Annons

Mike Winnerstig: Cyberattack mot politisk kursändring?

Var cyberattacken mot svenska medier en markering mot den säkerhetspolitiska kursändring Sverige genomgår? Mike Winnerstig granskar indicierna för en koppling.

Under strecket
Publicerad

Ryska ambassaden i Stockholm utpekas av Säkerhetspolisen som spioncentral.

Foto: Björn Larsson Ask Bild 1 av 1

Ryska ambassaden i Stockholm utpekas av Säkerhetspolisen som spioncentral.

Foto: Björn Larsson Ask Bild 1 av 1
Ryska ambassaden i Stockholm utpekas av Säkerhetspolisen som spioncentral.
Ryska ambassaden i Stockholm utpekas av Säkerhetspolisen som spioncentral. Foto: Björn Larsson Ask

Vi lever, för att parafrasera den gamla kinesiska förbannelsen, i intressanta tider. Fruktansvärda terrordåd, i väst senast i Belgien, ett revanschistiskt och militärt allt starkare Ryssland, en aldrig sinande våldsvåg i Mellanöstern och latenta konflikthärdar i stora delar av Asien gör att dagens omvärldsanalytiker inte saknar arbetsuppgifter.

Det kan till och med vara så att något för svensk del mycket centralt nästan helt skymts av det allt mer explosiva omvärldsläget i övriga delar av världen. För ett par veckor sedan inträffade nämligen några händelser som kan vara direkt sammanlänkade och, om de är det, innebär att vi redan är inblandade i en konflikt.

Den 16 mars presenterade Säkerhetspolisen sin årsrapport för 2015. Som många andra aktörer runt Östersjön – t ex den estniska underrättelsetjänsten i en annan öppen rapport publicerad någon vecka tidigare – konstaterade Säpo att det är Rysslands agerande som orsakar ett allt mer spänt säkerhetsläge i närområdet. En stor del av Rysslands diplomater i Sverige är, enligt Säpo, i själva verket underrättelseagenter och ryska aktörer arbetar, som under det kalla kriget, med att kartlägga svensk civil och militär infrastruktur.

Annons
Annons

Dessutom betonar Säpo att Ryssland redan nu ägnar sig åt informationsoperationer och desinformationskampanjer i avsikt att påverka den allmänna opinionen och det politiska beslutsfattandet i Sverige, inte minst vad gäller Sveriges ”säkerhetspolitiska vägval”. Syftet med detta är, fastslår Säpo, att få ut pro-ryska budskap och att skapa splittring och oro i det svenska samhället.

Den 17 mars beslutade regeringen om propositionen Samförståndsavtal om värdlandsstöd. Detta är ett övergripande avtal mellan Sverige och Nato som innehåller grundläggande principer och procedurer för värdlandsstöd – d v s framför allt svenskt stöd till Nato-förband i Sverige – och kan användas såväl vid fredstida övningar som vid kriser och krig.

Den 18 mars, på dagen två år efter den olagliga ryska annekteringen av Krim, skrev utrikesminister Margot Wallström tillsammans med sina kollegor från Estland, Litauen, Lettland, Finland och Danmark en debattartikel som publicerades i flera tidningar, bland annat Aftonbladet. Ministrarna skrädde inte orden: ” Vi har inte glömt Krim. Ryssland måste ställas till svars.” Även om argumenten framför allt betonade mänskliga rättigheter och internationell rätt, utgjorde artikeln ett frontalangrepp på Rysslands aggression mot Ukraina.

Samma dag publicerade försvarsminister Peter Hultqvist, tillsammans med sin litauiske kollega Juozas Olekas, ett stort uppslaget inlägg på den amerikanska tankesmedjan Atlantic Councils hemsida. Artikelns budskap var om möjligt ännu tydligare än utrikesministrarnas. Rysslands aggression mot Ukraina utgör det största säkerhetshotet idag och måste upphöra; Krim måste återlämnas till Ukraina; Ryssland ägnar sig åt nukleärt vapenskrammel och vill dela upp Europa i stormaktssfärer, helt i strid med mindre staters intressen.

Annons
Annons

Under perioden 16-18 mars visade alltså offentliga svenska aktörer i både praktisk och retorisk handling hur mycket svensk säkerhets- och utrikespolitik förändrats de senaste åren: från den gamla neutralitetspolitikens isolationism och kålsuparteorier till solidaritet med våra närmaste grannländer och en hård men relevant kritik av ryskt agerande.

Dagen därpå, den 19 mars, skickades en anonym varning på Twitter om att den svenska regeringen och svenska medier som sprider ”falsk propaganda” kommer att bli mål för angrepp. På kvällen samma dag kollapsade nästan alla de stora svenska mediebolagens nätsidor, inklusive Aftonbladets, genom en samordnad överbelastningsattack (DDOS).

Denna attack kan ju vara en tillfällighet. Eller väldigt svår att spåra. Eller i alla fall inte någonting som behöver ha att göra med att Sverige numera tar tydlig ställning för våra mindre grannländers säkerhet och mot rysk aggression. Men jag skulle inte sätta några pengar på det.

MIKE WINNERSTIG är fil dr i statsvetenskap och ledamot av Kungl Krigsvetenskapsakademien.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons