Annons

Metoouppropen till regeringen: ”Vad är detta för ickesvar?!”

Företrädare för de 65 #metoouppropen.
Företrädare för de 65 #metoouppropen. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

I mars fick regeringen en åtgärdslista på sju punkter från de 65 metoo-uppropen. Här svarar regeringskansliet på vad som gjorts. Och får svar på tal från företrädare för grupperna.

Under strecket
Publicerad

Förra jämställdhetsministern Åsa Regnér träffar kvinnor från #metouppropen i mars 2018.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

1 / 7

Fortsätt läsa…

Använd #metoo-uppropens expertis i statliga utredningar

Regeringskansliet: Statliga utredningarnas arbete regleras i kommittéförordningen. Enligt den kan utredningar biträdas av sakkunniga och experter som utses av Regeringskansliet. Utredningar bestämmer i övrigt själva hur de ska lägga upp sitt arbete utifrån förordningen. Många utredningar använder sig av referensgrupper med till exempel företrädare för civilsamhället. 

Inom Regeringskansliet används också sakråd som metod för att samråda med civilsamhället. Metoden kompletterar andra samrådsformer, såsom remissförfarandet. Det kan bland till exempel handla om att inhämta perspektiv initialt i en process eller diskutera och belysa förslag från en statlig utredning. Sakråd används bland annat regelbundet i jämställdhetsfrågor.

Lina Stenberg, politikeruppropet #imaktenskorridorer:

Vi i #imaktenskorridorer har inte varit delaktiga i någon utredning. Självklart kan regeringen använda vår expertis. Till exempel inrätta ett särskilt råd, antingen kopplat till departementet eller jämställdhetsmyndigheten.

Ninni Carlsson, #orosanmälan, socialarbetarnas upprop.

Jag har som våldsforskare i socialt arbete, under våren 2018 deltagit i referensgruppen för den kartläggning som Universitets- och högskolerådet genomför av hur Sveriges lärosäten arbetar när de får kännedom om misstänkta sexuella trakasserier och hur de arbetar med att förebygga dem. Lisa Salmonsson har deltagit i samma arbete som forskare och admin för #Akademiuppropet och har där gjort intervjuer med kvinnor som vittnade i det uppropet.

Förra jämställdhetsministern Åsa Regnér träffar kvinnor från #metouppropen i mars 2018.
Förra jämställdhetsministern Åsa Regnér träffar kvinnor från #metouppropen i mars 2018. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons
Annons

Jämställdhetsminister Lena Hallengren.

Foto: Christine Olsson/TT Bild 1 av 1

2 / 7

Satsningar på sex-, samlevnads- och samtyckesundervisning

Regeringskansliet: Skolverket har fått 50 miljoner kronor för att genomföra insatser och fördela medel för att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen och arbetet mot kränkande behandling i skolan i syfte att stärka det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. 20 miljoner går till Skolverkets egna insatser och 20 miljoner fördelas till civilsamhällesorganisationer som erbjuder skolpersonal kompetensutveckling i arbetet med sex- och samlevnadsundervisning och mot kränkande behandling. Skolverket har också fått i uppdrag att se över behovet av läroplansförändringar för att stödja sex- och samlevnadsundervisningen. 10 miljoner har avsatts till Brottsoffermyndigheten för att informera och utbilda med anledning av samtyckeslagen.

Lotten Sunna, #utanskyddsnät (för flickor, kvinnor och icke-binära i missbruk, kriminalitet och prostitution)

Det är också viktigt att personal i skolan och förskolan, såväl lärare och kuratorer som hälsovårdspersonal, får utbildning i hur de ska känna igen barn som utsatts för sexuella övergrepp och verktyg att hantera det och se till att barnen får hjälp och skydd.

Gabriella Kärnekull Wolfe, #intedinhora
Det framstår som att satsningarna framförallt syftar till att förbättra sex- och samlevnadsundervisningen för att minska sexuella kränkningar i skolan. Det är förstås jättebra, men det hjälper inte dem som utsätts för sexuella övergrepp utanför skolan. Vi vill se en sex- och samlevnadsundervisning som även informerar eleverna om deras rättigheter och skyldigheter utanför skolans väggar.

Maja Stridsberg, #sistabriefen (kvinnor inom reklam, pr och kommunikation)

Otrolig låga summor. Som referens lägger Stockholms stad 700 miljoner kronor på att utveckla en ny skolplattform.

Julia-Desirée Obitian, #tystiklassen

Man bör också satsa på porr- och våldsfilter på alla skolor, samt samtyckesundervisning.

Ninni Carlsson, #orosanmälan.

Det behövs ett förebyggande arbete mot sexuella övergrepp mot barn. Detta hanteras idag inte som något obligatoriskt inom för- och grundskolan. Det finns mycket forskning om pedagogiska förebyggande program.

Jämställdhetsminister Lena Hallengren.
Jämställdhetsminister Lena Hallengren. Foto: Christine Olsson/TT
Annons
Annons
Foto: JESSICA GOW/TT Bild 1 av 1

3 / 7

Foto: JESSICA GOW/TT

Inför nationell visselblåsarfunktion för landets skolor

Regeringskansliet: Utbildningsanordnare ska arbeta förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter, till exempel mot sexuella trakasserier. Diskrimineringsombudsmannen (DO) kan utdöma vite till en huvudman för utbildning som inte följer diskrimineringslagens bestämmelser. Rektorn på en skola har utredningsskyldighet så fort det kommer till skolledningens kännedom att något oegentligt har förekommit, oberoende av hur informationen har kommit fram.

Vid Skolinspektionen finns Barn- och elevombudet som ska tillvarata barns och elevers rättigheter i skolan genom att se till att förskolor och skolor följer den del av skollagen som handlar om kränkande behandling.

Lina Stenberg, #imaktenskorridorer

Elevombudsmannen har alldeles för lite resurser och fel mandat för att kunna agera visselblåsarfunktion för elever. Det kan inte vara upp till skolan att antingen hjälpa eller inte hjälpa elever som utsätts, det måste vara rättssäkert och jämnt över alla skolor/kommuner!

Anna Velander Gisslén, #metoobackstage

Vad är detta för ickesvar!? Eller missar jag något? Förstår inte, vad innebär detta? Ingen åtgärd alls? Och "kan utdöma vite" känns onekligen klent, större ansvar behövs.

Maja Stridsberg, #sistabriefen

Gustav Fridolin ville att ansvaret förflyttades från DO till Skolinspektionen. Vad hände med det?

Kigge Fasth, butiksanställdas upprop #obekvämarbetstid

Vi i #obekvämarbetstid önskar även en visselblåsarfunktion inom handels- och servicebranschen. Vi ser många brister gällande arbetsgivarens ansvar att vidta åtgärder gällande sexuella trakasserier, ofredanden, kränkningar och diskriminering.

Annons
Annons
Foto: Johan Nilsson/TT Bild 1 av 1

4 / 7

Foto: Johan Nilsson/TT

Obligatoriska utbildningsmoment kring sexuellt våld

Regeringskansliet: Det har införts obligatoriska moment om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer i utbildningar till yrken som innebär möten med våldsutsatta kvinnor och barn. De utbildningar som berörs är fysioterapeutexamen, juristexamen, läkarexamen, psykologexamen, sjuksköterskeexamen, socionomexamen och tandläkarexamen. Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2018. Jämställdhetsmyndigheten har med anledning av detta fått i uppdrag att erbjuda utbildningsinsatser och kunskapsstöd för lärare och andra utbildningsansvariga vid universitet och högskolor.

Lotten Sunna, #utanskyddsnät

#utanskyddsnät har definierat att insatser behövs för:
1. Hitta utsatta barn och ta hand om dem
2. Hjälpa flickor, kvinnor och transpersoner i pågående drogberoende, prostitution och kriminalitet som vill lämna.
3. Traumabearbetning till dem som har lämnat ovan, även om flera decennier gått. Många lever begränsade liv på grund av obearbetade trauman. 
På grund av det är det viktigt att även förskollärare, lärare och poliser får adekvat utbildning.

Gabriella Kärnekull Wolfe från #intedinhora

Den yrkesgrupp som vi ser har störst behov av kunskapshöjning är polisen, men de ingår inte i de utbildningar där obligatoriska moment avseende mäns våld mot kvinnor har införts. Varför inte? I kursbeskrivningen till den obligatoriska kurs som nu ingår i nämnda högskoleutbildningar verkar inte några moment om prostitution ingå och den särskilda utsatthet som det innebär. Satsningen är alltså helt verklös för den målgrupp vi representerar.

Julia-Desirée Obitian,#tystiklassen

Även de som utbildar sig till lärare bör få adekvat utbildning kring sexuellt våld. Också tonåringar och unga kvinnor utsätts för våld i nära relationer, och med tanke på hur mycket av sin vakna tid de spenderar i skolan känns det självklart att också lärare utbildas inom detta.

Ninni Carlsson, #orosanmälan

Regeringen hade redan i januari 2017 beslutat att krav på att ”Visa kunskap och förståelse om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer”, skulle införas vid halvårsskiftet för ett urval utbildningar: socionomer, psykologer, jurister, fysioterapeuter, läkare, sjuksköterskor och tandläkare. 
Beslutet är ett viktigt led i arbetet med att förebygga, upptäcka och stoppa sexuella kränkningar, och att rätt bemöta den som blir utsatt. Men det är otillräckligt. Det krävs också olika färdighetsmål, som att tolka hur erfarenheter av sexuellt våld kan ta sig uttryck, undervisning i form av aktiv träning i det som målen beskriver, och examination som säkerställer att studenterna har uppnått dessa mål. 
Andra viktiga professioner som bör beröras av obligatoriet är till exempel personalvetare och lärare. Att barns utsatthet är vanligt har forskning visat under en längre tid. Den senaste omfattningsstudien i Sverige är från 2017 och visar att 40 % av tjejerna och 10 % av killarna i årskurs nio och på gymnasiet, uppgav att de blivit utsatta.
En annan aktuell studie från 2015 visar att också 40 % av dem som angett att könsindelningen tjej/kille inte passade in på dem, blivit utsatta . Detta är alltså ett stort och allvarligt samhällsproblem som lärare, oavsett och de vet det eller ej, möter varje dag i skolan.
Arbetet att misstänka och anmäla sexuella övergrepp till Socialtjänsten, är inte så lätt som Socialtjänstlagen förespeglar. Det är en komplicerad process som väcker starka känslor. Trots det förväntas lärare inte behöva någon utbildning, att döma av regeringens handlingsplan för samlade åtgärder mot sexuellt våld och trakasserier. Planen omfattar bara spridning av informationsmaterial till skolorna. Det är ett bra material, utarbetat av Allmänna barnhuset, men hur detta kan, bör och skall användas står det inget om. 
Lärare behöver också utrymme i sina tjänster att bidra till att barn får kännedom om sina mänskliga rättigheter, och kompetens att använda sig av dem. FN:s barnkonvention, artikel 19 och 34, fastslår att alla medlemsländer skall bedriva förebyggande arbete mot sexuella övergrepp på barn men det görs ännu inte med systematik i Sverige, så vitt vi känner till. Sådana program har utvecklats internationellt, framför allt i USA sedan 70-talet. De drevs fram på gräsrotsnivå av ideella kvinnojourer, lärare och föräldrar och riktas till barn i grupp i förskolor och skolor - och de har effekt. Om skolor i Sverige arbetade med förebyggande program skulle det få en avgörande betydelse för arbetet med att stoppa sexuella kränkningar. Vad vill regeringen ytterligare göra på detta område mer än att sprida information? Hur vill den nya regeringen arbeta vidare med detta? Vi vill vara samarbetspartner.

Annons
Annons
Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 1

5 / 7

Foto: Staffan Löwstedt

Ökad satsning på stöd och behandling

Regeringskansliet: Regeringen har avsatt 25 miljoner kronor till ett kunskapslyft för socialsekreterare för att bättre kunna hjälpa särskilt utsatta kvinnor som drabbats av våld och sexuella övergrepp. Regeringen har också utökat anslaget till ideella kvinno- och tjejjourer som ger stöd och skydd till kvinnor som har utsatts för olika former av våld med 50 miljoner kronor för 2018. Under mandatperioden har regeringen förstärkt stödet till kvinno- och tjejjourer med totalt 100 miljoner kronor årligen. Regeringen har vidare uppdragit åt Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Socialstyrelsen att utöka sin samverkan för att förbättra upptäckten av våld i nära relationer.

Lina Stenberg från politikeruppropet #imaktenskorridorer:

Visst, det görs satsningar. Men uppenbart inte särskilt stora. Jämför 25 miljoner kronor till kunskapslyft med andra satsningar i statens budget där miljarder läggs. Med tanke på hur lite resurser som läggs här kan man inte förvänta sig särskilt stora resultat.

Vi anser att förebyggandet av och arbetet för att avhjälpa sexuella övergrepp mm borde vara så pass viktigt för den här regeringen att man faktiskt borde satsa mer på genomgripande förbättringar med mer resurser.

Hanna Kaiser Barnes, #bortabrahemmavärst (mot sexuellt våld i hemmet)

Tjej- och kvinnojourerna gör ett ovärderligt arbete för dem som utsätts för sexuella övergrepp i hemmet. Det är politikerna högst medvetna om, och de är alltid mycket snabba på att berömma deras arbete. De vet också att jourerna i alla år kämpat för att få långsiktig finansiering, istället för dagens kortsiktiga projektbundna pengar. Det är inte förrän regeringen väljer att prioritera detta på riktigt, genom att just säkerställa långsiktig finansiering, som de visar allvar. Det hela känns mest som en symbolhandling.

Gabriella Kärnekull Wolfe, #intedinhora

Åtgärdsförslagen som regeringen har lagt fram rör inte behandling överhuvudtaget. Det är förstås viktigt att utsatta får stöd och skydd, men för att kunna komma tillbaka till ett normalt liv krävs ofta psykiatrisk hjälp och traumabehandling. I nuläget är tillgången på traumabehandling för sexualbrottsutsatta och svårt traumatiserade personer nästintill icke-existerande. Vi har ingen lust att gå runt med PTSD hela livet, ha en kronisk oförmåga att skapa nära relationer och gå in i väggen så fort vi kommer ut i arbetslivet. Vad är Sverige för samhälle som tillåter det ödet för så många människor?

Lotten Sunna, #utanskyddsnät

Det är en bra början, men inte tillräckligt. Stödet måste bli mer långsiktigt och också inkludera grupper som nu exempelvis inte kan få ett skyddat boende. Det behöver exempelvis finnas jourer med kompetens om kvinnor med drogberoende, som blivit utsatta för hedersvåld, som har erfarenheter av prostitution, som har funktionsnedsättningar osv osv. Alla jourer fungerar inte för alla kvinnor. Och ofta har de mest utsatta grupperna ingenstans att ta vägen.
Charlotte Ulfsparre #omniberättarlyssnarvi, uppropet av psykologer för patienter

Vi saknar initiativ för att ta hand om den psykiska ohälsa som ofta blir konsekvensen av att ha utsatts för sexuella övergrepp. Stödjande insatser är viktiga och nödvändiga, men de räcker inte. Ungefär en tredjedel av dem som utsatts sexuellt får psykiatriska symptom. De behöver behandling! Idag är tillgången till verksam psykologisk behandling skrämmande låg. Endast cirka en till fem procent av dem som drabbats av psykisk ohälsa får vård enligt riktlinjer. Politikerna måste börja arbeta för en kraftig utökning av tillgången på psykologisk behandling, både inom primärvården och psykiatrin. 

Annons
Annons
Foto: Stina Stjernkvist/TT Bild 1 av 1

6 / 7

Foto: Stina Stjernkvist/TT

Skärpta krav på aktiva åtgärder och rapportering i arbetslivet

Regeringskansliet: I augusti beslutade regeringen om direktiv till utredningen om en effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen. Utredaren ska se över vilka åtgärder som behövs för att säkerställa efterlevnad av bestämmelserna om aktiva åtgärder. Dessa bestämmelser syftar till att arbetsgivare och utbildningsanordnare ska arbeta förebyggande och främjande för att inom sin verksamhet motverka diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2019.

Lina Stenberg från #imaktenskorridorer

Det finns angivet i arbetslagstiftning att de som skadas i arbetet får ersättning från arbetsgivaren. Detta bör vara likställt med sexuella trakasserier/övergrepp på arbetsplatsen. På så sätt får arbetsgivaren incitament att också jobba förebyggande.

Caroline Snellman, juristuppropet #medvilkenrätt

Nuvarande regelverk är uppenbarligen tandlöst. En ”utredning gällande behov av tydlighet” (av nuvarande lagstiftning) missar målet. Det stannar inte vid oförståelse. Det handlar om att det inte kostar tillräckligt mycket att göra fel. 
Gör det kostsamt att göra fel, så kommer företagen med säkerhet skaffa sig den kunskap som behövs för att följa lagen.

Annons
Annons
Foto: Stina Stjernkvist/TT Bild 1 av 1

7 / 7

Foto: Stina Stjernkvist/TT

Utred fler anmälningar om sexuella trakasserier i arbetslivet

Regeringskansliet: Regeringen har avsatt 25 miljoner kronor till Arbetsmiljöverket, för dels informationsinsatser till arbetsgivare för att motverka sexuella trakasserier i arbetslivet, dels kompetensutveckling för regionala skyddsombud för att genomföra informations- och utbildningsinsatser på arbetsplatser.

DO har genomfört stora tillsyner av mediebranschen, kulturvärlden, juristbranschen samt kommuner och landsting för att säkerställa att arbetsgivare följer de riktlinjer och rutiner som finns för att förebygga och förhindra trakasserier. Resultaten visar att det kan finnas behov av tydligare sanktioner mot arbetsgivare som inte lever upp till diskrimineringslagen. Regeringen har därför utredningen om en effektivare tillsyn över diskrimineringslagen.

Ida Kjos, #medvilkenrätt 

DO har idag möjlighet att döma ut vite till företag som fallerar i sitt arbete med antidiskrimineringsfrågor. Att fler tillsyner inleds kommer helt sakna betydelse om DO ej börjar att döma ut vite. Det bör därför sättas större press på DO att faktiskt agera enligt de instruktioner de givits. Det bör även föreslås att vitesförelägganden blir betydligt högre för att på riktigt sätta frågan högt upp på agendan hos våra arbetsgivare. Jämför hur den nya Dataskyddsförordningen (GDPR) som infördes i maj fått otaliga företag att på allvar arbeta med integritetsfrågor, då den högsta sanktionen är 200 miljoner euro. Det vill säga en bot extremt få har råd med.

Kigge Fasth, #obekvämarbetstid

DO borde genomföra en stor tillsyn inom handels- och servicebranschen då det lyfts i undersökningar om problematiken gällande sexuella trakasserier främst kopplat till osäkra anställningsförhållanden.

Anna Velander Gisslén, #metoobackstage:

Arbetsgivare som inte följer de riktlinjer och rutiner som finns för att förebygga och förhindra trakasserier ska inte erhålla statliga bidrag.

Annons
Annons
Annons
Annons