Annons

Nato det ansvarsfulla vägvalet för Sverige

Före detta försvarsminister Sten Tolgfors och försvarsdebattören Mike Winnerstig anser att Sverige bäst försvaras tillsammans med andra länder. Därför är ett Nato-medlemskap det ansvarsfulla vägvalet för Sverige.

Under strecket
Publicerad

Sten Tolgfors och Mike Winnerstig

Foto: FOI och Tomas Oneborg Bild 1 av 1

Sten Tolgfors och Mike Winnerstig

Foto: FOI och Tomas Oneborg Bild 1 av 1
Sten Tolgfors och Mike Winnerstig
Sten Tolgfors och Mike Winnerstig Foto: FOI och Tomas Oneborg

DEBATT | BALTOPS

Sverige och Finland är starkare tillsammans, men inte starka nog inför ett möjligt stormaktshot.

På fredagen inleds den årliga Nato-övningen Baltops, där Sverige deltar tillsammans med Finland, Georgien och ett stort antal Nato-länder. Sannolikt kommer vi att se några mindre, yrvakna protester mot Sveriges nära samarbete med Nato, precis som mot flygövningen Arctic Challenge (ACE). Dessa bygger dock på en helt föråldrad bild av svensk försvars- och säkerhetspolitik. Även opinionsläget har förändrats påtagligt; idén om att Sverige bäst försvaras tillsammans med andra länder har slagit rot.
Säkerhetspolitiken och försvarspolitiken måste förstärka varandra. Försvaret ska vara en tröskel för angrepp på Sverige. Då måste också säkerhetspolitiken utvecklas för att höja den krigsavhållande tröskeln.

Annons
Annons

Försvarsanslagen kommer att ligga runt 1 procent av BNP de kommande åren. Det är lågt givet den säkerhetspolitiska dynamiken i närområdet, men närmast oavsett en anslagsöknings storlek räcker inte detta för att Sverige ensamt ska kunna försvara sig mot ett uthålligt angrepp från en rustande stormakt. Det kunde Sverige inte heller under det kalla kriget, då anslagen låg över 3 procent av BNP. Då liksom nu var idén att hålla ut tills stöd från NATO anlände. Det behövs alltså något mer, utöver höjda anslag.

Ett enskilt angrepp, riktat enbart mot Sverige, sågs som osannolikt i försvarsberedningens rapport 2014. Det går dock inte att utesluta militära incidenter eller hot. Det går inte heller att se att ett land i närområdet skulle hotas av angrepp, utan att detta också skulle påverka andra länder. Och samtliga dessa länder - utom ett enda - är med i Nato.

**Sverige måste ha ett försvar **som med hög tillgänglighet och rörlighet kan möta hot och utgöra en tröskel mot angrepp, samt i yttersta fall värna landet till dess stöd anländer.

Gällande säkerhetspolitisk linje är att hot mot freden och vår säkerhet avvärjs bäst i gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer. Det slås i årets försvarsproposition fast att Sverige inte står ”ensamt inför hoten”. Propositionen understryker också att den transatlantiska länken – det vill säga Nato – är ”avgörande för Europas säkerhet och bör stärkas”.

Natos utvidgning anses ha ”gynnat säkerheten i Europa, inklusive för Sverige och vårt närområde.” Värdlandsavtalet med Nato ger Sverige förutsättningar att ge och ta emot militärt stöd. Försvarsmakten ska få utbyta information om nationell försvarsplanering med de nordiska länderna och ”andra aktörer” i närområdet.

Annons
Annons

Denna inriktning är bra; säkerhet måste byggas med andra länder. Därför behövs gemensamma övningar som Baltops och ACE. Den militära alliansfriheten innebär numera bara avsaknad av försvarsgarantier, och vare sig motiveras eller förklaras i propositionen.

Men avsaknad av säkerhetsgarantier bidrar inte till att höja tröskeln mot angrepp. Tvärtom kan det framstå som mindre kostsamt att hota Sverige än andra länder i närområdet, just därför att vi saknar sådana garantier.

Försvarssamarbetet med Finland möter begränsningar så länge Sverige och Finland står utan säkerhetsgarantier från andra. Sverige och Finland är starkare tillsammans, men inte starka nog inför ett möjligt stormaktshot.

I de baltiska staterna finns en oro för att Ryssland ska utmana ländernas integritet. Regelrätta militära angrepp utesluts inte längre även om få bedömer det sannolikt. Estland, Lettland och Litauen omfattas fullt ut av NATO:s säkerhetsgarantier. NATO stärker sin närvaro i Baltikum. De baltiska staterna är EU-medlemmar. Politiska eller ekonomiska påtryckningar mot Baltikum vore en omedelbar fråga för hela Europa, inklusive Sverige.

**USA har återförsäkrat **de baltiska staternas säkerhet. USA:s ställning i världen bygger på trovärdiga säkerhetsgarantier för landets allierade. Skulle tilltron till dessa garantier svikta, så skulle USAs inflytande i världen minska drastiskt.
Men för att USA skall kunna ta ansvar för säkerhet i Östersjöområdet är samtliga Östersjöländer av vikt. För Baltikums försvar behöver hela Östersjöregionen tas in i perspektivet.
Därmed blir Sverige och Finland viktiga på ett annat sätt än under det kalla kriget. Då handlade det för oss om att hålla ut till dess att stöd från andra anlände. Nu handlar det också om att våra baltiska grannar behöver kunna hålla ut till dess att fullt Nato-stöd anländer.
En stark bilateral relation till USA är nödvändig, men ett Nato-medlemskap är det ansvarsfulla vägvalet för Sverige. Det skulle skapa högsta tänkbara tröskel mot militär aggression – precis det som försvarspolitiken syftar till att åstadkomma.

Sten Tolgfors

försvarsminister 2007–2012

Mike Winnerstig

fil. dr. i statsvetenskap och ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons