Annons

”Mer tvång behövs när unga begår brott”

Jan Jönsson, socialborgarråd för Liberalerna i Stockholms stad.
Jan Jönsson, socialborgarråd för Liberalerna i Stockholms stad. Foto: Lars Pehrson

Socialtjänsten behöver få ytterligare mandat och verktyg för att ingripa tidigt och ibland kraftfullt för att få barn och unga på rätt väg i livet. Det skriver Jan Jönsson (L).

Under strecket
Publicerad

DEBATT | KRIMINALITET

Nyligen presenterade polisen ny statistik som visar att antalet polisanmälda brott utförda av barn upp till 14 år har ökat med 35 procent mellan 2016 och 2019. Det är en mycket oroande utveckling. Men ingen föds kriminell. Mer behöver göras för att i ett tidigt skede förhindra att barn och unga slår in på en kriminell livsbana.

Socialtjänsten har en avgörande roll för att förebygga att unga hamnar fel i livet, men trots det hörs få socialpolitiska förslag i debatten. Faktum är att många av de straffskärpningar som nu genomförs inte berör de väldigt unga som begår grova brott. Det är därför hög tid att utveckla och uppvärdera socialtjänstens arbete.

Stockholms stad inför nu helt nya riktlinjer för socialtjänstens handläggning av barn- och ungdomsärenden. Tidiga insatser, skolan som skyddsfaktor och samhandling är centrala områden för att utveckla en socialtjänst som kommer in tidigare och tydligare när barn far illa eller är på väg att falla in på fel väg i livet.

När barn som inte är straffmyndiga begår brott är det socialtjänsten som ansvarar för samhällets reaktion. För att snabbt och tydligt markera allvaret när ett barn har begått sitt första brott tillämpar Stockholms stad allvarssamtal inom 48 timmar. I takt med att brottsligheten förgrovats ser vi också ett ökat behov av att polisen kopplas in och utreder barns brottslighet. Det är viktigt inte minst för att upptäcka de äldre grovt kriminella som allt oftare utnyttjar barn för tjänster som att förvara droger och vapen.

Annons
Annons

Även om socialtjänsten kommer in tidigt så behöver åtgärderna dessutom vara skarpare. Med nuvarande lagstiftning är socialtjänstens insatser frivilliga. Om föräldrarna eller den unge själv säger nej, har socialtjänsten ofta fått backa, för att invänta att situationen blir så allvarlig att den unge måste tvångsomhändertas. Det är mycket olyckligt eftersom forskning och erfarenhet visar att ju tidigare insatserna kommer igång, desto större chans att stoppa barnets negativa utveckling.

Därför är det nödvändigt för socialtjänsten att kunna göra insatserna tvingande även om samtycke uteblir. Redan i dag finns skrivningar i lagen om vård av unga, LVU, som ger möjlighet till förebyggande tvångsåtgärder, så kallat mellantvång. Lagstiftningen har dock mycket sällan utnyttjats i Sverige och aldrig i Stockholm. Men från och med nu ska Stockholms socialtjänst alltid överväga mellantvång, vid destruktivt beteende där den unge inte förstår konsekvenserna för framtiden.

Går det så långt som till rån eller andra grova brott, behöver den unge tvångsomhändertas för att genomgå behandling på sluten institution. I ett antal uppmärksammade fall med unga som begått omfattande och mycket grov brottslighet har i stället placering gjorts enligt så kallat LVU i hemmet, alltså att den unge står under tvång men är kvar hemma. De har då kunnat fortsätta begå ytterligare grova brott och insatsen har således förvärrat en redan allvarlig situation. I riktlinjerna slås nu fast att LVU i hemmet inte får förekomma annat än mycket kortvarigt i samband med utslussning från slutenvården.

Annons
Annons

En lyckad skolgång är den enskilt viktigaste faktorn för att det sedan ska gå bra i livet. För första gången görs nu socialtjänsten medansvarig för ungas skolgång, och barns rätt till utbildning blir en central utgångspunkt för riktlinjerna. Utan framgång i skolan, blir övriga insatser från socialtjänsten i praktiken meningslösa.

Det innebär att socialtjänsten i Stockholm kommer att prioritera stödinsatser för att stabilisera skolgången för barn som är i riskzon. Det kan exempelvis handla om särskilt kvalificerade kontaktpersoner som ges i uppdrag att finnas både i skol- och hemmiljö, liksom att familjebehandling inriktas mot att stärka samarbetet mellan vårdnadshavare och skola.

Jag har som ett av mina mål som socialborgarråd att öka samhandlingen mellan viktiga aktörer kring barn och unga. Varje enskild aktör kan inte ha sin egen åtgärdsplan. I stället måste socialtjänst, skola, polis och andra aktörer som finns runt ett barn kontinuerligt samlas för att gemensamt enas om en lägesbild och vilka konkreta åtgärder som man tillsammans ska vidta.

En faktor som i många fall kan utgöra ett hinder för effektiv samhandling kring barn som far illa är sekretessen. Socialtjänstens sekretess är viktig, men blir kontraproduktiv när samarbetet omöjliggörs och det leder till att barnets situation förvärras. Det har dock visat sig att när vårdnadshavare tillfrågas om att ge sitt godkännande för socialtjänsten, skolan och polisen att arbeta kring barnet, utan hinder av sekretess, så säger nästan alla ja. Därför ska socialtjänsten regelmässigt efterfråga medgivande om att bryta sekretessen.

För att bekämpa brottsligheten behövs insatser både från polisen och från kommunen. Polisens ingripande insatser är viktiga för att sätta fast tungt kriminella personer, men utan förebyggande insatser kommer tillströmningen av unga till de kriminella gängen att fortsätta.

Socialtjänsten behöver få ytterligare mandat och verktyg för att ingripa tidigt och ibland kraftfullt för att få barn och unga på rätt väg i livet. Regeringen behöver sätta fart på arbetet med att utveckla effektivare lagstiftning även på socialtjänstens område, inte enbart inom straffrätten. Men socialtjänsten har redan i dag många verktyg som kan och ska utnyttjas. I Stockholms stad vill vi därför nu upphöja socialtjänstens viktiga roll i det brottsförebyggande arbetet, så att fler barn får den trygga uppväxt de har rätt till.

Jan Jönsson (L)
socialborgarråd Stockholms stad

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons