Annons

”Minimilön i EU hotar svenska modellen”

Ursula von der Leyen,  EU-kommissionens ordförande, vill införa minimilöner inom EU.
Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, vill införa minimilöner inom EU. Foto: Philipp von Ditfurth/DPA/TT

Om inte EU:s intåg i arbetsmarknadsfrågor stoppas finns risken att nästa års avtalsrörelse blir en av de sista. Det skriver Stefan Koskinen och Andreas Åström från arbetsgivarorganisationen Almega.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | ARBETSMARKNAD

När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen valdes var hon väldigt tydlig med att hon inom hundra dagar skulle presentera ett förslag om europeiska minimilöner. Dagarna går och det finns inget som tyder på att hon har ändrat sig. För svensk del skulle lagstiftade minimilöner vara väldigt bekymmersamt.

Den svenska modellen bygger på att arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare, tar ett gemensamt ansvar för lönebildningen helt utan statlig inblandning. Detta har visat sig vara mycket framgångsrikt. Många andra europeiska länder kan bara drömma om en liknande situation som på den svenska arbetsmarknaden. Tack vare ansvarstagande parter på den svenska arbetsmarknaden har vi kunnat värna den svenska konkurrenskraften samtidigt som vi haft goda reallöneökningar. En förutsättning för den svenska modellens framgång är att parterna har kunnat ta ansvar för lönebildningen och träffa avtal utan politisk inblandning och utan risk för politisk överprövning av det man kommer fram till.

Lönebildningen utgör en fundamental del för hur den svenska arbetsmarknadsmodellen fungerar. En modell vars styrkor är effektiv branschanpassning och flexibilitet för nya krav och förhållanden i omvärlden, samtidigt som modellen värnar de anställdas rättigheter och möjlighet till omställning. De svenska parterna på arbetsmarknaden har i decennier ägnat tid åt att stoppa och förhindra politiker från att lagstifta om löner och villkor. Det vi ser nu är att arbetsmarknadens parter får ägna betydande tid och resurser åt att försöka hålla EU-lagstiftning borta från den svenska modellen. Det är just oron över europeisk inblandning på den svenska arbetsmarknaden som fått fack och arbetsgivare att instifta Arbetsmarknadens EU-råd där de högsta ledningarna för fack och arbetsgivare samarbetar för att skydda den svenska modellen från europeisk inblandning.

Annons
Annons

Ett införande av europeiska minimilöner, som EU-kommissionen lovat, skulle utmana den svenska lönebildningen och därmed hela kollektivavtalsmodellen, som är den svenska arbetsrättens fundament.

Under våren 2020 kommer parterna på den svenska arbetsmarknaden att förhandla om villkoren i drygt femhundra kollektivavtal, vi på Almega kommer att förhandla 132 av dessa. Tillsammans med facken kommer vi att komma fram till vilka villkor som ska gälla i de branscher som vi företräder. Som arbetsgivare har vi naturligtvis en annan ingång i förhandlingarna än vad facken har, men från båda sidor vill vi landa i avtal som fungerar för de branscher vi företräder. I förhandlingarna är naturligtvis lönen en väldigt viktig del. Om lönen i stället regleras i lag kommer det finnas mindre att förhandla kring och därmed blir det svårare att komma överens. Det blir som att lägga pussel när en bit saknas.

Grunden för EU-kommissionens initiativ är EU:s sociala pelare som inrättades för två år sedan. Trots löften om att den inte skulle leda till konkreta lagförslag har vi sett ett löpande band av konkreta förslag på EU-direktiv för att uppfylla ”pelarens anda”. Statsminister Stefan Löfvens försäkran att det skulle vara upp till varje medlemsland att själva ansvarar för att införliva pelarens principer har kommit att blekna. Förslaget om ett EU-direktiv för minimilöner inom unionen, från den nytillträdda kommissionen, är det mest tydliga beviset för att den sociala pelaren används som hävstång inom EU för att skapa gemensamma och bindande regler på arbetsmarknaden.

Annons
Annons

Från EU-kommissionens sida framhålls att den svenska modellen inte alls är hotad. Samtidigt är det uppenbart att det råder djup okunskap kring vår kollektivavtalsmodell inom kommissionen.

Vår bestämda uppfattning är att den dag som EU-regler om minimilöner eller andra frågor som regleras i kollektivavtal testas i EU-domstolen kommer den svenska kollektivavtalsmodellen att ta stryk. I och med att inte alla företag och anställda omfattas av kollektivavtal är risken överhängande att en rättslig prövning leder till att domstolen konstaterar att den svenska modellen inte är tillräcklig just för att alla inte omfattas av den. Följden blir krav på nationell lagstiftning. Oavsett vilket kommer det att leda till att parternas möjlighet att komma överens om kollektivavtal begränsas av EU:s regelverk för arbetsmarknaden. En sådan utveckling är tyvärr högst reell och det är centralt att Sveriges statsminister nu kraftfullt markerar mot alla planer på en europeisk arbetsrättslagstiftning, där minimilöner bara är första steget.

Med en utökad europeisk inblandning i arbetsmarknadsfrågor kommer vi få en situation där kollektivavtalen kan överprövas av EU-domstolen. Då blir det i praktiken omöjligt för parterna att träffa avtal. Om delar av avtalen kan underkännas av domstolen kan parterna inte lita på att avtalen håller. När avtal träffas är det alltid ett givande och tagande där båda parter till slut är hyggligt nöjda. Men om domstolen ogiltigförklarar delar av det som parterna enats om kommer åtminstone den ena parten att bli missnöjd och känna sig lurad. Det skulle på ett effektivt sätt ta bort den tillit som finns, och måste finnas, mellan arbetsmarknadens parter och innebära slutet för den svenska modellen. Om inte EU:s intåg i arbetsmarknadsfrågor stoppas finns risken att nästa års avtalsrörelse blir en av de sista.

Sveriges regering och svenska diplomater i Bryssel måste med kraft framhålla att det inte kan ligga i EU:s intresse att förstöra den arbetsmarknadsmodellen som i ett europeiskt perspektiv är väldigt framgångsrik. Sverige måste på ett kraftfullt sätt markera att harmoniserad lagstiftning i EU för att skapa en modell för de olika sociala och arbetsrättsliga förhållandena inom EU kommer sluta med att vi skapar en modell som inte passar någon med följd att europeisk konkurrenskraft och tillväxt tar allvarlig skada.

Stefan Koskinen
arbetsgivarpolitisk chef Almega
Andreas Åström
näringspolitisk chef Almega

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons