Efter reklamen visas:
Kreditkriget VIDEO.mp4

Miljardärernas mål: få dig att betala senare

En nobelpristagare skapade ett monster. Några it-killar i Upplands Väsby startade en bank. Tio år senare är svenska folkets konsumtionslåneskuld rekordstor. SvD granskar ett lånesystem riggat för ett enda mål – att du ska skjuta upp betalningarna.

Uppdaterad
Publicerad

Du handlar fredagsmys med Coop-kortet och tar bussen hem. ”55 dagars räntefri kredit – ingen årsavgift.” Sedan klickar du hem kläder till tonåringen hos Nelly och lägger dem på avbetalning hos Qliro. För ”enklare blir det inte” och vips har du tid för alla missade serier på C More.

När kvällen kommer kan du starta om abonnemanget och betala med Klarna direkt. ”Skräddarsydd checkout ... bara ett klick”.

Inte en krona saknas i plånboken. Ändå har du – utan att tänka på det – tecknat lån hos minst tre olika banker och kreditmarknadsföretag.

För låna är just vad vi gör när vi handlar på kredit, förlänger återbetalningsperioden och skjuter betalningarna på framtiden. Och varan eller tjänsten har med ens blivit dyrare, eftersom den som lånar också betalar räntor och fakturaavgifter.

Stephanie Hilonen, 29, tycker att det är praktiskt att kunna betala i efterhand.
Stephanie Hilonen, 29, tycker att det är praktiskt att kunna betala i efterhand. Foto: Lisa Arfwidson

På Stockholms central flimrar bolagens låneerbjudanden på skärmarna. Det är allt ifrån reklam med en talande delfin från Anyfin som vill sänka din ränta, till bilder på artisten Lady Gaga som vill få dig att ”shoppa smidigt” med Klarna.

Annons

En av dem som översköljs av budskapen är Stephanie Hilonen, 29, undersköterska från Köping. Hon handlar alltid online.

– När vi köpte barnvagn var det skönt att kunna skjuta upp betalningen, säger hon och vaggar sonen Noxx som dricker ur sin nappflaska.

I dag kan allt från möbler, kläder, mat och datorer till tele-abonnemang, semesterresor och konsertbiljetter köpas på kredit. Ofta är avbetalning förstahandsalternativet när du ska betala.

Vill du hellre ha pengar till en bröstförstoring? Det finns lånebolag som enbart specialiserat sig på skönhetsoperationer.

Saknas det pengar när räkningen ska betalas finns en uppsjö av företag som erbjuder sekundsnabba lån, utan att det försämrar din kreditvärdighet när du ska förhandla om bostadslånet hos din vanliga bank.

Sökordet ”Låna pengar snabbt” kostade förra året 320 kronor per klick hos Google, enligt sökoptimeringsbolaget Topdog. Det som känns lätt och bekvämt för dig har blivit en mångmiljardaffär för kreditbranschen och konkurrensen om att låna ut pengar till dig är stor.

Annons

Sajterna som lockar med ”smarta lån”, ”lån utan UC” eller ”låna trots betalningsanmärkning” går knappt att räkna: Brocc, Bynk, Credigo, Credway, Direkto, Flex limit, Easycredit, Ferratum, Happy Cash, Klicklån, Loanstep, Lumify, Monetti, Nano kredit, Nätlån, Pluskan, Sverigekredit ...

Många låneuppstickare – med namn som Rebilla och Rocker – har inte sällan en kaxig underdog-attityd i sin marknadsföring.

– Vi gillar inte traditioner och regler, sa Klarnas marknadschef David Sandström när man lanserade en reklamkampanj med Lady Gaga i februari för att, som Klarna sa, ”ge långfingret” åt gamla normer i bankvärlden.

– Det är en symbol som uppmanar folk att göra precis som de vill.

Och vad har folk gjort? De har lånat. Och lånat och lånat. I stället för att handla med sparade pengar. De har lånat både från de gamla storbanker och de nya uppstickarna och de har valt att ”betala senare” i allt högre grad. Klarnas tre grundare är numera miljardärer och deras företag är värderat till över 50 miljarder kronor.

Annons

Totalt sett har utlåningen till konsumtion mer än fördubblats på tio år.

Efter högkonjunktur och nollränta är svenskarnas samlade konsumtionsskuld större än på länge. Minst 244 miljarder kronor, enligt Finansinspektionen – motsvarande 30 000 kronor per vuxen svensk.

De svenska hushållen betalar i dag mer i ränta och amorteringar på sina små konsumtionslån än för de betydligt större bostadslånen, enligt Finansinspektionen.

Hur hamnade vi här?

Fredspristagaren Muhammad Yunus från Bangladesh hälsar på norske utrikesministern Jonas Gahr Støre.
Fredspristagaren Muhammad Yunus från Bangladesh hälsar på norske utrikesministern Jonas Gahr Støre. Foto: Knut Falch / TT

Oslo 2006. December var inte kallare än att Muhammad Yunus kunde gå ut i kavaj när han mötte sina fans utanför Grand hotel. Han talade med mild röst och skrev autografer:

– De fattiga kan och vill betala för sig så länge de inte hålls utanför kreditmarknaden, löd budskapet.

Ekonomiprofessorn möttes som en rockstjärna. I tjugo års tid hade hans Grameen Bank visat världen hur utvecklingsländernas fattigaste kunde höja sin levnadsstandard, om de fick låna några hundralappar till enkla investeringar.

Annons

Nu skulle han ta emot Nobels fredspris.

– Folk är inte fattiga för att det är fel på dem utan för att vi har skapat bristfälliga ekonomiska system, sa han i sitt tacktal.

Sverige 2007. Det var de smarta telefonernas barndom. Dörren till de sociala medierna stod på glänt och 80-talistgenerationen hade nyss lärt sig låna pengar via sms. Nästa tusenlapp låg bara några knapptryck bort: ”Snabbt, enkelt och billigt – pengar på kontot inom 15 minuter.”

När mikrolånen nådde Sverige handlade det om högkostnadskrediter riktade mot en kundkrets som inte upplevt en finanskris sedan 90-talet.

Ett år efter prisutdelningen i Oslo larmade myndigheterna om en lavinartad ökning av ungdomar mellan 18 och 25 år som hamnat hos inkassobolagen för obetalda snabblån. På våren 2008 låg 20 000 anmälningar på kö hos Kronofogden. Skulder som gick att knyta till nybildade lånebolag i Sverige, Finland och Norge.

I grannländerna bildades Ferratum 2005 och Folkefinans 2006. De erbjöd tidigt snabblån till svenska kunder under varumärken som Folkia, Ferratum Money, Monnetti, och Kredit 365.

Annons
Svenska Dagbladet skrev om sms-lånelarmet i augusti 2008.
Svenska Dagbladet skrev om sms-lånelarmet i augusti 2008.

Det behövdes inte mer än en dator och ett startkapital för att lyckas i lånebranschen. Flera nykomlingar slog sig in på marknaden samma år som Muhammad Yunus fick Nobelpriset i Oslo.

I Upplands Väsby grundades uppstickaren Northmill. Företagets korta historia är som en spegelbild av lånebranschens utveckling.

Kista 2019. Northmill Bank skyltar inte stort med sin verksamhet. Ja, det är faktiskt en modern bank som ligger där diskret i anonyma lokaler nära Kista galleria. Tre av grundarna sitter kvar i bankledningen.

De bor fortfarande grannar med varandra i Upplands Väsby. I intervjuer beskriver de sig hellre som entreprenörer än bankdirektörer.

– Jag själv är i grunden civilingenjör från KTH och har väl egentligen hela min karriär innan Northmill jobbat med it, berättade Northmills vd Hikmet Ego för sajten Breakit förra året.

Annons

Northmill är huvudsakligen känt genom sina nätbaserade lånetjänster med namn som: Easycredit, Credigo och Credway.

Det lilla snabblåneföretaget har på drygt ett decennium växt till en bankrörelse med 435 miljoner kronor i omsättning, 135 anställda och verksamhet i tre länder. Utlåningen till allmänheten ligger på 753 miljoner kronor. Vinsten efter skatt blev 113 miljoner kronor i senaste bokslutet.

Northmill har alltid jobbat långsiktigt och lagt stor vikt vid att alltid agera korrekt och utveckla bra produkter.

I höstas fick Northmill banktillstånd av Finansinspektionen. Men resan mot finansvärldens finrum har inte varit spikrak.

Konsumentverket hann kritisera verksamheten flera gånger innan Northmill beviljades bankstatus. Bland annat för höga avgifter, vilseledande marknadsföring och bristande kreditprövning.

Northmill är inte ensamma om sin tillväxtresa. Flera kreditföretag har blivit banker det senaste decenniet, exempelvis Collector och säljfinansbolaget TF. Båda är idag börsnoterade med lån till konsumenter som kärnverksamhet. Klarna blev bank 2017.

Annons

Uppstickarna från Upplands Väsby anser att kritiken som riktats mot snabblåneföretagen hör till historien.

– Northmill har alltid jobbat långsiktigt och lagt stor vikt vid att alltid agera korrekt och utveckla bra produkter, svarade Hikmet Ego när Breakit berörde branschens förflutna.

Banken vill inte medverka i SvD. ”Vi avstår”, lyder svaret från pressavdelningen när vi ber att få ställa frågor om förvandlingen från låneföretag till bank.

Banken vill likt allt fler aktörer i branschen tvätta bort stämpeln som snabblåneföretag, uppger källor som känner Northmills grundare.

– De brukar säga: ‘Hur kan vi få så mycket skit för att vi jobbar med mikrokrediter när man delat ut ett Nobelpris för samma sak?’ berättar en tidigare samarbetspartner.

Bangladesh 2011. Fyra år efter Nobelfirandet i Oslo tvingades Muhammad Yunus medge att han bidragit till att skapa ett monster. Mikrokrediterna lurade ibland in fattiga i djupa skuldfällor.

Muhammad Yunus försvarade sig med att marknaden blivit en tummelplats för riskkapitalister: ”Jag kunde aldrig föreställa mig att mikrokrediterna skulle avla fram en ny sorts lånehajar,” skrev han i en stort uppslagen debattartikel i New York Times.

Annons
Muhammad Yunus.
Muhammad Yunus. Foto: Håkon Mosvold Larsen / TT

Kritiken växte. BBC avslöjade snart att några låntagare blivit så utblottade att de sålt sina egna njurar för att lösa skulderna. Några av dem hade skulder till nobelpristagarens Grameen Bank.

Muhammad Yunus skyllde på nya banker som slagit sig in på marknaden med allt aggressivare marknadsföring: ”Regeringar har ett ansvar för att stoppa den här sortens missbruk,” avslutade han.

Sverige 2020. Reklamen som sköljer över dig i kollektivtrafiken, i bilradion och på nätet vittnar om hur lönsam låneindustrin blivit. Förra året spenderade de fyra mest aktiva lånebolagen drygt en miljard kronor på marknadsföring, enligt Sifo.

I myllret på Stockholms central sitter Gunnel Agerberg, 71, med en kopp kaffe under budskapet ”låna till en ny bostad – eller en dröm”. Hon tycker att det kan vara svårt att hitta alternativ till företagens kreditlösningar.

Annons

– Framförallt när barnbarnen har önskat sig något. De vill gärna ha sportkläder och då brukar jag beställa dem på nätet.

Hon skulle aldrig drömma om att ta varorna på avbetalning.

– Jag har använt Klarna en gång och det gjorde mig bara irriterad. Jag hann knappt sätta mig vid datorn för att betala räkningen innan kravbrevet kom

Gunnel Agerberg undviker alltid att betala på kredit eller faktura – när hon kan.
Gunnel Agerberg undviker alltid att betala på kredit eller faktura – när hon kan. Foto: Lisa Arfwidson

Klarna hade 30 miljarder kronor utlånade till kunderna 2019 och företagets lösningar används av en mängd företag, inklusive Svenska Dagbladet. Att det finns pengar att tjäna i lånebranschen råder det ingen tvekan om. Schibstedägda Lendo redovisade nyligen resultat på 261 miljoner, Collector landade vid samma tid på 602 miljoner och Resurs Bank på över en miljard.

Riskkapitalisterna tror att vi kommer att fortsätta att låna och att kreditsamhället är här för att stanna. Northzone investerar brett i den svenska lånebranschen och har gått in med pengar i både Klarna och Anyfin.

Annons

Christoffer Norman på Northzone pratar om vad han kallar ”financial wellness” när han förklarar varför riskkapitalbolaget nu också investerar i det betydligt mindre Anyfin. Branschen förändras, anser han.

– Det kommer inte att vara okej att ta ockerräntor av personer i utsatta situationer framöver. Nästa generation bolag i den här branschen kommer att bygga på tillit från konsumenter, säger Christoffer Norman.

Anyfin har fått pengar från Accel, Global Founders Capital och Fintech Collective. Det finns fler exempel. Lendify och Refunder tog in riskkapital 2016. Bluestep Bank ägs sedan november 2017 av det globala riskkapitalbolaget EQT:s fond VII. Och branschjätten Nordic Capital har investerat i Bank Norwegian, Nordax bank och inkassobolaget Intrum. Klarna säkrade över 4 miljarder kronor i riskkapital 2019.

Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén
Annons

Marknaden har förändrats från tiden då sms-utlånarna dominerade. De nya riskkapitalistdrivna låneaktörernas affärsmodell ser ut så här: De vill få dig att att handla på avbetalning och skjuta upp betalningen.

Betala senare och inte nu.

Att handla på avbetalning kan medföra fakturaavgifter, men uppskjutna betalningar leder även till räntekostnader. Om du dessutom förlänger tiden för betalning ökar inkomsterna ännu mer till bolagen.

Klarna till exempel marknadsför sig med ”ingen ränta - inga avgifter”. Ändå hamnar tiotusentals Klarnakunder hos Kronofogden för obetalda räkningar varje år.

Andra företag lever på att samla många mindre lån under ett paraply och förlänga återbetalningstiden. Effekten: kundernas månadskostnad sjunker, slutnotorna stiger.

Uppfinningsrikedomen vet inga gränser. Startup-bolaget Grace fick nyligen riskkapital för att bygga upp en lånetjänst där du kan ta ut din egen lön eller ditt CSN-bidrag i förskott.

Lånemarknaden har förvandlats till ett snillrikt system där samma bolag ofta lånar ut pengar under fler varumärken. Tidigare nämnda Northmill i Kista har utöver sina tre lånetjänster ett fjärde varumärke, Rebilla. Där erbjuder man sig att samla alla dina lånefakturor på ett ställe.

Annons

Svenska Dagbladets egen ägare Schibsted har investerat i liknande upplägg med Lendo, Bynk och Rocker. Zmarta Group kallar sin lånetjänst ”Lån för alla” och erbjuder även kunderna att samla lån via Freedom finance. Flera företag, som Sveakoncernen och Klarna, bedriver både utlånings- och inkassoverksamhet i samma koncern.

Jan Bertoft, generalsekreterare på organisationen Sveriges konsumenter, säger att marknaden blivit helt ogreppbar för konsumenterna.

– Det kommer hela tiden nya kreditformer, säger han.

Konsumtionslånens branta uppgång de senaste åren hänger även samman med att det blivit svårare att utöka sina befintliga bolån, enligt Finansinspektionen. Tidigare använde många sina bostäder som bankomater och ökade på bolånen – till låg ränta – när de behövde pengar.

Det är helt enkelt inte hållbart att vi konsumerar mer och mer för lånade pengar.

2016 införde Finansinspektionen amorteringskrav på nya bostadslån. Då började konsumtionslånekarusellen snurra på allvar.

Var sjunde låntagare klarar inte avbetalningarna och hamnar hos inkasso.

Organisationen Sveriges konsumenter vill trycka på bromsen.

– Det är helt enkelt inte hållbart att vi konsumerar mer och mer för lånade pengar, säger Jan Bertoft.

Samtidigt växer marknaden för konsumtionslån med 7 procent om året. Svenska folket har i dag högre utgifter för sina konsumtionslån än för sina samlade bolån.

Bild 1 av 8

Stephanie Hilonen, 29, tycker att det är praktiskt att kunna betala i efterhand.

Foto: Lisa ArfwidsonBild 2 av 8

Fredspristagaren Muhammad Yunus från Bangladesh hälsar på norske utrikesministern Jonas Gahr Støre.

Foto: Knut Falch / TTBild 3 av 8

Svenska Dagbladet skrev om sms-lånelarmet i augusti 2008.

Bild 4 av 8

Muhammad Yunus.

Foto: Håkon Mosvold Larsen / TT Bild 5 av 8

Gunnel Agerberg undviker alltid att betala på kredit eller faktura – när hon kan.

Foto: Lisa ArfwidsonBild 6 av 8

Illustration: Thomas Molén

Bild 7 av 8
Bild 8 av 8