Annons

Militärt moderniseringsarbete på Xi Jinpings villkor

Carl Lentz, om Kinas försvars- och säkerhetspolitiska ambitioner.

Under strecket
Publicerad

Ett grundläggande mål för Folkets befrielsearmé är att bevara kommunistpartiets makt.

Foto: Polaris Images Bild 1 av 1

Ett grundläggande mål för Folkets befrielsearmé är att bevara kommunistpartiets makt.

Foto: Polaris Images Bild 1 av 1
Ett grundläggande mål för Folkets befrielsearmé är att bevara kommunistpartiets makt.
Ett grundläggande mål för Folkets befrielsearmé är att bevara kommunistpartiets makt. Foto: Polaris Images

Den 24 juli offentliggjorde Kinas försvarsdepartement vitboken Kinas nationella försvar i en ny era (den engelska versionen finns tillgänglig här). Den första vitboken om försvaret lades fram 1995 och den senaste kom 2015. Trots att syftet endast är att klargöra för omvärlden vilka prioriteringar det kinesiska kommunistpartiet (CCP) har angående försvarspolitiken – snarare än att avslöja nya militärstrategiska inriktningar – ger vitböckerna en viktig inblick i hur partiet betraktar sin omgivning och innehåller viktiga signaler för andra aktörer.

Dokumentet kommer i en omvälvande tid med geopolitiska spänningar mellan Peking och Washington – och ett Kina som tydligare hävdar sig internationellt. Det är dessutom den första vitboken som försvarsdepartementet publicerar efter att president Xi Jinping i december 2015 beordrade den största omstrukturering av Folkets befrielsearmé (People’s Liberation Army, PLA) sedan Deng Xiaopings tid.

Annons
Annons

Omorganisationen, som fortfarande pågår, syftar till att göra PLA bättre rustade för att tillgodose landets regionala och globala intressen.

Det sker genom att till exempel reducera antalet anställda i militären med 300 000 till två miljoner i syfte att göra försvarsmakten mer professionell. Dessutom har president Xi centraliserat makten till sig själv; han är ordförande för centrala militärkommissionen (Central Military Commission, CMC) som är CCP:s partiorgan ”med befäl” över armén.

Han har också omorganiserat CMC:s ursprungliga fyra departement till femton mer specialiserade departement i namn av att effektivisera arbetet. Det har också inneburit att Xi har kunnat tillsätta elva nya poster med lojala officerare.

Att Xi personligen utövar ett starkt inflytande över både Kinas politiska system och dess militär lär inte ha undgått någon som har följt landets utveckling sedan han blev generalsekreterare 2012. Det är viktigt att betona att PLA kontrolleras av just CCP, och inte den kinesiska staten. Ett grundläggande mål för PLA är att bevara kommunistpartiets makt.

I den nya vitboken bekräftas Xis inflytande: själva titeln syftar på Xis tänkande kring ”socialism med kinesiska förtecken i en ny era” som introducerades i CCP:s författning under den nittonde partikongressen oktober 2017. Och för att försvara Kina i denna nya era ska man bland annat ”fortsätta stärka den politiska lojaliteten inom armén”.

Första delen i vitboken inleds med att beskriva trender i världspolitiken såsom ekonomisk globalisering, informationssamhället, och multipolaritet. Dock hotas dessa positiva utvecklingsdrag av ”hegemoni, realpolitik och unilateralism”, vilket kan ses som en tydlig kritik mot USA:s utrikespolitik. Washington anklagas för att spä på stormaktsrivalitet och för att ha utökat sina försvarskostnader i ett försök att uppnå ”militär överlägsenhet”. Samtidigt nämner man att Ryssland, Japan, Frankrike och Tyskland också är upptagna med att modernisera sin militär, men att Kina ligger efter.

Annons
Annons

Att man konstaterar att Kina aldrig ska försöka bli en hegemonisk stormakt bör ses som en signal till regionen att dess militära moderniseringar kommer att fortsätta, men att man samtidigt vill minska den oro som har uppstått kring landets militära uppbyggnad.

Vitboken beskriver Kinas försvarspolitiska prioriteringar: till exempel att man motarbetar taiwanesisk självständighet och separatistiska rörelser i både Tibet och Xinjiang. Detta ska ses som en del i ett övergripande mål att bevara landets territoriella integritet och suveränitet. Det är inte ovanligt att man i officiella försvarspolitiska dokument nämner just sådana begrepp, men i år har man använt hårdare ordalag och nämner till exempel specifikt den sittande presidentens Tsai Ing-wens parti, Democratic Progressive Party, som ett hinder för ett förenande av Fastlandskina och Taiwan.

Hot mot landets integritet sägs härstamma från ”utländska krafter” och Peking utesluter inte användandet av våld för att försvara sina kärnintressen. Det sänder en tydlig signal till omvärlden om betydelsen av Taiwan för CCP. Tidigare i juli godkände USA:s utrikesdepartement en försäljning av militärmateriel med ett värde av 2,2 miljarder USD till Taiwan, något som kritiserades hårt av Peking.

Elsa Kania vid Center for New American Security har betonat att teknologisk innovation är en hörnsten i den kinesiska militärens framtida modernisering. I den andra delen av vitboken står det att man senast år 2020 ska ha uppnått ”allmän mekanisering med väsentligen bättre informationsegenskaper”. År 2035 ska militären vara moderniserad, för att om tre decennier vara i ”världsklass”. Däremot är man medveten om att det finns en viss diskrepans mellan dessa mål och PLA:s nuvarande förmågor.

Annons
Annons

För att kunna hävda sig i en tid då försvarsmakter använder sig av ”artificiell intelligens, kvantinformation och big data” ska man lägga mer resurser på att skapa en ”intelligent militär”. Det visar att man i Peking försöker förbereda sig för framtidens krigföring präglad av ”informationssamhället”. För att uppnå detta mål har man bland annat fokuserat på militär-civil fusion som ska koppla ihop landets försvarsmakt med statlig forskning, myndigheter och även den privata sektorn så att teknologisk forskning kan användas för att tillgodose försvarspolitiska mål.

Relaterat till Kinas anpassning av försvarsmakten till informationssamhället är den 2015 bildade strategiska stödstyrkan PLA Strategic Support Force (PLASSF). Enligt Per Olsson, forskare på FOI, är det ännu oklart om PLASSF främst ska stärka Kinas förmågor inom rymd, cyber och elektronisk krigföring, eller om det huvudsakligen ska fokusera på underrättelsearbete och informationsinhämtning.

Dock är det tydligt i vitboken att PLASSF ses som en viktig aktör för utvecklandet av nya stridsförmågor och att man har integrerats väl med de övriga delarna av försvarsmakten.

De två sista delarna i vitboken behandlar landets försvarsutgifter respektive vad kommunistpartiet vill åstadkomma med ett PLA som har en starkare internationell närvaro. Kinas försvarsbudget mellan 2012 och 2017 ökade från 669 192 miljarder RMB till 1 043 237 miljarder RMB. Under femårsperioden låg den genomsnittliga andelen av försvarsbudgeten på 5,2 procent av landets statliga budget, vilket jämförs med bland annat USA (9,8 procent) och Ryssland (12,4 procent).

Annons
Annons

Att sätta landets försvarsutgifter i en sådan kontext är intressant och kan ses som ett sätt att hävda att man knappast är ensam om att investera i sin försvarsmakt. Det bör dock tilläggas att utomstående beräkningar av Kinas försvarsutgifter regelbundet är högre än Kinas egna officiella siffror.

I frågan om internationell närvaro betonas att man vill bidra till internationell stabilitet. Vitboken understryker till exempel att Kina aktivt bidrar till FN:s fredsoperationer och av de fem permanenta medlemmarna i Säkerhetsrådet bidrar man med flest trupper. Det är givetvis sant att Kina bidrar med mycket pengar och resurser till diverse hjälpinsatser världen över. Men samtidigt genomförde  Kina och Ryssland nyligen för första gången en gemensam luftpatrullering i Asien, där ryska militärplan också kränkte Sydkoreas luftrum.

Det sker en fördjupning av förhållandet mellan Moskva och Peking som kan få konsekvenser för den regionala säkerhetsordningen. Dessutom kom det uppgifter om att Kambodja slutit en överenskommelse med Kina om att tillåta kinesiska trupper att använda en kambodjansk flottbas. Till viss del spär det på oron i grannländer om Kinas utökande geopolitiska inflytande.

Vitboken är ett tydligt tecken på att Kina inte tänker backa från att aktivt försvara sina intressen och att man målmedvetet fortsätter med sitt militära moderniseringsarbete. Annorlunda uttryckt så eftersträvar Kina en utveckling på sina villkor.

CARL LENTZ har en masterexamen i Global Governance and Diplomacy från University of Oxford, och har tidigare bott i Jakarta, New Delhi, Peking och Taipei.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons