Annons

Storsatsning på turism när isen smälter – urfolk hotas

Ett nytt världshav öppnar upp för en växande turistindustri och nya fartygsleder i ett område som tidigare främst kopplats samman med polarexpeditioner.

1 000 miljarder amerikanska dollar förväntas investeras i Arktis de närmaste årtiondena – med stora effekter på miljö och befolkning som följd.

Under strecket
Publicerad
Foto: APBild 1 av 3
Foto: APBild 2 av 3
Bild 3 av 3
Foto: APBild 1 av 1

Största ekonomiska sektorerna

Efter reklamen visas:
Det nya kalla kriget

När allt mer av havsisen smälter bort i Arktis sommartid lockas investerare av många nya möjligheter i ett område med stora resurser.

Redan runt 2030–2040 kan sommarisen ha försvunnit helt och ett nytt världshav öppnats upp, enligt Arktiska rådets beräkningar.

I en ny rapport från Världsnaturfonden, WWF, presenteras de stora risker som detta kommer att medföra för både naturen och de 50-tal urfolk som lever i regionen.

Foto: AP

En biljon, eller en 1 000 miljarder, amerikanska dollar förväntas investeras i Arktis de närmaste årtiondena, inom områden som gruvdrift, sjöfart, fiske och turism. Det motsvarar, ungefär, kostnaden av 1 500 oljeriggar till havs.

– Det här är en exploatering som jag inte tror att politiker riktigt har förstått vidden av, säger Tom Arnbom, forskare med inriktning på Arktis och havsfrågor hos WWF.

Annons
Annons

Inom de närmaste åren kommer det att levereras tio nya kryssningsfartyg till polarområdena.

Som exempel nämner han turismen, som redan ökar i regionen – på Island så mycket som med 400 procent.

– Inom de närmaste åren kommer det att levereras tio nya kryssningsfartyg till polarområdena. Det finns inte infrastruktur, som toaletter och avlopp, för detta. Inte ens besättning, som klarar dessa förutsättningar.

Enligt Tom Arnbom, ligger också ett stort problem i att stora kryssningsfartyg med över 1000 personer stannar vid byar som aldrig tidigare haft besök.

En försvårande omständighet är att fartygen inte kan skölja sina tankar i Arktis-området, då det skulle förstöra ekosystemen.

Och sker det en oljeolycka blir konsekvenserna mångdubbelt värre i den arktiska regionen, då det inte finns teknik som kan ta upp oljan i de kalla vattnet. Den kan inte heller dunsta, vilket sker i varmare vatten.

De försökte till och med att köpa upp en militärbas på Grönland, vilket den danska regeringen stoppade.

De som framför allt förväntas stå för investeringarna i Arktis, utöver de arktiska länderna, är Kina, Japan och Singapore. Men även Sydkorea och Indien – som blivit världens största polarforskningsnation.

Kina är delägare i många bolag som redan verkar i området, som ryska oljeriggar och tankfartyg som är isbrytande samt delar av australiensiska gruvor på Grönland.

– De försökte till och med att köpa upp en militärbas på Grönland, vilket den danska regeringen stoppade. Så det är stora saker på gång och det är det vi vill uppmärksamma, säger Tom Arnbom.

Annons
Annons
Foto: APBild 1 av 2
Bild 2 av 2
Foto: AP

Med mer öppet vatten kommer även många fraktfartyg att ta genvägen över Arktis.

– Vi kommer inte undan att fartyg tar den här vägen när det väl öppnas upp ordentligt sommartid. Sträckan blir en tredjedel kortare mellan kontinenterna och man slipper pirater.

– Men det är både stora miljörisker och mycket pengar som står på spel, säger Tom Arnbom, som trots allt tror att det finns möjlighet att bygga en långsiktig och stabil ekonomisk tillväxt i Arktis, men att det kräver en stark och hållbar grund som gynnar regionen som helhet.

Temperaturen ökar dubbelt så snabbt

Den genomsnittliga temperaturen i Arktis ökar dubbelt så snabbt som den globala genomsnittliga lufttemperaturen. Speciellt vintertemperaturer och vinterregn ökar.

Enligt Tom Arnbom behöver allt göras på rätt sätt redan från början och riskerna måste tas med i beräkningarna om utvecklingen ska ske på ett hållbart sätt.

En fartygsled som stör djurlivet behöver därför till exempel planeras noggrant.

– Små variationer kan göra stor skillnad och det måste man ha med i planeringen från början. Har man väl en fartygsled är det väldigt svårt att flytta den.

Noggrann planering betyder även att infrastruktur måste byggas så att den är klimatanpassad, vilket bland annat betyder att byggnader behöver kunna återanvändas när förutsättningarna förändras.

Det kan till exempel handla om att en fiskerifabrik behöver byggas på ett sätt att den kan användas till något annat, om fisken förflyttar sig.

– Arktis kommer att förändras ständigt i flera hundra år på grund av klimatförändringarna, men ingen vet hur mycket. Därför måste man planera för det oplanerade, säger Tom Arnbom.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons