Annons

Lydia Wålsten:Ministern vill sprätta på ekologisk mat

Foto: Claudio Bresciani/TT
Under strecket
Publicerad

Ledare | Löfvens regering


Knappt 10 procent av de livsmedel som såldes i Sverige förra året var ekologiska (Ekoweb 1/2). Ökningen från fjolåret var svag och nu har bedömarna halverat prognosen framåt. Om drygt tio år beräknar man att bara 13 procent av försäljningen kommer vara ekologisk. Men i politikens värld finns inga marknadsmekanismer. Där finns i stället ett beslut på att inköpen av ekologisk mat i offentlig sektor ska vara 60 procent senast 2030.

Varför gör konsumenter en annan bedömning? Ett skäl kan vara att de svarar snabbare på ett nytt kunskapsläge. Studier har visat hur ekologisk mat ger mer klimatpåverkan. I december visade svenska forskare i tidskriften Nature att ekologisk mat kräver mer mark (14/12-18). Slutsatsen delas av många. Inte ens Naturskyddsföreningen menar att ekologisk mat skulle vara bättre ur klimatperspektiv.

Politiker är inte lika snabbfotade inför ny forskning som de är är på att serva de strukturer man redan byggt upp. I förrgår fick Sveriges nya landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) svara på frågor om ekologisk mat till TT. ”Vi ska fortsätta jobba med ekologiska produkter, men vi måste säkerställa att de på riktigt är klimatsmarta”, sade hon (TT 4/2). Uttalandet väcker frågor. Hur tänker sig ministern att regeringen ska kunna åtgärda att ekologisk mat kräver drygt dubbelt så mycket odlingsmark?

Annons
Annons

Inköpet av ekologisk mat är kostsam. Om offentlig sektor når målet i livsmedelsstrategin på 60 procent medför det en merkostnad på över 40 procent, visar AgriFood (2012). Det motsvarar ungefär 2 miljarder kronor i ökade kostnader varje år.

Jennie Nilsson säger att det är viktigt att politiker ändå vågar jobba för att öka efterfrågan på ekologisk mat. I dag slussas pengar via Jordbruksverket till aktörer som ska övertyga svensken att äta mer ekologiskt. I höstas fick 11 organisationer 26 miljoner kronor för att sprida ekomatens lov. Här finns rena PR-projekt: ekologisk krogguide, tävlingen Årets Ekokrog och ett antal ekoindex.
Men det är svårt att hänga med i Nilssons resonemang. Hur kan hon både säga att politiken måste säkerställa att klimateffekten är positiv, men samtidigt vara övertygad om att konsumtionen av ekologisk mat bör öka?

Den nya landsbygdsministern öppnar också för nya subventioner, eftersom hon som tidigare vårdbiträde vet att alla inte har råd med ekologisk mat. Hon liknar subventionen med gröna elcertifikat där målet är att sprida kostnaderna över fler. Men de gröna certifikaten driver upp elpriset och slår mer mot svagare socioekonomiska grupper. Vem, om inte vårdbiträdet, tänker sig Nilsson skulle stå för subventionen av ekologisk mat?

Upphandlingarna inom offentlig sektor blir allt mer politiska. Frågan är hur mycket hänsyn som kan tas innan det som serveras är mer anpassat till politiska mål om klimat, djur eller etik än till kunderna. Någonstans blir det oanständigt. Om forskningen nu visar att det är bättre ur såväl kostnads- som klimatperspektiv och inga skillnader i livsmedelskvalitet med massproducerad lådmat, betyder det att all offentlig mat över hela linjen bör vara sådan?

Självklart inte. Mat är livskvalitet, inte utfodring. Förr eller senare behöver vi skala ner de politiska överbyggnaderna och gå tillbaka till en enklare tolkning. Vad är gott, vad är bra, och vad vill våra barn och äldre faktiskt ha? Tills dess kan man önska att våra nybakade ministrar slutar vilja sprätta pengar på det som ger sämre klimatnytta till ett högre pris. För att citera Stefan Löfven i regeringsförklaringen: ”Konsumenternas efterfrågan på ekologisk mat ska mötas”.

Det är bara att gratulera, för målet är redan nått. 2017 var inköpen 36 procent, meddelar Upphandlingsmyndigheten.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons