X
Annons
X
Kommentar

Linda Bakkman: Semesterkilon motverkas delvis av kroppen

Vågen kan påverkas ordentligt av valen vi gör under semestern. Men det finns en inbyggd effekt i kroppen som delvis motarbetar viktuppgång. Ledigheten kan också ge möjlighet till att etablera nya, goda vanor.

Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

För många innebär sommar och semester en ändrad livsstil. Lätta salladsluncher kanske, men också mycket glass, fika, grillmiddagar och vin. För några betyder ledigheten lata dagar på stranden eller i hängmattan och för andra fjällvandringar.

En rad studier visar att vi går upp i vikt under semestern. Även skolbarn tycks ha en större viktökning på sommaren än under skolterminen. Barn som redan är överviktiga verkar vara de som går upp mest medan de med en hälsosam vikt ökar lite eller inte alls.

Om förklaringen består i en minskad energiförbrukning, ett ökat energiintag eller en kombination är emellertid inte helt tydligt. Vad vi däremot vet är att vi går upp i vikt när vi får i oss mer energi än vi gör av med.

Annons
X

Förenklat kan vår energiförbrukning delas upp i tre delar: energin som krävs för att kroppens grundläggande funktioner ska upprätthållas, den så kallade basalmetabolismen; energin som används till att bryta ner mat; och energin som förbrukas under all rörelse av kroppen, vår aktivitetsnivå. För barn och ungdomar som växer finns även en energikostnad kopplad till tillväxt. Den utgiftposten behöver även du som tränar ta höjd för, om du vill öka i muskel- och benmassa.

Basalmetabolismen är den största energiutgiftsposten för de flesta individer medan aktivitetsnivån är den variabel som förklarar de största skillnaderna i total energiförbrukning individer emellan. I aktivitetsnivån räknas inte bara träning och motion utan allt vi gör som inte sker i fysisk eller psykisk vila – att sitta upp förbrukar till exempel 50 procent mer energi än att ligga ner. Med andra ord kan hur mycket du rör på dig under din semester få stor betydelse för ditt totala energikonto.

I den andra änden av ekvationen finns de kalorier vi stoppar i oss. Den som läst mina tidigare texter vet att jag tycker det är olyckligt att likställa energisnålt med nyttigt. Men för den som vill hålla koll på semesterkilona är är det viktigt att välja mat som ger mycket näring och mättnad i relation till hur mycket energi den tillför.

Energin i mat och dryck kommer från protein (4 kcal per gram), fett (9 kcal per gram), kolhydrater (4 kcal per gram) och alkohol (7 kcal per gram). Till kolhydrater hör även kostfibrer som ger ungefär hälften så mycket energi som andra kolhydrater.

Fördelningen av dessa energigivare varierar i olika livsmedel. Olika livsmedel mättar också olika väl och framförallt flytande kalorier har visat sig mätta dåligt. Om vi äter mycket mat vid en måltid så tenderar vi ofta att kompenserar det genom att äta mindre nästa tillfälle. Motsvarande förhållande gäller inte för dryck.

Naturligtvis ska vi inte ägna all vår tid åt att räkna på inkomster och utgifter i någon slags semesterbudget avseende energibalans. Men vi ska vara medvetna om att avstegen från våra rutiner kan få stor effekt på vågen. Med lite kunskap och rätt val behöver ledigheten inte innebära att goda rutiner sätts ur spel, den kan också ge möjligheten till att etablera nya goda vanor och ge tid åt rörelse.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Illustration: Thomas Molén

Bild 1 av 2
Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X