Annons

Middag på ”Belos” räddade Vasamuseets lilla granne

Dyktankhuset är markerat med en röd ring. I förgrunden syns Nordiska museet. Årtal okänt. Om bilden skulle tas i dag skulle Vasamuseet synas.
Dyktankhuset är markerat med en röd ring. I förgrunden syns Nordiska museet. Årtal okänt. Om bilden skulle tas i dag skulle Vasamuseet synas. Foto: Sjöhistoriska museet

Svenska ubåtsmän tränade här på 1930-talet för att lära sig konsten att på bästa sätt ta sig ur en ubåt. Men att dyktankhuset finns kvar beror på ett blixtupprop 1979.

– Vi var några som brann extra mycket för huset och därför agerade, säger Hans Örnhagen.

Under strecket
Publicerad

Djurgårdsvägen 36B är adressen för dyktankhuset. I bakgrunden syns Vasamuseet.

Foto: Johan Lindberg

En tidig bild på dyktankhuset.

Foto: Okänd

Dyktankhuset (under det röda krysset) på odaterad bild. I bakgrunden Nordiska museet.

Foto: Okänd

Hans Örnhagen.

Foto: Privat

Hans Örnhagen leder här uppropet i maj 1979 vars mål var att rädda dyktankhuset.

Foto: Privat

Dykledarbordet och tryckkammaren inne i dyktankhuset.

Foto: Hans Örnhagen

Enmansubåt ”Doppingen” – i dyktankhuset går denna farkost att bevittna. Den byggdes av uppfinnaren Håkan Lans på 1960-talet.

Foto: Hans Örnhagen

Dykutrustning visas upp inne i dyktankhuset.

Foto: Svensk dykerihistorisk förening

Hunden Molly har tagit plats framför dyktankhuset.

Foto: Johan Lindberg

Jan Kumlien på 70-talet.

Foto: Privat
Foto: Bosse Lindahl

Djurgårdsvägen 36B är adressen för dyktankhuset. I bakgrunden syns Vasamuseet.

Foto: Johan Lindberg

En tidig bild på dyktankhuset.

Foto: Okänd

Sedan 1934 har dyktankhuset, som är lösningen på veckans Stockholmsgåta, legat på södra Djurgården. Från början var det en del av Stockholms örlogsvarv som låg här på Galärvarvet fram till slutet av 1960-talet. Sedan dess har en mäktig granne tillkommit i form av Vasamuseet.

Djurgårdsvägen 36B är adressen för dyktankhuset. I bakgrunden syns Vasamuseet.
Djurgårdsvägen 36B är adressen för dyktankhuset. I bakgrunden syns Vasamuseet. Foto: Johan Lindberg

En tidig bild på dyktankhuset.
En tidig bild på dyktankhuset. Foto: Okänd

Dyktankhuset byggdes för att svenska ubåtsmän skulle ha möjlighet att träna på att ta sig ur en sjunken ubåt. Träningsbassängen, som fortfarande finns kvar därinne, är sex meter djup och tre meter i diameter. Den kallades "Tanken" och därav har hela huset fått sitt namn. Dyktankhuset var Marinens dykerilaboratorium fram till utflyttningen till Hårsfjärden 1979.

Annons
Annons

Dyktankhuset (under det röda krysset) på odaterad bild. I bakgrunden Nordiska museet.

Foto: Okänd

Hans Örnhagen.

Foto: Privat
Dyktankhuset (under det röda krysset) på odaterad bild. I bakgrunden Nordiska museet.
Dyktankhuset (under det röda krysset) på odaterad bild. I bakgrunden Nordiska museet. Foto: Okänd

Efter att Marinen hade flyttat ut var tanken att dyktankhuset skulle rivas. Rivningen skulle ske sommaren 1979 och här skulle det i stället ligga en gräsmatta. Beslutet finns bevarat:

Men våren 1979 skedde något som skulle förändra husets öde. Ombord på bärgningsfartyget Belos satt kommendörkapten Bo Cassel och marinläkaren Hans Örnhagen och åt en god middag med utsökt franskt vin i glasen. Men trots att de njöt av måltiden så var minerna något bekymrade.

– Vi förfasades över att huset skulle rivas. Det hade ju så mycket dykhistoria i sig, säger Hans Örnhagen, som minns dagen tydligt.

Hans Örnhagen.
Hans Örnhagen. Foto: Privat

– Det fick ju bara inte försvinna. En av Sveriges dykpionjärer Arne Zetterström hade gjort sina första tester med vätgas där innan han provade tekniken i havet. Sedan utprovades ACSC-apparaten, ett andningssystem för dykare, i tankhusets tryckkammare.

Trots den knappa tiden lyckades Hans Örnhagen och Bo Cassel, efter en flitig korrespondens och många turer, rädda dyktankhuset. Samma år bildades SDHF, Svensk dykerihistorisk förening, som enligt Örnhagen är världens äldsta i sin kategori.

Annons
Annons

Hans Örnhagen leder här uppropet i maj 1979 vars mål var att rädda dyktankhuset.

Foto: Privat

Dykledarbordet och tryckkammaren inne i dyktankhuset.

Foto: Hans Örnhagen

Enmansubåt ”Doppingen” – i dyktankhuset går denna farkost att bevittna. Den byggdes av uppfinnaren Håkan Lans på 1960-talet.

Foto: Hans Örnhagen

Dykutrustning visas upp inne i dyktankhuset.

Foto: Svensk dykerihistorisk förening
Hans Örnhagen leder här uppropet i maj 1979 vars mål var att rädda dyktankhuset.
Hans Örnhagen leder här uppropet i maj 1979 vars mål var att rädda dyktankhuset. Foto: Privat

Förutom den stora bassängen med tillhörande utstigningssluss finns bland annat även tryckkammaren bevarad. Den användes för behandling av dykarsjuka och för experimentverksamhet.

Sedan 1999 visar SDHF, i samarbete med Sjöhistoriska museet, samlingarna för allmänheten under sommaren. På grund av covid-19 är dock årets premiär uppskjuten.

Dykledarbordet och tryckkammaren inne i dyktankhuset.
Dykledarbordet och tryckkammaren inne i dyktankhuset. Foto: Hans Örnhagen

Enmansubåt ”Doppingen” – i dyktankhuset går denna farkost att bevittna. Den byggdes av uppfinnaren Håkan Lans på 1960-talet.
Enmansubåt ”Doppingen” – i dyktankhuset går denna farkost att bevittna. Den byggdes av uppfinnaren Håkan Lans på 1960-talet. Foto: Hans Örnhagen

Dykutrustning visas upp inne i dyktankhuset.
Dykutrustning visas upp inne i dyktankhuset. Foto: Svensk dykerihistorisk förening
Annons
Annons

Hunden Molly har tagit plats framför dyktankhuset.

Foto: Johan Lindberg

Jan Kumlien på 70-talet.

Foto: Privat
Foto: Bosse Lindahl

Hunden Molly har tagit plats framför dyktankhuset.
Hunden Molly har tagit plats framför dyktankhuset. Foto: Johan Lindberg

För er som vill känna på hur det är att gå inne i huset finns en videorundvandring på en och en halv minut här. Av förklarliga skäl är det inte så många läsare som har egna upplevelser av detta mycket speciella hus, men Jan Kumlien har en del att berätta. Han testades där på 70- talet inför sin tjänstgöring som dykläkare:

”I dykutbildningen ingick att testa de tilltänkta dykläkarna om de tålde höga tryck, det gällde dels att se om vi kunde gå ned till tryck ned mot 50 meters djup, dels ge oss erfarenhet av detta. Avsikten var ju att se om vi kanske skulle drabbas av djupberusning vid relativt låga tryck. Då skulle vi ju inte vara lämpliga som dykare/dykläkare. Även om vi som läkare ej skulle dyka så måste vi kunna gå in i en dyktank för att behandla en skadad dykare. En del visade sig bli påtagligt dykberusade och det är ju inte så lyckat. Anläggningen var redan då gammal men fullt fungerande.

Jan Kumlien på 70-talet.
Jan Kumlien på 70-talet. Foto: Privat

I detta hus fick vi slingra oss in mellan kompressorer, rör och tankar. I en relativt liten tank klev vi in, jag tror vi var ej fler än sex eller sju killar som testades vid varje tillfälle. Det var en märklig känsla att känna luften, vid höga tryck, "flöda/rinna" ner i luftrören och lungorna. När sedan djupberusningen kom var vi alla lite fnittriga. Det är lite fascinerande att vi mitt i Stockholm hade ett avancerat varv med dykforskning på för den tiden hög teknisk nivå, huset är i stort sett det enda som finns kvar. Alla andra byggnader har ju intagits av andra verksamheter. De fortsatta momenten min utbildning skedde i Karlskrona med dykutbildning och sedan tjänstgöring Göteborg och Berga.”

En annan läsare, Bosse Lindahl, tog en bild på platsen från ett ögonblick han tyckte var minnesvärt. Det är från tillfället då den kungliga båten flyttas inför kronprinsessan Victorias giftermål med Daniel Westling 2010. Det är Bosse Lindahls traktor på bilden:

Foto: Bosse Lindahl

Snabbast av er läsare med rätt lösning denna vecka var Eric Muren, Henrik Smedmark, Caroline Sköldberg, Sara Järvbäck och Thomas Falkenstedt. Ni som vill ha ett mejl när en ny gåta läggs ut får gärna höra av er till mittstockholm@svd.se. Välkomna tillbaka till en ny gåta framöver.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons