Annons

Janerik Larsson:Mera om massiva och dödliga klasskillnader

Klasskillnad...
Klasskillnad... Foto: Marco Garcia

En rapport från 2010 baserad på statistik från sent 90-tal och tidigt 2000-tal är underlaget för en uppgift i Aftonbladet om massiva och dödliga klasskillnader. Vad de beror på är en annan fråga.

Under strecket
Publicerad

Jag har i två inlägg som samlades här ställt frågan varifrån denna sakuppgift på Aftonbladets ledarsida hämtades:

Klasskillnaderna i Stockholm är massiva. Och dödliga – en högutbildad person i Danderyd lever i genomsnitt 18 år längre än en lågutbildad i Vårby, enligt landstingets Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin.

Det skrev Susanna Kierkegaard på Aftonbladets ledarsida.

Jag skrev därför följande:

 Kvar står alltså frågan var uppgiften om 18 år kommer från samt givetvis en förklaring till vad som verkligen skapar skillnader i hälsa - är det var man bor eller är förklaringarna att söka på annat håll som jag antyder i min text ovan?

I min text hänvisade jag till rapporten  Ojämn fördelning av dagligrökare innebär ojämlik hälsa. 

Här kan man bl a läsa:

Rökning är vanligast bland män och enligt statistik är den procentuella andelen dagligrökare kraftigt varierande mellan kommuner. I Danderyd röker 3 procent av männen, medan motsvarande andel i Södertälje är 22,6 procent. Även bland kvinnor är förekomsten av dagligrökning ojämnt fördelad. Flest rökande kvinnor finns i Farsta där andelen är 16,7 procent, och minst i Danderyd där 5 procent är dagligrökare.

Annons
Annons

Jag har nu fått svar från den person som åberopas i materialet Aftonbladets ledarskribent hänvisar till, Bo Burström professor/överläkare i socialmedicin på Karolinska Institutet, institutionen för folkhälsovetenskap; Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns sjukvårdsområde.

Han skriver:

Jag har förstått att du undrar över varifrån uppgiften om 18 års skillnad i förväntad medellivslängd kommer. Den finns framräknad i en rapport vi skrev år 2010 (Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Stockholms län - öppna jämförelser 2010. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:4). Jag bifogar nätversionen.

I rapporten beräknade vi förväntad medellivslängd vid födelsen för kvinnor och män, per kommun och stadsdel i länet, dels för hela området; dels uppdelat på kort (=högst 3 års gymnasieutbildning) och lång (=mer än 3 års gymnasieutbildning) utbildning. Vi gjorde också motsvarande beräkningar av förväntad medellivslängd vid födelsen för kvinnor och män i den samlade befolkningen i de 16 bostadsområden i länet som varit föremål för den s.k. Storstadssatsningen 1999-2004. Diagrammen finns på sid 74-77 i rapporten.

I rapporten lades tonvikten vid områdesskillnader i hälsa, vilka till stor del beror på skillnader i befolkningssammansättning mellan områden med avseende på bl.a. utbildningsnivå (vilket i sin tur medför skillnader i livsvillkor och levnadsvanor, som i sin tur påverkar hälsan).

En journalist som som arbetade med TV-programmet läste rapporten och noterade den stora skillnaden i förväntad livslängd (figur 49) mellan en man med lång utbildning i Danderyd (83,8 år) och en man med kort utbildning i Storstadssatsningens områden (65,7 år). Skillnaden är 18,1 år. I inslaget tog han Vårby Gård som exempel på ett av Storstadssatsningens områden (Vårby Gård ingick bland dessa), för att konkretisera och illustrera skillnaden mot Danderyd. Det är alltså korrekta siffror som ligger till grund för uppgiften om 18 års skillnad. I vår rapport hade vi dock valt att betona skillnader mellan befolkningen i olika områden, mer än mellan en högutbildad person i Danderyd och en lågutbildad person i ett av Storstadssatsningens områden. Beräkningarna grundades på data för perioden 2003-2007 för områden; för perioden 1998-2007 för analyser uppdelat på utbildningsnivå, som kräver mer data.

Annons
Annons

Det är ett faktum att det finns stora skillnader i olika mått på hälsa och förväntad livslängd mellan områden i Stockholms län. I en liknande rapport vi gjorde år 2014 hade skillnaden i förväntad livslängd mellan män i Storstadssatsningens områden och män i Danderyd ökat från 5,7 år 2003-3007 till 6,5 år 2007-2011. Se bifogad länk till rapporten. https://www.folkhalsoguiden.se/material/rapporter/livsvillkor/

Skillnaderna mellan utbildningsgrupper är också större i Stockholms län än i riket. SCB har gjort beräkningar (år 2011) av skillnader i förväntad återstående förväntad livslängd vid 30 års ålder mellan män med förgymnasial och eftergymnasial utbildning. I riket skiljer det 5,2 år; i Stockholms län 6,9 år.

Från 2012 till 2017 har enligt SCB återstående förväntad livslängd vid 30 års ålder minskat (-0,2 år) för kvinnor med förgymnasial utbildning; förändringen är 0,0 år för motsvarande män. Bland män med eftergymnasial utbildning var ökningen 1,0 år under perioden; 0,6 år bland kvinnor. Således ökar skillnaderna mellan grupper med olika utbildningsnivå. Det finns också ett samspel mellan olika sociala bakgrundsfaktorer och bostadsregion (se bifogad länk).

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/demografisk-analys/pong/statistiknyhet/demografisk-analys-livslangdstabeller-efter-utbildningsniva/

Den nätversion Burström hänvisar till heter Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Stockholms län - öppna jämförelser 2010. (Jag har intet hittat en länk till denna; Burström skickade mig en pdf.)

Annons
Annons

Det är ett material som socialdemokraterna använt i sitt politiska arbete.

Det S-materialet inför valet 2014 avslutas: Vi kommer att utveckla en nationell handlingsplan för jämlik och jämställd hälsa.

I min text hänvisade jag också till en essä av Fredrik Segerfeldt i Smedjan som punkterar det diffusa talet om klassamhälle.

I den skriver han bl a:

Den del av vänstern som intresserar sig mer för klass än för identitet har rätt: Sverige är ett klassamhälle. I ett fritt samhälle kommer nämligen skillnader att märkas – både ekonomiska, sociala och kulturella – som ett naturligt resultat av att människor har olika intressen, olika mål och olika livsstil. Alternativet vore att hindra dem från det, avskaffa äganderätten och göra sig av med meritokratin – för att göra sig av med ett problem som i jämförelse är trivialt.

(- - -)

Visst är Sverige ett klassamhälle. Nej, ägandet av produktionsmedlen ligger varken i staten eller fackens händer. Ja, vi har skillnader i inkomst. Och ja, det finns skillnader i bildning och smak. Frågan är bara vad vi ska dra för slutsatser av dessa konstateranden.

Om man definierar klassamhället med dessa tre komponenter skulle dess avskaffande kräva att den privata äganderätten och den fria företagsamheten försvann, att arbetsgivare förbjöds att betala attraktiv personal höga löner och att staten tränger sig in i varje individs intellektuella liv för att se till att alla medborgare kan lika mycket om exempelvis litteratur. Det finns som bekant samhällen som har genomfört sådana experiment och hur det gick känner vi väl till.

.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons