Annons

Miljardkrav efter ”USA:s värsta hälsokris”

Oxycontin, ett smärtstillande läkemedel som anses ha spelat en central roll i den pågående beroendeepidemin.
Oxycontin, ett smärtstillande läkemedel som anses ha spelat en central roll i den pågående beroendeepidemin. Foto: Toby Talbot/TT

Pengar har hamnat i fokus i rättsalarna i samband med att läkemedelsjättarna i USA stäms för opioidkrisen. Staten Oklahoma vill nu att läkemedelsbolagen ska betala för en del av behandlingen av missbruket.

Under strecket
Publicerad

Nyligen kom beskedet att läkemedelsjätten Purdue Pharma lämnat in en konkursansökan efter anklagelsen om att bidragit till USA:s värsta hälsokris i modern tid: opioidepidemin.

Företaget ska ge motsvarande 96 miljarder kronor som ska gå till att hantera opioidkrisen. Tillsammans med andra läkemedelsjättar som Johnson & Johnson och Teva utgör de några av de största aktörerna som anklagas för att bära ansvar för epidemin i USA som har krävt tiotusentals människoliv.

Bolagen hotas av tusentals stämningar då de anses ha bidragit till krisen genom bland annat aggressiv marknadsföring och i vissa fall för bedrägeri. Johnson & Johnson har överklagat ett domslut om böter på 572 miljoner dollar och Teva har gått med på miljardförlikningar.

– Vad som genererat mest intresse i rättssalen är att lokala och statliga regeringar vill ha tillbaka en del pengar från läkemedelsbolagen för att behandla missbruk, säger Richard Ausness, juridikprofessor vid University of Kentucky i USA, i en telefonintervju med SvD.

I USA finns lokala myndigheter som driver akutmottagningar på sjukhus där människor med överdoser behandlas. Lokala räddningstjänster måste bekosta dosering av läkemedel och på vissa platser i landet finns offentliga kliniker som behandlar missbruk.

Annons
Annons

Det kostar pengar för staten – och nu vill man därför att läkemedelsjättarna ska vara med och finansiera detta.

I ett yttrande från en domare i rättegången i Oklahoma mot Johnson & Johnson nämndes en rad olika avvänjningsprogram bara i den delstaten, där man nu vill att företaget ska finansiera patienternas behandlingskostnader. Siffran som domaren bestämt har grundats på antalet personer med missbruk i delstaten och motsvarande behandlingskostnader för dessa, för året 2019.

– Argumenten i rättssalen mot läkemedelsföretagen är därför rent ekonomiska i nuläget.

Opioidkrisen berör många olika parter på flera nivåer i samhället och enligt Ausness kan krisen inte lösas genom att enbart kräva privata läkemedelsjättar på pengar.

SvD har tidigare rapporterat om treåriga Chase som föddes som narkoman. Han är ett av tio barn som har fötts med beroende i de mest drabbade delarna av West Virginia. Han är också ett av tusentals barn i USA som fallit offer för opioidepidemin. I Sverige föddes ett barn av 5 000 med abstinens 2017.

– Opioider är starkt reglerade som de är och de kan kontrolleras. Problemet är när personer som skapat ett beroende inte längre får recept utskrivet och tar till heroin eller andra gatudroger, som inte på något sätt är kontrollerade, säger han.

Richard Ausness jämför epidemin med den så kallade globala tobaksepidemin. En kampanj för att bekämpa tobakskrisen startades redan på 1990-talet men det dröjde till 2005 innan Tobakskonventionen tillämpades som internationellt avtal.

– Det skulle gynna alla att ha något slags globalt avtal gällande opioidepidemin också. Men problemet är att det rör så många företag på olika nivåer och i olika delstater, vilket gör det svårt.

Vad behövs för att barn i USA inte ska behöva födas med drogmissbruk?

– Man måste få de här företagen att ändra sitt beteende. Så länge som företagen anser att det är lönsamt att göra den här typen av affärer är det svårt att stoppa.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons