Annons

”Mindre kött är bra för både miljö och hälsa”

Att byta ut en del kött- och mjölkprodukter mot vegetabilier har bara positiva effekter. Det minskar utsläppen av växthusgaser och kväve, sparar mark, och är positivt för folkhälsan, skriver flera debattörer i en replik till djurforskare.

Under strecket
Publicerad

Det blir lätt missvisande att titta på enskilda livsmedel – det som spelar roll är kosten som helhet, skriver artikelförfattarna.

Foto: Henrik Montgomery/TT, Jurek Holzer Bild 1 av 1

Det blir lätt missvisande att titta på enskilda livsmedel – det som spelar roll är kosten som helhet, skriver artikelförfattarna.

Foto: Henrik Montgomery/TT, Jurek Holzer Bild 1 av 1
Det blir lätt missvisande att titta på enskilda livsmedel – det som spelar roll är kosten som helhet, skriver artikelförfattarna.
Det blir lätt missvisande att titta på enskilda livsmedel – det som spelar roll är kosten som helhet, skriver artikelförfattarna. Foto: Henrik Montgomery/TT, Jurek Holzer

REPLIK | MATPRODUKTION

En grupp husdjursforskare från Lantbruksuniversitetet skriver att vi måste ha en mer nyanserad och faktabaserad diskussion om kött- och mjölkprodukters miljö- och hälsoeffekter. Vi delar helt den synen, men är samtidigt förundrade över att författarna samtidigt handskas så slarvigt med kunskapsläget, och dristar sig att yttra sig tvärsäkert om saker som ligger utanför deras egen expertis.

Först lyfter djurforskarna fram att om man ersätter ost med rödbeta, så får man i sig mindre näring och energi. Ja, det är sant. Men det är ingen som förespråkar att vi ska äta rödbeta eller sallad istället för kött och mjölk. Det blir lätt missvisande att titta på enskilda livsmedel – det som spelar roll är kosten som helhet. I studier av svenskarnas matvanor har man funnit att de som äter mat med låga växthusgasutsläpp (till exempel bönor) har samma eller högre intag av mineraler och vitaminer än de som äter mat med höga utsläpp (kött- och mjölkprodukter). I en studie från Storbritannien beräknades en kost med halverad kött- och mjölkkonsumtion och ökat intag av bönor och grönsaker leda till en väsentlig förbättring av folkhälsan. Omräknat till svenska förhållanden skulle en sådan kost förebygga 5 600 förtida dödsfall årligen i cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.

Annons
Annons

Sedan försöker djurforskarna göra gällande att det vore en ineffektiv användning av markresurser att ersätta kött med bönor och andra proteinrika växter. Som argument framför de att kor, får och andra idisslare kan äta foder från marker, bland annat betesmarker, som inte är lämpade för att odla ätliga växter. I teorin stämmer detta och är skälet till varför människan under tusentals år hållit idisslare. Men verkligheten idag är helt annorlunda. I världen kommer nu mindre än 1 procent av matkalorierna från idisslare som föds upp enbart på betesmarker. I Sverige förser permanenta betesmarker omkring 10 procent av våra kors foderbehov, och bidrar indirekt via kornas kött och mjölk med bara ungefär 2 procent av svenskars totala proteinintag.

I praktiken kommer alltså nästan alla våra kalorier och proteiner från åkermark, som är en knapp resurs. Det finns därför skäl att använda den på ett effektivt sätt för matproduktion. Om vi använder ett hektar åkermark i Sverige för att odla foder som vi ger till mjölkkor och grisar får vi ut ungefär 200 kg protein per år. Men om vi istället använder marken till odling av bönor eller ärtor så får vi ut hela fem gånger mer. Att producera växtbaserat protein för människor är med andra ord mycket effektivare än att gå vägen via djur.

Slutligen försöker djurforskarna antyda att klimatpåverkan från idisslare inte är så stor, och att utsläppen ändå ingår i ett kretslopp. Det är sant att det största klimathotet är användningen av fossila bränslen, och för att klara klimatet måste den användningen drastiskt minska. Men även jordbrukets utsläpp av metan och lustgas bidrar väsentligt till den globala uppvärmningen. Människan håller nu 4 miljarder idisslare i världen, vilket är mer än 50 gånger fler än antalet vilda idisslare. Det är på grund av att de är så många som idisslare idag är ett klimatproblem. Om vi minskar antalet idisslare genom att äta mindre nötkött och mjölkprodukter blir det lättare att nå klimatmålen.

Att svenskarna byter ut en del kött- och mjölkprodukter mot vegetabilier har, menar vi, egentligen bara positiva effekter. Det minskar utsläppen av växthusgaser och kväve, sparar mark, och är positivt för folkhälsan. Vi säger inte att all kött- och mjölkkonsumtion måste ersättas med växtbaserade alternativ. Det är önskvärt att behålla ett mindre antal idisslare för att utnyttja oätliga växtresurser, och för att bevara betesmarker som är viktiga av naturvårds- och landskapsskäl.

Fredrik Hedenus
docent, Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers
Liselotte Schäfer Elinder
adjungerad professor, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet
Stefan Wirsenius
docent, Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons