Annons
Ljus och blommor utanför Café Mynta i Rinkeby i Norra Stockholm efter en dödsskjutning i december 2016.
Ljus och blommor utanför Café Mynta i Rinkeby i Norra Stockholm efter en dödsskjutning i december 2016. Foto: Björn Lindahl/Aftonbladet/TT

Internt mejl: Ministern kräver krafttag mot våldet

Polismyndigheten står och stampar resultatmässigt efter ett år med Anders Thornberg som rikspolischef. Nu skärper inrikesministern kraven: det grova gängvåldet i utsatta områden ”måste ner”. Samtidigt vill Polisförbundet inrätta en polisberedning.

Uppdaterad
Publicerad

Omstöpningen av det svenska polisväsendet 2015 var den största polisreformen i Sverige på 50 år. 30 000 anställda samlades under samma tak i den nyinrättade Polismyndigheten. Syftet var få ökad effektivitet och ”väsentligt förbättrade resultat i polisens verksamhet”.

I efterhand har diskussionen mest handlat om dåliga resultat och bristande resurser.

På tisdagen samlades nu 600 polischefer för en chefsdag på ett hotell i Stockholm. Även inrikesminister Mikael Damberg (S) närvarade. Inledningsanförandet hölls av rikspolischefen Anders Thornberg:

– När jag kom in som rikspolischef för ett år sedan upplevde jag att ledningen var på väg ur en period då man hade haft mycket fokus på omorganisationen och kortsiktiga operativa frågor. Det är inte konstigt att det blir så under en ombildningsfas.

Anders Thornberg utsågs till ny rikspolischef för ett år sedan.
Anders Thornberg utsågs till ny rikspolischef för ett år sedan. Foto: Tomas Oneborg

Vid samma tidpunkt som Polismyndigheten inrättades inträffade också något annat: hundratusentals människor började röra sig mot Europa och Sverige. Innan året var över hade 163 000 asylsökande nått Sverige. När regeringen införde inre gränskontroller var Polismyndighetens resurser redan hårt ansträngda.

För att skapa ökad framförhållning inför liknande situationer i framtiden startade dåvarande rikspolischefen Dan Eliasson ett långsiktigt strategiskt utvecklingsprojekt. Utgångspunkten var att svensk polis lider av ett strukturellt underskott på strategiskt tänkande med längre tidshorisonter än några enstaka år framåt.

Som en jämförelse sträcker sig Försvarsmaktens senaste perspektivstudie till 2035.

SvD har tillgång till en handling som visar att polisledningen i juli 2015 kontaktade det militära högkvarteret och bad om försvarets ”benägna bistånd”:

”Det är närmare fråga om strategisk omvärldsbevakning, analys och planering till stöd för utvecklingen av myndighetens kärnverksamhet. Således funktioner och verksamhet av det slag som är väl etablerade i Försvarsmakten. Uppdraget är angeläget.”

”Polisförbundet vill ha en polisberedning”, säger förbundets ordförande Lena Nitz.
”Polisförbundet vill ha en polisberedning”, säger förbundets ordförande Lena Nitz. Foto: Simon Rehnström

Lena Nitz har varit ordförande i Polisförbundet sedan 2010 och följt omorganisationen av polisen på nära håll. Hon menar att det finns skäl att jämföra försvaret och polisen:

– I försvarspolitiken gör man noggranna omvärldsanalyser som man sedan grundar politiska beslut på. Det finns en försvarsberedning som lägger förslag för en långsiktig försvarspolitik över blockgränserna. Det finns inte inom polisen.

I ett internt arbetsmaterial i förbundet ligger nu ett kommande förslag om att ”inrätta en nationell polisberedning”. Syftet är att skapa ”en långsiktig strategisk inriktning” för polisen, baserad på ”omvärlds- och hotbildsanalys”.

Tankegångarna känns igen från Dan Eliassons projekt med en strategisk inriktning.

Polisens utredningsresultat har inte fått något avgörande lyft. Den nya organisationen är fortfarande inte på plats.

– Polisförbundet vill ha en polisberedning, säger Lena Nitz.

– Om man är så noggrann med den yttre säkerheten borde man vara lika noggrann med den inre säkerheten som polisen står för. Då slipper vi bli ett politiskt slagträ. Det är bra att våra frågor ligger på bordet, men det blir ofta kortsiktiga politiska, populistiska lösningar.

Förre rikspolischefen Dan Eliasson byttes ut av regeringen i februari förra året.
Förre rikspolischefen Dan Eliasson byttes ut av regeringen i februari förra året. Foto: Tomas Oneborg

För Dan Eliasson fick tiden som rikspolischef ett abrupt slut. Omorganisationen ställde till stora problem, utredningsresultaten dök nedåt. Kritiken träffade Eliasson. I februari 2018 valde S-MP-regeringen att byta ut rikspolischefen.

Efter ett år som Eliassons efterträdare står den nuvarande rikspolischefen Anders Thornberg inför samma problem: polisens utredningsresultat har inte fått något avgörande lyft. Den nya organisationen är fortfarande inte på plats.

I en slutrapport till regeringen i september 2018 konstaterade Statskontoret att omorganisationens mål ”om bättre verksamhetsresultat och högre kvalitet” inte är uppnådda.

”Polismyndigheten borde ha kommit längre i att utveckla sin styrning och att detta har lett till att många åtgärder inte har genomförts i tillräckligt stor omfattning”.

Polisförbundets ordförande Lena Nitz:

– Vi tycker att det var en bra utvärdering. Jag vet att både politiker och Polismyndigheten säger att omorganisationen nu är över, men vi har genomgått ett stålbad som vi inte är igenom ännu på länga vägar.

Docent Micael Björk, författare till boken ”Den stora polisreformen”, delar polisfackets uppfattning att omorganisationen inte kan ses som slutförd:

Det man egentligen ville åstadkomma, att få en tydligare styrning av polisen, uppfattar jag inte att man har fått.

– Jag uppfattar det som att man fortfarande brottas med problem som har att göra med reformplanerna, de förutsättningar för polisarbetet som den här ombildningen innebar.

Hur då?

– Framförallt skapades nya styrproblem. Det man egentligen ville åstadkomma, att få en tydligare styrning av polisen, uppfattar jag inte att man har fått.

Dan Eliasson och i bakgrunden Anders Thornberg. (Arkivbild.)
Dan Eliasson och i bakgrunden Anders Thornberg. (Arkivbild.) Foto: Lars Pehrson

En konsekvens av skiftet från Eliasson till Thornberg på chefsposten var att de ursprungliga planerna på en strategisk planering med utökad omvärldsbevakning och analys vreds ner på sparlåga. I praktiken åkte projektet i papperskorgen.

– Det självdog när det inte fanns något intresse för arbetet längre, säger en person med insyn i arbetet.

Enligt rikspolischefen Anders Thornberg ligger det tidigare strategiarbetet ”till grund för den långsiktiga strategin Strategi 2024 som beslutades sommaren 2018".

– Det här är ett långsiktigt strategiskt visionsarbete om var Polismyndigheten ska vara år 2024, säger Anders Thornberg till SvD.

Trots rikspolischefens vision blev 2018 det svartaste året hittills. Totalt krävde skjutningar över hela landet 45 dödsoffer, varav elva i Stockholmsområdet. (Arkivbild.)
Trots rikspolischefens vision blev 2018 det svartaste året hittills. Totalt krävde skjutningar över hela landet 45 dödsoffer, varav elva i Stockholmsområdet. (Arkivbild.) Foto: Johan Jeppsson/TT

I beslutet från 2018, som nu ska visa polisens väg mot framtiden, är rikspolischefens vision och verksamhetsidé ”en tillgänglig polis som gör hela Sverige tryggt och säkert”.

Beslutet har också sammanfattats i en färgglad broschyr som skickats ut till landets poliser.

Här ställde Anders Thornberg ut ett ambitiöst löfte:

”Brottsaktiva individer ska identifieras och lagföras i ett tidigare skede. De internationella mobila brottsnätverken ska mötas tidigt och kraftfullt. Bekämpningen av den organiserade och avancerade brottsligheten ska utvecklas för att bli mer effektiv.”

Det finns inga genvägar. Det handlar om löner och anställningsvillkor, det måste vara värt att arbeta som polis.

På en punkt ser framtidsutsikterna goda ut. Polismyndigheten har starkt politiskt stöd för att öka antalet anställda. Rikspolischefen har redan tillsatt en ”nationell samordnare för tillväxt 2024", en tidigare medarbetare från Säpo.

I Polismyndighetens årsredovisning för 2018 hänvisar Anders Thornberg till uppgörelsen mellan S, MP, C och L om ”10 000 fler polisanställda till 2024”. ”Målet är att växa och bli 40 000 anställda.”

”Hur realistiskt det är att klara det här utan att tumma på krav och kvalitet beror helt och hållet på vilka beslut riksdag och regering kommer att ta framöver”, säger Lena Nitz.
”Hur realistiskt det är att klara det här utan att tumma på krav och kvalitet beror helt och hållet på vilka beslut riksdag och regering kommer att ta framöver”, säger Lena Nitz. Foto: Simon Rehnström

Enligt Lena Nitz vid Polisförbundet ”gapar det stora svarta hål överallt i polisens organisation”. Samtidigt är det ”en gigantisk utmaning att bli så många fler på kort tid”.

– Hur realistiskt det är att klara det här utan att tumma på krav och kvalitet beror helt och hållet på vilka beslut riksdag och regering kommer att ta framöver. Det finns inga genvägar. Det handlar om löner och anställningsvillkor, det måste vara värt att arbeta som polis.

Enligt en källa med god inblick i rekryteringen av personal i yttre tjänst ”letar polisen i ungefär samma kategori människor som försvaret”.

– Urvalsprocessen är inte optimal. Det handlar om hur hela vår rekrytering fungerar. Sannolikt behöver vi göra någonting när vi har 15 000 sökande till att börja med och när kurserna väl startar på Polishögskolan så är det tomma platser nästan varje år, säger den personen.

Det interna organisationsarbetet går alltså fortfarande på högvarv på det femte året med den nya Polismyndigheten.

Rikspolischefen Anders Thornberg beskriver det som en ”historiskt stor” uppgift att växa från 30 000 till 40 000 anställda:

– Det finns utmaningar i det, men vi kan konstatera att det i fjol var rekordmånga sökande till polisutbildningen.

Nyrekryteringarna kommer att påverka hur den framtida polisverksamheten utformas, och på vilket sätt det påverkar den befintliga organisationen från 2015.

Grafik: Alexander Rauscher
Grafik: Alexander Rauscher

Polisledningen har satt igång flera utredningar för att komma vidare med den planeringen. Ett exempel är den ”verksamhetsanalys” som inleddes strax efter årsskiftet, enligt ett internt meddelande från NOA-chefen Mats Löfving den 21 januari:

”I morgon drar vi i gång arbetet i den Nationella operativa ledningsgruppen med en verksamhetsanalys som bland annat ska ge svar på hur behovet av polisverksamhet ser ut 2024”.

Enligt rikspolischefen är analysen nu en del av polisens långsiktiga arbete:

– Syftet med verksamhetsanalysen är att säkerställa att vi fördelar resurserna där de gör bäst effekt samt att vi gör rätt prioriteringar, säger Anders Thornberg om projektet.

Polisförbundets skrivelse.
Polisförbundets skrivelse. Foto: Simon Rehnström

I ett annat projekt utreds behovet av biträdande lokala chefer för att nå en ”utvecklad ledningsförmåga”.

Det interna organisationsarbetet går alltså fortfarande på högvarv på det femte året med den nya Polismyndigheten.

– Organisationen skulle läggas till rätta en gång för alla. Uppenbarligen lyckades man inte med det, säger docent Micael Björk.

I en rapport från EU-kommissionen 2018 sågades polisens insatser vid yttre kontroller i Schengenområdet.

Konkret står polisledningen inför ett antal vägval. Ökade resurser kan gå till fler poliser i yttre tjänst vid landets 97 lokala polisområden. Eller till fler chefer.

Strategiskt kan det handla om att förstärka lokala stöldsektioner för att bekämpa internationella stöldligor över landet, eller att försöka stoppa samma ligor redan vid gränserna, där situationen kvarstår som akut flera år efter flyktingvågen.

I en rapport från EU-kommissionen 2018 sågades polisens insatser vid yttre kontroller i Schengenområdet. Kravet var ”brådskande åtgärder” över hela linjen, både operativt och strategiskt: resurser, ledning, styrning, utbildning.

I budgetunderlaget för 2020 krävde polisen höjda anslag av regering och riksdag för att klara trycket mot gränserna.

– Bakgrunden är bristerna som visades i Schengenutvärderingen av Sverige, konstaterade rikspolischefen Thornberg i sitt senaste månadsbrev den 6 mars.

Vid ett möte med polisledningen den 21 februari skärpte Löfvenregeringens nye inrikesminister Mikael Damberg (S) tonen.

För de politiska partierna har brottsbekämpning och rättsfrågor seglat upp som en allt viktigare trygghets- och trovärdighetsfråga.

Inrikesminister Mikael Damberg (S).
Inrikesminister Mikael Damberg (S). Foto: Jessica Gow/TT

Vid ett möte med polisledningen den 21 februari skärpte Löfvenregeringens nye inrikesminister Mikael Damberg (S) tonen – och ställde konkreta krav på verksamheten. Det visar ett internt meddelande från NOA-chefen Mats Löfving som SvD kan återge:

”I torsdags besökte inrikesministern myndighetens ledningsgrupp. Han betonade fyra saker;
1. Det grova våldet kopplat till gäng/utsatta områden måste ner.
2. Läget i utsatta områden måste utvecklas positivt.
3. Polisens lokala närvaro i hela landet måste stärkas – Sverige ska hållas ihop.
4. Polisen ska bli 10 000 fler medarbetare till utgången av 2024.”

I frågan om utsatta områden tog rikspolischefen ett beslut om en strategi redan i augusti 2018:

”Målet med arbetet i de utsatta områdena är att det ska finnas en god förmåga att bekämpa brottsligheten i lokalsamhället över tid där alla medborgare ska ha samma rätt till säkerhet och trygghet”.

Trots den visionen blev 2018 det svartaste året hittills. Totalt krävde skjutningar över hela landet 45 dödsoffer, varav elva i Stockholmsområdet. 119 av totalt 306 bekräftade skjutningar inträffade i utsatta områden – med 23 ihjälskjutna som följd.

– Det är en mycket allvarlig utveckling som skapar otrygghet i samhället, som leder till att människors liv slås i spillror och något som måste brytas, säger Anders Thornberg.

Foto: Simon Rehnström

Enligt rikspolischefen är det brott i utsatta områden som står bakom ”en stor del av den grova våldsbrottsligheten”. Nu är det en av polisens ”viktigaste verksamhetsprioriteringar”:

– Det är positivt att regeringen nu lyfter frågan så att fler aktörer kan öka sina insatser för att bryta utvecklingen.

I årsredovisningen för 2018 trycker rikspolischefen Anders Thornberg på att visa kurvor pekar i rätt riktning.

Ett exempel är att antalet ärenden redovisade till åklagare ökade med 3,7 procent under 2018. Förklaringen finns på ett annat ställe i årsredovisningen: brottsuppklaringen ökade ”till stor del genom ökade insatser på områdena narkotika- och trafikbrott”.

Enligt statistiken ökade antalet brott som överlämnades till åklagare från 149 819 under 2017 till 155 352 för 2018 – totalt 5 533 fler ärenden. 5 518 av dessa var trafik- och narkotikabrott, en andel på 99,7 procent.

Rikspolischefen till SvD:

– Det viktigaste är att vi har fått till en försiktig positiv utveckling i utredningsverksamheten. Det stämmer att trafik och narkotika bidragit mycket till detta, men detta är också brott som är viktiga för den generella tryggheten och brott som allmänheten efterfrågar att vi ska arbeta med.

Det finns saker som pågått i åratal och fortfarande inte är införda.

Enligt Statskontorets rapport från 2018 utnyttjar polisledningen ”inte fullt ut de fördelar en samlad organisation ger för att styra verksamheten”:

Ett exempel är införandet av Polisens nationella utredningsdirektiv (PNU), som innehåller en rad åtgärder för att höja kvaliteten inom utredningsverksamheten. Statskontoret konstaterar att centrala delar av PNU ännu inte har genomförts i hela landet.”

Bo Wennström är professor i rättsvetenskap i Uppsala. 2014 gav han ut boken ”Svensk polis: Pusselbiten som inte passar in”:

– En viktig fråga som kommer inifrån polisorganisationen, från personer som varit med länge, är varför problemen alltid kommer tillbaka. Det finns saker som pågått i åratal och fortfarande inte är införda. Det här utredningsdirektivet på den brottsutredande sidan har blivit liggande i 15 år. Det är fantastiskt.

Anders Thornberg utsågs till ny rikspolischef för ett år sedan.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 10

”Polisförbundet vill ha en polisberedning”, säger förbundets ordförande Lena Nitz.

Foto: Simon Rehnström Bild 2 av 10

Förre rikspolischefen Dan Eliasson byttes ut av regeringen i februari förra året.

Foto: Tomas Oneborg Bild 3 av 10

Dan Eliasson och i bakgrunden Anders Thornberg. (Arkivbild.)

Foto: Lars Pehrson Bild 4 av 10

Trots rikspolischefens vision blev 2018 det svartaste året hittills. Totalt krävde skjutningar över hela landet 45 dödsoffer, varav elva i Stockholmsområdet. (Arkivbild.)

Foto: Johan Jeppsson/TT Bild 5 av 10

”Hur realistiskt det är att klara det här utan att tumma på krav och kvalitet beror helt och hållet på vilka beslut riksdag och regering kommer att ta framöver”, säger Lena Nitz.

Foto: Simon Rehnström Bild 6 av 10

Grafik: Alexander Rauscher

Bild 7 av 10

Polisförbundets skrivelse.

Foto: Simon Rehnström Bild 8 av 10

Inrikesminister Mikael Damberg (S).

Foto: Jessica Gow/TT Bild 9 av 10
Foto: Simon Rehnström Bild 10 av 10