem som gör ”trolleriet” möjligt.

Under strecket
Publicerad

Hur har vi det med samtiden? Anne-Charlotte Marteus berättade i Expressen (10/9) om dyskalkyliutredningar och medikaliseringen av det faktum att alla barn inte lär sig lika snabbt. Och att en del lär sig väldigt lite. Själv fick hon tvåa i geografi. I dag skulle det kunna kallas visuospatiala inlärningssvårigheter och leda till remiss till logopedklinik.

Författaren Geir Gulliksen försökte i en annan text i samma tidning (7/9) förstå det groteska i 21-åringen Philip Manshaus leende mot journalisterna, när han stod inför rätta för att ha försökt döda så många omkring sig som möjligt. Gulliksen såg vanföreställningar om att den vita rasen är utrotningshotad. Och: ”En annan idé han har tagit till sig från olika sociala mediesajter är tanken om att manligheten är i kris, att den vite mannen är feminiserad och hunsad.”

Själv finner jag det omöjligt att inte associera till författaren och manlighetsgurun Jordan B Peterson och hans vitt spridda tes att män står för ordning och kvinnor för kaos. Hans tes är också att könsgapet på den svenska arbetsmarknaden är resultatet av större valfrihet. Men det finns inget växande könsgap. Andelen kvinnor bland ingenjörer, arkitekter och andra mansdominerade yrken har ökat i Sverige och så har också andelen kvinnor som tagit sig till toppen (Nima Sanandaji, Aftonbladet 21/11-18).

Annons
Annons

Jag googlade charlatan. Franska, av italienska ciarlare, ”prata, sladdra”, en person, som för egen fördels skull utger sig för att vara något som han eller hon inte är.

Illustrationen på Wikipedia fick mig att studsa. Den heter ”The Conjurer”, trollkarlen, och är tillskriven Hieronymous Bosch. Den satt ovanför min säng under hela barndomen och det som då etsade sig fast var varken trollkarlen, eller den lättlurade han har framför sig, utan barnet och hunden.

När jag återser den, är det de åtta vuxna som betraktar bedrägeriet som är det intressanta. En av dem, säkerligen i maskopi med trollkarlen, är ficktjuv och på väg mot dagens insats. En annan pekar ut tjuven för en tredje, men varnar han? Nej. En tittar skenheligt ned, en annan verkar skadeglad och… ja, ni förstår. Trollkarlen agerar på öppet torg och ingen förhindrar att den omisstänksamme, en del skulle säga dumskallen, trillar dit.

”Trollkarlen” är målad någon gång mellan 1530 och 1540. Allt känns igen, och det som talar genom tiden är avbildningarna av dem som gör ”trolleriet” möjligt. Geir Gulliksen säger: ”Och jag tror att många av oss – vuxna kvinnor och män – på allvar måste inse att också vi är med och skapar det här samhället, där hat och brutalitet ser ut att koka under välståndets yta.”

Lägg till den dumhet som växer vilt i offentligheten, så har vi en ganska stor uppgift. Vem av de åtta medlöparna på målningen vill man vara? Ingen? Säg något, då.

Tack Marteus, Gulliksen, Sanandaji och alla andra som beskriver den medeltida samtiden.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons