Annons

Birgitta Forsberg:Miljardnotan som flåsar Sverige i nacken

Misslyckas vi med att behålla vår globala konkurrenskraft, har vi inte heller råd att betala för sjukskrivningarna. Men det som avgör antalet sjukdagar är inte förändringar i folkhälsan.

Under strecket
Publicerad

Socialminister Annika Strandhäll.

Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 1 av 1

Socialminister Annika Strandhäll.

Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 1 av 1
Socialminister Annika Strandhäll.
Socialminister Annika Strandhäll. Foto: Claudio Bresciani/TT

Polisen Anette Persson har ME, kroniskt trötthetssyndrom, och blev av med sin sjukpenning 2016. Det berättade Ekot i måndags. Antalet sjukpenningärenden som överklagas till domstol nästan fördubblades från förra året, till cirka 5 500. Vissa domare ställer för höga krav på bevisningen, rapporterade Ekot dagen därpå.

Anette Persson skrämmer troligen vettet ur regeringen. Har man strikta regler kommer alltid riktigt sjuka att komma i kläm.

Det var likadant med de cancersjuka som berättade att de nekades ersättning under Alliansens regeringstid efter de hårda regler som kom 2008. Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (M) fick bära hundhuvudet, reglerna ändrades och hennes efterträdare, nuvarande moderatledaren Ulf Kristersson, var ”snällare”.

Annons
Annons

Den här socialdemokratiska och miljöpartiska regeringen verkar också kovända detta valår. Socialminister Annika Strandhäll (S) har redan sparkat Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler. Den 29 maj måste Strandhäll förklara sig i riksdagen, då får vi höra vilka skäl hon hade för det.

Ännu paradoxalare är att vi troligtvis inte har blivit sjukare.

Annars har Begler i stort gjort det regeringen bestämt att Försäkringskassan skulle göra: fått ner sjukskrivningarna. Samtidigt som hon utsågs, 2015, satte regeringen målet om att det så kallade sjukpenningtalet ska vara högst 9,0 dagar i december år 2020. Sjukpenningtalet visar hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad under ett år. Ann-Marie Begler fick ner sjuktalen till 9,9 i april i år.

När regeringen slog fast målet hade sjukpenningtalet ökat med 70 procent på fem år och låg på 10,3 dagar per person och år. Alltså: 70 procent. På fem år. I Sverige. Ett av världens rikaste och mest välmående länder. Det är en paradox.

Ännu paradoxalare är att vi troligtvis inte har blivit sjukare. Det är nämligen inte förändringar i folkhälsan som gör att sjukfrånvaron varierar kraftigt, slog Försäkringskassan fast 2014.

Mellan 1988 och 1997 sjönk sjukfrånvaron här hemma från 9,7 procent till 3,8 procent, bland annat på grund av ändringar i ersättningarna, till exempel karensdagen, sänkta ersättningsnivåer och ökat arbetsgivaransvar. Plus att det försämrade läget på arbetsmarknaden i krisen i början på 1990-talet antagligen spelade in.

Annons
Annons
Fortsätt läsa…

I ekonomiska kriser minskar nämligen sjukskrivningarna, för att ofta öka i högkonjunktur. Experterna tror att det beror på att folk är rädda för att bli arbetslösa i lågkonjunktur och därför är mer måna om att gå till jobbet.

Mellan åren 1997 och 2003 ökade sjukfrånvaron kraftigt. Därefter minskade den igen och nådde sin lägsta nivå 2011 på 3,3 procent.

Det är den psykiska ohälsan som ökar, framför allt ångest och stress.

Det finns stora variationer i sjukpenningtalet mellan olika län. I december 2015 hade till exempel Västernorrlands län 13,3 dagar, medan Östergötlands län hade 8,6 dagar. Därtill är sjukpenningtalet för kvinnor nästan dubbelt så stort som för män. Allt enligt Försäkringskassan.

Varför sjukskriver vi oss då? Jo, det är den psykiska ohälsan som ökar, framför allt ångest och stress, enligt Försäkringskassan.

Själva sjukpenningen kostar företagen 18,5 miljarder. Totalt kostar sjukpenningen runt 100 miljarder för företagen och staten. Den samhällsekonomiska kostnaden för produktionsbortfall med mera, beräknas vara den dubbla, 200 miljarder.

Men det riktigt allvarliga är inte de stora kostnaderna, utan att vi riskerar att halka efter i den globala konkurrensen. Inte ens i Norden ligger vi bra till. Visserligen var norrmännen mer sjukskrivna än oss svenskar 2016, men danskarna och finländarna var mindre sjukskrivna, enligt en rapport från Försäkringskassan.

Sjukskrivningarna kan få företagens produktion att hacka. Vart fjärde företag ansåg att de hade stora problem med sjukfrånvaron i en undersökning (byggd på en enkät) som intresseorganisationen Svenskt Näringsliv gjorde 2015.

Jag insåg att vi i västvärlden kommer att bli omsprungna av Asien.

Om vi inte behåller vår konkurrenskraft globalt riskerar vi att inte ha råd att betala för sjukskrivningarna. Vi måste helt enkelt jobba hårdare och sjukskriva oss färre dagar.

En som noterade skillnaden redan för runt 30 år sedan var Skypegrundaren Niklas Zennström. Då han pluggade i Michigan i USA för runt 30 år sedan upptäckte han att studenterna från Indien, Kina, Korea, Japan och andra asiatiska länder som bodde i samma korridor som honom var mycket målinriktade.

– De jobbade hårdare och var mycket mer fokuserade. Jag insåg att vi i västvärlden kommer att bli omsprungna av Asien de närmaste tio, tjugo åren, har han tidigare sagt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons