Annons

”Kunskaper om hjärnan ger oss ny självkännedom”

Åsa Nilsonne är en av mindfulnesspionjärerna i Sverige. Hon liknar metoden vid en sorts mental sjukgymnastik. ”Den aktiverar många delar av hjärnan, precis som att simma är bra för många delar av kroppen.”
Åsa Nilsonne är en av mindfulnesspionjärerna i Sverige. Hon liknar metoden vid en sorts mental sjukgymnastik. ”Den aktiverar många delar av hjärnan, precis som att simma är bra för många delar av kroppen.” Foto: Viktor Gårdsater

Mindfulness sägs ha många positiva effekter enligt forskningen. Nu rekommenderar även Socialstyrelsen metoden mot depression. Men samtidigt har en baksmälla smugit sig på. Vad mäter egentligen forskarna – och hur?

Under strecket
Publicerad

Mindfulness | Del 4

Läkaren och psykiatriprofessorn Åsa Nilsonne är en av landets främsta mindfulnesspionjärer. När hon i början av 1990-talet började använda mindfulness, som en del i behandlingen av för sina patienter, kunde hon inte i sin vildaste fantasi föreställa sig vad som väntade.

–  På den tiden sågs det jag gjorde som ett professionellt självmord. Hur kunde en seriös person som jag ägna sig åt något så flummigt och ovetenskapligt som mindfulness?

–  Svaret är helt enkelt att vi såg att det hjälpte även om vi inte riktigt förstod varför. Då fanns det ännu inga andra effektiva behandlingar för unga tjejer med självskadebeteende och den patientgrupp som då kallades borderline, säger Åsa Nilsonne.

Medveten närvaro och meditation ansågs länge som suspekt. När Åsa Nilsonne skrev sin första bok i ämnet avråddes hon på skarpen av bokförlaget från att använda ordet mindfulness i titeln.

Varken bokförlaget, eller någon annan för den delen, hade väl kunnat ana att dessa meditationstekniker, med rötterna i buddistisk religion och filosofi, kort därpå skulle svepa fram likt en revolution över världen och sippra in i våra dagliga liv.

Annons
Annons

Medveten närvaro har blivit så mainstream att det till och med går att köpa på Konsum.

I  dag praktiseras mindfulness på skolor och arbetsplatser i Sverige. Medveten närvaro har blivit så mainstream att det till och med går att köpa på Konsum. I somras erbjöds medlemmar i Konsumentföreningen i Stockholm reducerat pris på ”Träna hjärnan med mindfulness” – ”en kurs som hjälper dig hantera vardagens krav”.

Medveten närvaro och olika meditationstekniker är numera också ett självklart inslag inom vården för att hantera stress och oro till följd av olika sjukdomar, som exempelvis cancer.

Dialektisk beteendeterapi, DBT, som Åsa Nilsonne arbetar med, är bara en av många psykoterapeutiska behandlingsformer där mindfulness är nyckelingrediensen. Och sannolikt har vi bara sett början på utvecklingen.

Socialstyrelsen publicerade i början av december 2016 en remissversion av de nya nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom. För första gången finns nu mindfulness (i kombination med KBT) med som en behandlingsrekommendation vid lättare depression.

Mindfulness har inom loppet av de senaste 10–15 åren blivit en bro mellan andlighet och medicin, i synnerhet neurovetenskapen. Det kommer årligen tusentals rön, och vetenskapliga artiklar i ämnet och forskningen ökar explosionsartat.

Sverige placerar sig på nionde plats i denna publikationsstatistik som toppas av USA, England, Kanada och Australien, enligt uppgifter från Jenny Eklöf, fil doktor i idéhistoria vid Umeå universitet, i den tvärvetenskapliga forskarantologin ”Mindfulness, tradition, tolkning och tillämpning” (Nordic Academic Press).

Annons
Annons

De senaste årens hjärnforskning kring mindfulness poängterar en mängd positiva effekter, för minnet bland annat.

Undersökningarnas resultat är nästan alltid positiva. Exempelvis visar de att mindfulnessträning ger minskad stress, minskad oro, bättre sömn, ökad förmåga att hantera smärta, minskar lidande och ökar livskvaliteten.

Träningen sägs också ge mer fokus, bättre uppmärksamhet, ökad självinsikt och koncentrationsförmåga. De senaste årens hjärnforskning kring mindfulness poängterar en mängd positiva effekter, för minnet bland annat.

Biologen Elizabeth Blackburn, som fick Nobelpriset 2009, har tagit fram forskningsrön som talar för att mindfulness har positiva effekter på kromosomerna (närmare bestämt de så kallade telomererna) som gör att cellernas förmåga att dela sig bibehålls. En effekt som sannolikt kan bromsa vårt åldrande.

Åsa Nilsonne är inne på samma spår och liknar mindfulness vid en sorts mental sjukgymnastik.

–  Den aktiverar många delar av hjärnan, precis som att simma är bra för många delar av kroppen. Nyligen har det gjorts seriösa studier med magnetröntgen som visar att hjärnan kan formas om när vi mediterar eller tränar oss i olika former av mindfulness regelbundet, säger Åsa Nilsonne.

Även om det vetenskapliga stödet har blivit större har en ihållande baksmälla smugit sig på. Vad är det egentligen som forskarna mäter? Hur kan vi veta att olika forskare mäter samma sak?

Kruxet är att mindfulness är ett nytt begrepp inom vetenskapen. Det finns ingen allmänt accepterad definition av vad mindfulness är, inga allmänt accepterade avgränsningar. Och utan klara definitioner och enhetliga mätmetoder är det svårt att slå fast någon evidens, det vill säga fastställa vetenskapliga bevis.

Annons
Annons

Mindfulness har en stress-reducerande effekt men det är svårt att avgöra om metoden är bättre än annan behandling.

SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, presenterade förra året en sammanställning där 41 amerikanska meditationsprogram jämfördes med andra behandlingsformer. Resultat: mindfulness kan ge viss lindring av ångest, depression och smärta. Men vad som ligger bakom de positiva effekterna är oklart. 

–  Mindfulness har en stress-reducerande effekt men det är svårt att avgöra om metoden är bättre än annan behandling. Det behövs mer forskning som bättre kan visa vad som händer i hjärnan och kroppen, säger Richard Bränström, docent på KI och sakkunnig för SBU:s skrift ”Meditationsprogram mot stress och ohälsa”. Han är också involverad i mindfulness-studier för bröstcancerpatienter samt för gravida kvinnor där anknytningen mellan föräldrar och barn undersöks.

Åsa Nilsonne drar paralleller mellan dagens mindfulnessforskning och vad som hände inom kemin för sisådär 200 år sedan. På den tiden stod kemin på tröskeln mellan en oseriös mystik kring metaller och en stringent vetenskap. Alkemister och vetenskapligt skolade kemister verkade samtidigt, och förväxlades lätt. I dag är det inte lätt att skilja mellan seriösa och
oseriösa mindfulnesslärare.

Ur forskningsperspektivet finns det också likheter. De tidiga kemisterna brottades med atomerna som inte kunde ses med blotta ögat, och som därför kunde avfärdas som påhitt. Dagens mindfulnessforskning som undersöker osynliga psykologiska processer kan också uppfattas som oseriös och därför ointressant.

Annons
Annons

”Jag ser en tydlig väg framåt, tvärs genom vår fixering vid tudelningen av kroppen och själen. Jag ser vilken enorm nytta vi kommer att kunna ha av att förena det subjektiva och det objektiva perspektivet för att få grepp om våra psykologiska processer” skriver hon i sin omarbetade utgåva av boken ”Mindfulness i hjärnan” (Natur & Kultur, 2016).

Samtidigt menar Nilsonne att det finns anledning att vara kritisk till utvecklingen ”när en illa definierad metod” blir populär och kommersialiserad. Det kan
i värsta fall leda till att människor kommer till skada. Att exempelvis urskillningslöst vifta bort människors tankar, känslor och oro med klyschor som acceptans och att ”det är bara en känsla” kan leda till ett destruktivt misstänkliggörande av den egna upplevelsen.

I framtiden tror Åsa Nilsonne att själva ordet mindfulness kommer att försvinna. I stället kommer vi att få flera olika teoretiskt underbyggda begrepp för olika mindfulnessövningar som baseras på vilka delar av hjärnan som aktiveras, vilka funktioner vi vill träna, eller träna bort.

–  Jag är övertygad om att vi är på väg in i en era av självkännedom som kommer att revolutionera vår syn på oss själva och andra, och att det är kunskaper om hjärnans arbete som för oss dit, säger Åsa Nilsonne.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons