Annons

Mer konst på Moderna kan vara stulen av nazisterna

Moderna museet meddelade nyligen att man återlämnar en målning av Oskar Kokoschka till de rättmätiga judiska arvtagarna. Men SvD kan nu avslöja att fler konstverk i museets samling kan ha stulits från en tysk-judisk konsthandlare som plundrades i Nazityskland.

Under strecket
Publicerad

Nyligen stod det klart att Moderna återlämnar en målning som stulits av nazister till de rättmätiga arvtagarna. Nu kan SvD avslöja att fler verk i samlingen kan vara stulna.

Foto: Prallan Allsten/Moderna museet & Lars PehrsonBild 1 av 3

”Stufen” av Paul Klee, 1929.

Foto: Moderna museetBild 2 av 3

”Konsthandlare Alfred Flechtheim”, Nils Dardel, 1913.

Foto: Prallan Allsten/Moderna museetBild 3 av 3

Nyligen stod det klart att Moderna återlämnar en målning som stulits av nazister till de rättmätiga arvtagarna. Nu kan SvD avslöja att fler verk i samlingen kan vara stulna.

Foto: Prallan Allsten/Moderna museet & Lars PehrsonBild 1 av 1
Nyligen stod det klart att Moderna återlämnar en målning som stulits av nazister till de rättmätiga arvtagarna. Nu kan SvD avslöja att fler verk i samlingen kan vara stulna.
Nyligen stod det klart att Moderna återlämnar en målning som stulits av nazister till de rättmätiga arvtagarna. Nu kan SvD avslöja att fler verk i samlingen kan vara stulna. Foto: Prallan Allsten/Moderna museet & Lars Pehrson

Det var i november 2016 som Moderna museet första gången blev kontaktat av advokaten Markus H Stötzel, företrädare för den tysk-judiske konsthandlaren Alfred Flechtheims ättlingar. Ärendet gällde ”Marquis Joseph de Montesquiou-Fezensac” av Oskar Kokoschka, som museet häromveckan beslutade att återlämna.

Samma höst inleddes ett arbete på Moderna museet för att utröna om fler verk i samlingarna kan misstänktas vara stulna. Dokument som SvD tagit del av visar att ett flertal konstverk nu undersöks, däribland verk av Nils Dardel och Paul Klee.

SvD har tagit del av interna listor på 118 konstverk som undersökts av museet. Konstverken har delats in i tre kategorier: A: Helt klart. B: Genomgånget. C: Under utredning. Konstverk i den första kategorin har avskrivits från misstanke.

Annons
Annons

Verken i kategori B har enligt Ann-Sofi Noring, vice museichef, undersökts på en rad olika sätt. Bland annat genom arkivstudier och intervjuer. I detta arbete har museet också tagit hjälp av den tyska experten Petra Schmidt-Dreyblatt. Enligt Noring har verken kontrollerats mot The Art Loss Register, världens största databas över förvunnen och stulen konst.

Den överväldigande delen av verken på listan har hamnat i kategori A och B.

Men det är verken i sista kategorin, ”C”, som är mer problematiska. Moderna museet har i sina undersökningar märkt dem ”Under undersökning”. Ett av verken i denna kategori var Oskar Kokoschkas målning som återlämnades i början av september. Nu återstår två. Ett verk av Paul Klee, ”Stufen” från 1929, samt Nils Dardels ”Konsthandlare Alfred Flechtheim” från 1913.

Det skulle klassas som ett fall av plundring, då Flechtheim förlorade målningen till följd av förföljelsen mot honom.

Det finns ett häpnadsväckande samband mellan de tre konstverken i kategori ”C”. Verken har kommit till Moderna museet från olika källor under olika perioder, och ändå kan alla kopplas till en enda man: den tysk-judiske konsthandlaren Alfred Flechtheim. Kanske är det en tillfällighet, men det berättar också något om den centrala position Flechtheim hade i Europas konstliv i början av 1900-talet.

Det nu återlämnade konstverket av Kokoschka, "Marquis Joseph de Montesquiou-Fezensac", köptes av Sveriges Nationalmuseum i Tyskland 1934, men överfördes senare till Moderna museets samling. Tavlan inhandlades från Galerie Vömel i Düsseldorf. Konsthandlaren Alex Vömel hade 1933 tagit över Alfred Flechtheims verksamhet och bytt namn på galleriet, när denna tvingats lämna landet på grund av nazisternas förföljelser.

Annons
Annons

”Stufen” av Paul Klee, 1929.

Foto: Moderna museetBild 1 av 1
”Stufen” av Paul Klee, 1929.
”Stufen” av Paul Klee, 1929. Foto: Moderna museet

Paul Klees ”Stufen” kom däremot till Moderna museet så sent som 2004, då tavlan donerades av läkaren och forskaren Carl Gemzell (1910–2007). Verket ingick i en donation om sex målningar av Paul Klee. Enligt proveniensen (konstverkets historia) ställdes tavlan ut på Alfred Flechtheims gallerier före 1933 och visades senare även på Galerie Vömel – som tog över stora delar av Flechtheims samling.

Den tredje konstverket i kategori ”C” är Nils Dardels ”Konsthandlare Alfred Flechtheim”. Dardel målade av Flechtheim 1913 i Paris, där de båda lärde känna varandra. Tavlan härrör från en av Moderna museets mest kända donationer, den från Rolf de Maré.

Konstsamlaren de Maré, som grundade Svenska baletten i Paris, var en av det tidiga 1900-talets kulturella portalfigurer. Bland de verk han donerade finns några av Moderna museets mest kända verk, däribland Picassos ”Joueur de guitare”.

Fram till i somras antogs att Nils Dardel redan 1913 hade överlåtit tavlan till Rolf de Maré, som var konstnärens mecenat. Nyligen hittade dock författaren och Dansmuseets tidigare chef Erik Näslund, som anlitats av Moderna museet för att utreda tavlan, bevis i Rolf de Marés kassabok för att ”Konsthandlare Alfred Flechtheim” i själva verket köptes av de Maré 1933. Från vem framgår dock inte. de Maré kan ha köpt konstverket av Dardel själv, som vid denna tid behövde pengar – något som Erik Näslund lutar åt.

Annons
Annons

”Konsthandlare Alfred Flechtheim”, Nils Dardel, 1913.

Foto: Prallan Allsten/Moderna museetBild 1 av 1

– Efter den stora börskraschen förlorade Nils hela sitt klientel av rika personer som köpte hans konst. Då gick Rolf de Maré in och hjälpte honom, bland annat genom att köpa konst, säger Erik Näslund.

”Konsthandlare Alfred Flechtheim”, Nils Dardel, 1913.
”Konsthandlare Alfred Flechtheim”, Nils Dardel, 1913. Foto: Prallan Allsten/Moderna museet

Markus H Stötzel, som företräder Alfred Flechtheims ättlingar, menar däremot att en hel del pekar på att Flechtheim var ägare till tavlan.

– Han behöll ofta porträtt som konstnärer målade av honom. När han kom till Paris 1933 var han desperat och pank och sökte upp många av sina tidigare kunder för att sälja konst han lyckats smuggla ut ur Nazityskland. Det hade inte varit konstigt om han erbjöd Rolf de Maré att köpa konst, då de kände varandra väl.

Rolf de Maré hade köpt många av samlingens främsta konstverk av Alfred Flechtheim redan före första världskriget. Stötzels teori stöds också av Rolf de Marés dagbok från 1933, där det finns en notering om att han träffar Alfred Flechtheim i Paris. Även Daniel Birnbaum, chef på Moderna museet, tror att tavlan kanske tillhörde Flechtheim.

– Jag har hela tiden haft en känsla av att det kan vara så, att Flechtheim sålde tavlan till Rolf de Maré. Men den svåra frågan är väl om det är ett fall av plundring. De var ju vänner och de Maré köpte i så fall tavlan för att hjälpa honom. 

Annons
Annons

Daniel Birnbaum säger nu att museet har börjat gå igenom alla konstverk av Nils Dardel för att se om det kan finnas andra verk med en liknande historia.

När det gäller Paul Klees ”Stufen” är både Moderna museet och Markus H Stötzel relativt säkra på att tavlan inte är ett fall av plundring.

– Flechtheim representerade Klee fram till 1933, men de flesta tavlorna sålde han mot kommission åt konstnären. Samtidigt vet vi att Flechtheim hade 10–15 Klee-målningar i sin privata samling – där vi ännu inte kunnat identifiera alla. Vi vet att ”Stufen” ställdes ut på Flechtheims galleri, men är nu nästan helt säkra på att just denna ägdes av konstnären själv, säger Stötzel.

Markus H Stötzel berättar däremot att familjen nu undersöker en tavla som inte har märkts som misstänkt av Moderna museet: Georges Braques ”Nature morte au violon” (1911). Även denna tavla ingick i Rolf de Marés donation till Moderna museet.

– Vi vet att denna tavla var en del av Alfred Flechtheims privata samling. Vi vet också att den ställdes ut i Schweiz 1933, så det finns mycket som antyder att den köptes senare av Rolf de Maré. I så fall skulle det klassas som ett fall av plundring, då Flechtheim förlorade målningen till följd av förföljelsen mot honom, säger Markus H Stötzel.

Om det stämmer skulle det vara det klart mest betydande och värdefulla konstverk som hittills ertappats som stulen nazikonst i Moderna museets samling.

– Jag vet inte så mycket om den tavlan, bara att det har varit ett konstverk vi måste titta mer på, säger Daniel Birnbaum.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons