Annons

Birgitta Forsberg:Tidpunkten kan kosta Swedbank miljarder

Foto: Tomas Oneborg

Hur stora böter riskerar Swedbank egentligen att få? Finansinspektionen vill inte berätta vilken tidsperiod myndigheten granskar. Men just det avgör om det kan bli miljon- eller miljardböter.

Under strecket
Publicerad

Erik Thedéen, generaldirektör i Finansinspektionen.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

”Transparens” är för tillfället näringslivets älsklingsord. Sedan Jens Henriksson tog över Swedbank i början av oktober har han bedyrat att banken ska vara så transparent som möjligt.

Investerare har förstås alltid vurmat för transparens. Det är liksom lättare att fatta beslut om att köpa eller sälja då företaget är rättframt och öppet.

Men Finansinspektionen verkar inte ha hängt med. Nu flaggar inspektionen för att Swedbank kanske får en sanktion, men hur stor den sanktionen kan bli är höljt i dunkel.

Före den 2 augusti 2014 kunde myndigheten ge max 50 miljoner i böter. Efter det datumet är maxbeloppet betydligt högre, nämligen 10 procent av omsättningen.

Swedbank hade exempelvis totala intäkter på 44 miljarder i fjol, maxbeloppet blir då mer än 4 miljarder kronor.

Det är en ganska stor skillnad mellan 50 miljoner och 4 000 miljoner, för att uttrycka sig milt.

Men Finansinspektionen vill inte berätta vilken tidsperiod den granskar när det gäller Swedbank. Myndigheten säger endast att den undersöker Swedbanks styrning och kontroll, medan de baltiska länderna gör en penningtvättsundersökning av de faktiska transaktioner som skett.

Annons
Annons

Erik Thedéen, generaldirektör i Finansinspektionen.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

Till saken hör att Finansinspektionen kom med en hemlig så kallad ”slutskrivelse” 2016 där banken slapp sanktion. Frågan är om inspektionen också har granskat de åren skrivelsen gäller och därmed ändrat sig om en möjlig sanktion för de åren. Eller om granskningen gäller senare år. Något FI alltså inte vill kommentera.

Erik Thedéen, generaldirektör i Finansinspektionen.
Erik Thedéen, generaldirektör i Finansinspektionen. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Swedbank medgav så sent som i september att banken har haft brister i arbetet mot penningtvätt och att ”vissa brister kvarstår”.

Om Finansinspektionen skulle finna att Swedbank brustit och bedöma att den processen började före sommaren 2014 kan den del som skedde tidigare få en lägre sanktion än den del som skedde senare.

Så gjorde inspektionen när den gav en sanktion till Resurs bank för tre år sedan. Efter en avvägning av hur mycket som skett före och efter den 2 augusti 2014 kom inspektionen fram till en straffavgift på 35 miljoner för den betydligt mindre banken.

Investerarna, privatpersoner liksom stora pensionsfonder och försäkringsbolag, har alltså ingen aning om vad den eventuella sanktionsavgiften kan tänkas bli.

Lägg därtill att de heller inte vet vad de amerikanska myndigheterna kan komma fram till. Här finns inte ens ett maxbelopp att förhålla sig till.

Men Ericsson tror uppenbarligen på stora bötessummor från USA. Telekombolaget har avsatt 12 miljarder till böter för sina mutaffärer.

Det är inte konstigt att Swedbanks aktie har fallit 30 procent i år, trots att Swedbank är en av Europas lönsammaste storbanker med en rörelsemarginal på 60 procent och en avkastning på eget kapital på 16,1 procent i fjol.

Det handlar inte bara om att investerare är rädda för att banken kan tvingas betala böter. Det handlar i betydligt högre grad om att det inte går att räkna på hur stora belopp det kan handla om på grund av myndigheternas bristande transparens. Eller öppenhet som vi säger på lite enklare svenska.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons