Annons

Årets mest lästa SvD-reportage – missade du något?

Miljardärernas recept mot undergången, förutsägelser om nästa finanskris och en personlig betraktelse över utbrändhet. Här är reportagen som väckt störst intresse hos SvD:s läsare under 2018.

Under strecket
Publicerad

Illustration: Moa Hoff

Bild 1 av 1

1 / 10

Om ensamheten som nybliven förälder

Illustration: Moa Hoff
Illustration: Moa Hoff

Madelaine Levy har skrivit ett av årets mest lästa reportage, som handlar om hennes tid som mamma. Texten handlar om att hon trots barnens ständiga närvaro känner sig väldigt ensam.

”Umgänget med nära vänner pressas in i det stressade tempot. Det blir 45 minuter på stan mitt under värsta lunchrusningen. Eller en eftermiddag med två andra familjer då ingen sitter ner; det finns ju alltid en ettåring som försöker stoppa Lego i munnen, en tvååring som vill ha välling, en treåring som måste ha torra strumpor. Kanske finns det människor som kan känna djup samvaro under dessa omständigheter. Jag är inte en av dem.”

Reportaget fick stor spridning, och många läsare hörde av sig till Madelaine Levy efter publiceringen med egna berättelser. SvD samlade några av kommentarerna här.

Annons
Annons
Foto: Emma-Sofia OlssonBild 1 av 1

2 / 10

När bostadsmarknaden svänger

Foto: Emma-Sofia Olsson

I ”Skambudens tid – klipp och bittra bakslag” får vi följa tre par som ska byta bostad i Stockholm just när bostadsmarknaden börjar svänga. Vissa har tur, och lyckas göra rejäla klipp. Andra får det svårare, som Miguel och Alexandra som får problem att sälja lägenheten efter ett mord i deras bostadsområde.

Mäklarsamfundets Joakim Lusensky säger i texten att det svajiga läget gynnar köparna, eftersom säljarna blir mer nervösa över prisutvecklingen. Samtidigt varnar en professor på Handelshögskolan för att situationen kan innebära att spekulanter hetsas att betala överpris.

Paren i Christian Dauns text beskriver frustrationen över att bo i Stockholm, där småbarnsföräldrar får rådet att inte ställa sina barn i den kommunala bostadskön eftersom det troligen ändå inte kommer att leda till en bostad inom överskådlig tid.

Annons
Annons
Foto: Staffan LöwstedtBild 1 av 1

3 / 10

Många kände igen sig i betraktelse om utbrändhet

Foto: Staffan Löwstedt

SvD-medarbetaren Adam Svanells text om hans erfarenheter av utmattningssyndrom berörde många läsare. Han blev sjukskriven i november 2016 efter en hektisk arbetshöst då han även skrev på en bok vid sidan av arbetet på tidningen.

”Hela hösten har jag haft svårt att sova, svårt att fokusera, svårt att slappna av”, skriver han i reportaget.

Reportaget diskuterar vad som gjort att allt fler personer går in i väggen trots att den västerländska människan – materiellt sett – aldrig haft det så bra som nu. Mycket tyder på att en av orsakerna är att vi skapat en ”manisk utvecklingskultur”, där allt i livet förvandlas till projekt som det sedan inte finns tid för.

”I ett sådant samhälle är det ju inte konstigt om man ser tillvaron som en tävling och sina medmänniskor som konkurrenter. Men det är en tävling som aldrig tar slut – man kan alltid bli mer framgångsrik, mer beundransvärd, rikare, smalare, smartare.”

Annons
Annons

”När jag jobbade där kändes det som en betongkyrka där man väntade på kungaparet. Det var Ebba och Horace”, säger Linnea som jobbade på kulturscenen Forum i flera år.

Foto: Malin Hoelstad, Jonas Ekströmer/TTBild 1 av 1

4 / 10

Kartläggning av Arnaults väg till finkulturen

”När jag jobbade där kändes det som en betongkyrka där man väntade på kungaparet. Det var Ebba och Horace”, säger Linnea som jobbade på kulturscenen Forum i flera år.
”När jag jobbade där kändes det som en betongkyrka där man väntade på kungaparet. Det var Ebba och Horace”, säger Linnea som jobbade på kulturscenen Forum i flera år. Foto: Malin Hoelstad, Jonas Ekströmer/TT

Nästa reportage har koppling till ett av årets stora nyhetsskeenden: den våldtäktsdömde Jean-Claude Arnault och hans relation till Svenska Akademien och andra kulturinstitutioner. Malena Rydell och Sam Sundberg skrev flera längre artiklar om Arnault och Akademien under året. I den här kartlägger de hur Arnault och hans krets tog sig in i den svenska högkulturens centrum.

– Han vårdade de kontakterna väl. De hade bildat ett slags brödraskap, han och Horace Engdahl och Stig Larsson. Hans respekt för dem och Akademien var djup. Det skrattade vi åt ibland, hans hovsamhet, säger en av intervjupersonerna i texten.

En stor del av reportaget handlar om Arnaults kulturprojekt Forum. Hit kom många personer som drömde om en plats i kulturvärlden, vilket kan vara en förklaring till att det kvinnoförnedrande beteendet tilläts fortgå under så många år. Skribenterna har intervjuat flera så kallade Forumflickor, som arbetat på Arnaults klubb.

Annons
Annons

Grafik: Liv Widell

Bild 1 av 1

5 / 10

Nästa finanskris kan bli värre än någonsin

Grafik: Liv Widell
Grafik: Liv Widell

I dessa tider när högkonjunkturen är på väg att bytas mot en lågkonjunktur skrev SvD-skribenten Tomas Lundin ett reportage om vad vi kan vänta oss av nästa ekonomiska kris. Hans slutsatser är oroväckande.

Det är mycket möjligt att framtidens kris blir värre än sist – med handelskrig, uppblåsta företagslån och valutor, stigande räntor och populism.

I texten pekar Tomas Lundin på sju faktorer som talar för ett sådant scenario. Bland dessa finns bland annat en amerikansk president, ett gigantiskt skuldberg och en kris för euron.

”Hur sannolikt detta är vet ingen, allt för många osäkra faktorer spelar in. Men en sak som man med säkerhet kan konstatera är att en abrupt och massiv nedkylning skulle drabba en värld som har dragit få lärdomar av finanskrisen 2008 och som i dag är mer sårbar än förra gången”, skriver han.

Annons
Annons
Foto: Staffan LöwstedtBild 1 av 1

6 / 10

Inte helt lätt att leva utan smartphone

Foto: Staffan Löwstedt

Vad skulle hända om du låste in din Iphone i källaren i en månad och tog en ”digital detox”? Frilansjournalisten Lars Berge testade.

Resultatet blev svettiga lakan, återfall och en svår avvänjningsprocess. I hans text får vi bland annat möta terapeuten Patrik Wincent, som förespråkar mobilfria zoner i hemmen.

– Du tar i genomsnitt upp din mobil 300 gånger under en dag. Det gör att din hjärna fastnar i en dopaminloop. Att plötsligt upphöra med snabba belöningar kommer att framkalla ångest, säger han.

Vi träffar även Loren Brichter, programmeraren som uppfann funktionen på Iphone som gör att innehållet uppdateras när du drar med ett finger över skärmen, pull-to-refresh. Loren Brichter funderar över vad hans skapelse egentligen gett världen.

"Jag har ägnat timmar, veckor och månader åt att fundera på ifall något jag har gjort egentligen har påverkat mänskligheten alls i någon positiv riktning…"

Annons
Annons
Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 1

7 / 10

Reportage om salafismens framväxt

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

En annan av årets mest lästa texter i SvD är ett reportage av Erica Treijs och Frida Svensson om salafismens framfart i Sverige. De besökte bland annat Borås, där myndigheterna befarar att en ny islamisk skola kan förstärka segregationen i stadens utsatta områden.

Texten handlar också om att jihadisternas propaganda nu inte längre uppmanar till resor för deltagande i stridigheter i Syrien. I stället uppmanas svenska muslimer separera sig från det övriga samhället.

Peder Englund, chef för Borås säkerhetsavdelning CKS, säger att situationen är allvarlig.

– Religionsfriheten är jätteviktig att slå vakt om. Men när vi ser effekterna av en radikal tolkning av islam och hur det slår mot demokratin, vår värdegrund och människors frihet, så måste man sätta stopp, säger han.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

8 / 10

Så ska miljardärerna överleva undergången

Många av oss har säkerligen funderat över vad just vi skulle göra om civilisationen skulle rämna, oavsett om det handlar om ett skenande klimat eller masspandemier. I en uppmärksammad text av den amerikanske professorn Douglas Rushkoff visar det sig att även miljardärerna har lagt stor tankemöda åt undergångsscenarier.

Eller rättare sagt har de ägnat mycket tid och kraft åt att fundera över tekniken som kan rädda oss ur en sådan situation – som underjordiska bunkrar och egen säkerhetspersonal.

”De var inte intresserade av hur man undviker en katastrof – de är övertygade om att det redan har gått för långt”, skriver Rushkoff om sitt möte med miljardärerna.

Han ser en fara i att en pessimistisk framtidstro gör att tekniken används ”på antisociala och söndrande sätt”.

Annons
Annons

Heimdals ordförande Pontus Westerholm tackar Jimmie Åkesson för ett intressant tal.

Foto: Malena Rydell, Lars PehrsonBild 1 av 1

9 / 10

Kan SD bli nya S?

Heimdals ordförande Pontus Westerholm tackar Jimmie Åkesson för ett intressant tal.
Heimdals ordförande Pontus Westerholm tackar Jimmie Åkesson för ett intressant tal. Foto: Malena Rydell, Lars Pehrson

Malena Rydell har skrivit ett annat av årets mest uppmärksammade reportage. ”Så ska SD:s intellektuella elit ta över kulturen” handlar om studentföreningen Heimdal i Uppsala, som länge varit en viktig institution för den svenska konservatismen.

Vi får följa Jimmie Åkesson under ett framträdande på Heimdal, där SD-ledaren intar en mer akademisk aura än vad vi är vana vid. Här får han frågor om partiets ideologiska grund, och Åkesson tipsar om Rudolf Kjellén och Teodor Holmberg.

SD:s nazistiska förflutna har varit föremål för många texter, men få reportage har likt Malena Rydells undersökt partiets ideologiska kopplingar till nationalismen. När nu nationalismen samtidigt är på frammarsch har allt fler högersinnade vänt blicken mot SD som en räddande kraft. Men för att få verkligt inflytande måste man behärska den idéproducerande delen av samhället, menar en av intervjupersonerna.

– Det är bra att ha brett folkligt stöd, det ska man väl eftersträva, men det är otillräckligt om man vill förändra samhället i grunden, säger han.

Annons
Annons
Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

10 / 10

Om Handelsbankens ”förtryckarkultur”

Foto: Tomas Oneborg

”Det här är berättelsen om Handelsbankens arbetsmiljö – där problemen sträcker sig långt utanför den avdelning som nyligen schavotterade i medierna.”

Så skriver Birgitta Forsberg i sin uppmärksammade text om den interna kritiken mot Handelsbankens personalpolitik. Hon har pratat med flera anställda som vittnar om en destruktiv miljö på banken.

Till skillnad från andra banker är makten inom Handelsbanken mer lokalt förankrad. På grund av att de centrala cheferna därigenom har mindre inflytande har det blivit viktigare för dem att vinna prestige genom bland annat interna konkurrenstävlingar.

Det, i sin tur, har lett till en besvärlig situation för personerna som är längre ner i hierarkin. Cheferna har bland annat lagt stor vikt vid kvinnornas utseende vid anställningsprocesserna.

– Några av dem utnyttjade sin makt till att försöka pressa tjejer, inte bara assistenter utan även analytiker och andra kvinnor, i säng, säger en av intervjupersonerna.

Tre andra populära SvD-reportage under året:

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons